Grödbaserade biodrivmedel, drivmedel framställt av grödor har länge varit föremål för debatt i den svenska bioenergisektorn. Å ena sidan ökar behovet av tillgänglig biomassa då denna får allt fler användningsområden, å andra sidan finns det grupper som upplever en motsättning att göra drivmedel av sådant som egentligen skulle kunna konsumeras som livsmedel.
I dagsläget begränsas användningen av grödbaserade biodrivmedel främst inom EUs förnybartdirektiv (RED III). Här etableras ett tak på sju procent för inblandning av grödbaserade biodrivmedel, och en möjlighet för respektive medlemsstat att sätta egna, ännu strängare, regleringar.
Begränsning kom 2018
Den första begränsningen av grödbaserade biodrivmedel kom med den andra versionen av förnybartdirektivet, RED II, som trädde i kraft 2018, och under direktivets första år fanns få röster som ifrågasatte restriktionerna kring grödbaserade biodrivmedel.
Successivt växte det dock fram en kritik mot grödbaserade biodrivmedel, och tonläget i Bryssel svängde därefter. De senaste årens kriser, den fullskaliga invasionen av Ukraina som följts av flertalet energikriser, har dock aktualiserat vårt stora importberoende av fossila drivmedel. Detta har lett till att frågan om de grödbaserade drivmedlens vara eller icke vara har åter satts på agendan.
Sent under 2022 började man förhandla RED IV, som ska träda i kraft 2030, och förespråkare för grödbaserade biodrivmedel har nu möjlighet att lyfta dess roll och de möjligheter som finns kring en förenklad lagstiftning i frågan.
Ökad produktion – men ingen konkurrens om jordbruksmarken
Karin Varverud, hållbarhetschef på Energifabriken, har i många år jobbat med grödbaserad drivmedelsproduktion och ser hur samhällets opinion i frågan börjat svänga på sistone.
– Vi ser att det plötsligt finns fler argument än någonsin för grödbaserade biodrivmedel. För att klara den gröna omställningen av transportsektorn behöver vi ta tillvara alla hållbara råvaror – avfall, restprodukter och grödor. Om grödbaserade råvaror utesluts blir det svårt att se hur det framtida råvarubehovet ska kunna täckas.
Förutsättning för trygg levsmedelsförsörjning
Hon poängterar vidare att det inte finns någon mening med att se frågan ur ett konkurrensperspektiv mellan livsmedel och drivmedel, utan snarare som en grundförutsättning för en tryggad livsmedelsförsörjning.
– Det vi inte producerar i fredstid kommer vi aldrig kunna producera i kristid. Därför borde vi förenkla lagstiftningen kring grödbaserat biodrivmedel och låta lantbrukets råvaror möta efterfrågan från både livsmedels- och energisektorn. En bredare marknad för jordbrukets produkter stärker både lönsamheten och försörjningsberedskapen. Samtidigt måste vi bryta den långvariga trenden där svensk jordbruksproduktion minskar och mark tas ur produktion – om vi menar allvar med att stärka vår livsmedels- och energiförsörjning. För varje år sedan mitten av 1900-talet har flera tusen hektar per år tagits ur produktion, säger Karin Varverud.
Stora exportmöjligheter att vänta
Alarik Sandrup, näringspolitisk chef på Lantmännen, instämmer i resonemanget.
– Vi ser stora möjligheter för grödbaserade biodrivmedel framöver, och satsar mycket på våra egna verksamheter inom detta. Elektrifieringen tar tid, särskilt i södra och östra Europa, så biodrivmedlet har chans att bli en storspelare för Sveriges exportmarknad i framtiden. Dessutom får vi en fin cirkularitet i systemet, där biprodukter kan gå till såväl djurfoder som gröna kemikalier – två områden där EU tydligt efterfrågar en högre självförsörjningsgrad.
Dags för nya signaler
Inför RED IV, som väntas träda i kraft 2030, har han en tydlig önskan.
– Maxtaket på sju procent för grödbaserade biodrivmedel måste bort eller i alla fall höjas substantiellt. Inte bara skulle en ökning av den grödbaserade inblandningen bidra enormt till drivmedelssektorns hållbarhet – det skulle även skicka en tydlig signal till investerare att detta är en framtidsbransch. Med de begränsningar som finns i dagsläget skickar man snarare signaler om det motsatta.
Framtiden ser lovande ut – EU-politiken skiftar åsikt
Att grödbaserade biodrivmedlet är en framtidsbransch tycker han även börjar lyftas så smått även i instanser som tidigare varit mycket negativt inställda, exempelvis i EU-sfären.
– Även om det inte är något som beslutats än, så ser vi hur vindarna håller på att vända för grödbaserade biodrivmedel. Vi ser till exempel att EU-kommissionen i det nya förslaget till AccelerateEU använder sig av formuleringen ”hållbara biodrivmedel” istället för ”avancerade biodrivmedel”, säger Alarik Sandrup.
Denna ändring är av stor vikt för den grödbaserade drivmedelssektorn. Begreppet ”avancerade biodrivmedel” som används i mycket av den tidigare EU-lagstiftningen reglerar vilket typ av råvaror som får ingå i produktionen, och begränsar därigenom produktion och användandning av grödbaserade biodrivmedel.
Genom skiftet från ”avancerade biobränslen” till ”hållbara biobränslen” flyttas fokus från biomassans ursprung till produktionsprocessernas hållbarhet, och innebär därmed ett tyst men viktigt erkännande av den roll grödbaserad biomassa kan komma att spela i en framtida hållbar marknadsutveckling.
För hållbarhet och livsmedelstrygghet
Karin Varverud avslutar:
– Det känns som att politiken och intresseorganisationer äntligen börjar prata i linje med varandra i denna fråga. För oss som jobbat länge med detta är det välkommet. Vi har i Sverige en mycket kompetent odlarkår, som står redo att öka produktionen av grödbaserat biodrivmedel, bidra till transportsektorns hållbarhet och Sveriges livsmedelstrygghet, så snart vi får möjlighet till detta.
