Bioenergy Europe lyfter i en kort analys fram de viktigaste punkterna i handlingsplanen för elektrifiering som EU kommissionen presenterade den 17 juli.
De viktigaste punkterna i handlingsplanen sammanfattas här av Ileana Repaci, junior policyrådgivare på Bioenergy Europe.
Ett mål om 46 procents elektrifiering till 2040
Kommissionen föreslår nu ett vägledande mål om att el ska stå för 46 procent av den slutliga energianvändningen år 2040. Till skillnad från i en tidigare preliminär version ska målet inte skrivas in i lagstiftningen. I stället ska det först genomgå en konsekvensanalys inom ramen för energiunionens paket för tiden efter 2030, som väntas presenteras under fjärde kvartalet 2026.
En framtida handlingsplan för värme och kyla tillkännages
Den slutliga versionen innehåller nu ett uttryckligt åtagande om att ta fram en handlingsplan för värme och kyla, något som saknades i det läckta utkastet. Samtidigt finns fortfarande inget särskilt avsnitt om värme och kyla i elektrifieringsplanen.
Frågan är om detta blir den tidigare aviserade ”Heating and Cooling Strategy”. Det lär vi sannolikt få fortsätta undra över under lång tid, eftersom kommissionen varken anger någon tidplan, omfattning eller några närmare detaljer om initiativet. Dessutom benämns det nu som en handlingsplan snarare än en strategi, och intressant nog står ”kyla” först i titeln.
Öppning för direkt användning av förnybar värme inom industrin
Den slutliga versionen innebär att kommissionen åtar sig att analysera potentialen och hindren för teknik som producerar förnybar värme direkt, inklusive värmelagring, inom industrier och regioner där direkt värme kan vara mer effektiv än elektrifiering. Däremot nämns varken biomassa eller bioenergi uttryckligen.
Bioenergi fortsatt utesluten från industrins värmeauktioner
Handlingsplanen aviserar en andra auktion inom Innovationsfonden för industriell värme under 2026 och hänvisar generellt till stöd för elektrifierade och förnybara värmelösningar. Bioenergi finns dock fortfarande inte med bland de stödberättigade teknikerna, vilket redan finns med bland våra prioriterade påverkansfrågor.
Byggnadsavsnittet fokuserar fortfarande nästan enbart på värmepumpar
Den slutliga planen innehåller ett mål för installation av värmepumpar till 2030. Stödåtgärder, jämförelseverktyg, finansieringslösningar och offentlig upphandling kretsar samtliga kring värmepumpar.
Förslaget i den preliminära versionen om att göra värmepumpar obligatoriska i offentliga byggnader har dock mildrats till att kommissionen ska ”undersöka hur utbyggnaden kan påskyndas”.
Målen för fjärrvärme och fjärrkyla ligger fast
Kommissionen bekräftar målet att fjärrvärme och fjärrkyla ska stå för 15 procent av den totala värme- och kylförsörjningen till 2030, samtidigt som nätutbyggnaden ska öka med 6–7 procent per år.
De tekniker som lyfts fram är dock fortfarande värmepumpar, elpannor, geotermisk energi, solvärme och återvunnen spillvärme. Hållbar biomassa nämns återigen inte.
Det bredare stödsystemet är fortfarande teknikstyrt
Social leasing, konsumentfinansiering och stöd till ren uppvärmning använder även fortsättningsvis värmepumpar, solvärme, solceller och batterier som huvudsakliga exempel. Biobränslebaserade värmeanläggningar nämns inte uttryckligen.
Bioenergy Europes bedömning
Vår bedömning är överlag negativ, även om det är positivt att kommissionen erkänner betydelsen av direkt användning av förnybar värme – även om bioenergi inte nämns – och att man utlovar en framtida handlingsplan för värme och kyla, vars innehåll och omfattning fortfarande är oklara.
Dokumentet utgår i huvudsak från att minskade utsläpp från uppvärmning ska ske genom elektrifiering och misslyckas med att erkänna den nuvarande och framtida roll som hållbar bioenergi kan spela. Samtidigt lyfts andra förnybara energikällor, däribland biogas, fram.
