Det går inte längre att tala om energi utan att tala om säkerhet. Kriget i Ukraina, ökade geopolitiska spänningar och ett mer fragmenterat internationellt samarbete har på kort tid förändrat spelplanen för energimarknaderna i grunden. Det som tidigare främst drevs av klimat- och hållbarhetsargument kompletteras nu av ett allt starkare fokus på beredskap, resiliens och nationell handlingsfrihet.
Pellets och bioenergi bidrar till energisäkerhet
Detta blev mycket tydligt under Nordic Pellets Conference 2026, NPC, som nyligen samlade 115 deltagare från tio länder i Göteborg. När Doris Stiksl från proPellets Austria sammanfattade läget som “A new geopolitical reality” satte hon ord på känslan att osäkerheten är större än på länge men också att ”Pellets are peacekeepers”.
Samma geopolitiska verklighet belystes också av Erik Jansson från C3C Engineering, som gav konkreta exempel från Ukraina och arbetet i dialog med Myndigheten för Civilt Försvar (MCF, tidigare MSB). Erfarenheterna visar hur decentraliserade el- och värmesystem blir avgörande när central infrastruktur slås ut. Små, satellitbaserade pelletspannor och lokala värmelösningar kan i detta sammanhang utgöra kritiska tillgångar i återuppbyggnaden av Ukrainas el- och värmesystem – robusta, skalbara och möjliga att etablera och reparera snabbt.
De globala marknaderna är volatila. Handel, logistik och investeringar påverkas av konflikter, sanktioner och snabbt förändrade regelverk. Den sista tiden har vi både fått frihandelsavtal och höjda tullar – samtidigt! I detta landskap växer intresset för lokala, förnybara och lagringsbara energilösningar och även inhemsk produktion.
Det handlar inte om att ersätta allt annat – utan om att komplettera och stabilisera energisystemet. Bioråvara och biodrivmedel är inte beroende av väder, de kan lagras över tid och produceras nära användaren. I ett energisystem som blir allt mer elintensivt och väderberoende är detta egenskaper som inte kan tas för givna.
Därför var det ingen slump att energisäkerhet och försörjningstrygghet återkom i nästan varje session på NPC – från marknadsanalyser och EU-policy till tekniska lösningar och säkerhetsfrågor.
Beredskap i praktiken – lärdomar från transportsektorn
Samma perspektiv stod i centrum när Drivkraft Sverige nyligen arrangerade sitt beredskapsseminarium den 29 januari, med fokus på transporter och drivmedelsförsörjning. Där blev det tydligt hur sårbart systemet är när importberoende flöden störs – och hur avgörande det är att ha robusta, inhemska alternativ och komplement.
Transportsektorn är ofta först att påverkas vid kriser, men också central för att samhället ska fungera: livsmedel, sjukvård, räddningstjänst och industri är beroende av fungerande transporter. Här finns tydliga paralleller till värme- och energisektorn. Beredskap är inte en abstrakt fråga – den handlar om fysiska flöden, lager, infrastruktur och redundans.
Bioenergi, i olika former, spelar redan i dag en viktig roll för beredskapen, inte minst i Sverige, där bioenergin står för ca 35 procent av energianvändningen. Men den rollen behöver synliggöras, värderas och integreras tydligare i politiken.
Från klimatargument till systemnytta
Det är också tydligt att argumentationen i energipolitiken håller på att förändras. Klimatnytta och hållbarhet är fortsatt grundläggande – men räcker inte längre ensamma. I dag efterfrågas lösningar som levererar såväl klimatnytta, konkurrenskraft som säkerhet.
Nyligen presenterades utredningen En robust skogspolitik för aktivt skogsbruk, som kom med flera intressanta förslag kring hur vi kan utveckla en skogspolitik som både främjar ett långsiktigt hållbart konkurrenskraftigt skogsbruk, ökad skoglig tillväxt och en långsiktigt ökad tillgång till hållbar skoglig biomassa för att fullt ut kunna bidra till klimatomställningen samt ge jobb och tillväxt i hela landet. Allt detta kan gagna bioenergin.
Detta ställer dock krav på både politik och bransch. Kortsiktiga styrmedel och ryckiga beslut riskerar att motverka investeringar just när de behövs som mest – ett av de tydligaste exemplen med reduktionsplikten, som först sänktes, och sedan höjdes något igen. Där blir det otroligt viktigt att nu se vad den statliga Styrmedelsutredningen kommer att föreslå i sitt betänkande, som lämnas in till regeringen i maj. Samtidigt krävs innovation, nya affärsmodeller och samverkan mellan sektorer.
Bioenergins val – och väljarnas
Allt detta sker dessutom i ett valår. Energi, försörjningstrygghet och beredskap kommer att vara centrala frågor i den politiska debatten fram till den 13 september. För bioenergin innebär det både möjligheter – och ansvar. Det är nu avgörande att visa hur bioenergi bidrar till ett robust energisystem – som Sveriges största energislag.
Den diskussionen tar vi vidare på Svebios årsstämma och vårkonferens den 16 april, där temat är Bioenergins val. Det handlar ytterst om vägval: hur vi säkrar energi, transporter och värme i en osäker värld – och vilka lösningar vi väljer att lita på när det verkligen gäller.
För i tider av oro är stabilitet en tillgång. Och ibland är det de små, lokala och robusta lösningarna som bevarar freden och tryggheten bäst.
Anna Törner
vd, Svebio / Svensk Bioenergi
