Kommissionen presenterade den 17 juli en handlingsplan för elektrifiering med målet att göra Europa till världens första elektrifierade kontinent, samt ett reviderat utsläppshandelssystem (ETS) som ska stödja EU:s industri i den rena omställningen och elektrifieringen, skriver EU kommissionen i ett pressmeddelande.
Europas beroende av importerade fossila bränslen har vid upprepade tillfällen gjort unionen sårbar för geopolitiska kriser. Detta har drivit upp energipriserna för både hushåll och företag och försämrat vår konkurrenskraft. Samtidigt produceras nu 70 procent av EU:s el från inhemska, rena energikällor, men elektrifieringen av energianvändningen har stannat av på 23 procent under det senaste decenniet. Därför måste elektrifieringen av energiintensiva sektorer, särskilt industrin, transportsektorn och byggnadssektorn, påskyndas, skriver kommissionen.
Mål för elektrifieringen
För att stödja denna ambition kommer kommissionen, som en del av energiunionens paket för tiden efter 2030, att utvärdera ett vägledande mål om en elektrifieringsgrad på 46 procent år 2040. Om målet nås kan EU:s kostnader för import av fossila bränslen minska med 260 miljarder euro per år till 2040. Elektrifieringen ger betydande fördelar för EU:s ekonomi, företag och medborgare genom lägre energipriser, stärkt konkurrenskraft, ökad energisäkerhet och högre motståndskraft.
Investeringar krävs
För att europeiska tillverkare ska kunna dra nytta av och leda den industriella omställningen mot minskade utsläpp och elektrifiering krävs omfattande investeringar.
Sedan starten 2005 har EU:s utsläppshandelssystem (EU ETS) levererat resultat. Systemet har genererat mer än 270 miljarder euro i intäkter som återinvesterats i innovation, industriell omställning och modernisering av Europas energisystem. Samtidigt har utsläppen från de sektorer som omfattas av systemet minskat med 50 procent. Det marknadsbaserade systemet skapar dessutom långsiktig förutsägbarhet i hela EU.
Samtidigt har det geopolitiska och ekonomiska läget förändrats och EU:s industri står under ett ökat tryck. Arbetet med klimatomställningen fortsätter, men det kräver också att EU:s viktigaste styrmedel för utsläppsminskningar – EU ETS – moderniseras så att det blir en motor för innovation, investeringar, konkurrenskraft och ökat oberoende, i linje med Europeiska rådets slutsatser från juni 2026 och Clean Industrial Deal.
EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen säger:
– Det bästa sättet att minska Europas beroende av fossila bränslen är att driva vår ekonomi med el från rena, inhemska energikällor. I dag föreslår vi att Europa ska bli världens första elektrifierade kontinent. Genom lägre elpriser och en anpassning av vår koldioxidmarknad till den nya globala verkligheten presenterar vi samtidigt en plan för investeringar och ökat oberoende. Målet är att hålla den gröna omställningen på rätt kurs, ge industrin lättnader och stödja utsläppsminskningarna.
Översyn av EU ETS – en investeringsmotor för målen 2040
Översynen ska ge industrin lättnader samtidigt som EU ETS behåller sin centrala roll i klimat- och energiomställningen i enlighet med EU:s klimatlag. Den linjära minskningsfaktorn (Linear Reduction Factor, LRF) justeras till 3,7 procent under perioden 2031–2035 och 1,7 procent under perioden 2036–2040, vilket innebär en mer gradvis utveckling som bättre överensstämmer med EU:s klimatambitioner.
Dessutom ska upp till 2 procent internationella utsläppskrediter av hög kvalitet kunna användas för att finansiera utsläppsminskningar utanför EU och ge industrin ett visst andrum under perioden 2036–2040, då utsläppsminskningarna inom Europa blir mer utmanande.
Tydligare investeringsfokus
Det reviderade EU ETS får ett tydligare investeringsfokus. Industrial Decarbonisation Bank får en finansiering på 100 miljarder euro för industriell omställning i hela Europa. ETS Investment Booster blir den första etappen av banken och ska finnas på plats före 2030. Innovationsfonden inom EU ETS fortsätter samtidigt att stödja de första kommersiella tillämpningarna av innovativ ren teknik inom en rad olika sektorer.
Medlemsstaterna ska dessutom använda 50 procent av sina nationella intäkter från EU ETS till investeringar i utsläppsminskningar inom de sektorer som omfattas av systemet. Sammantaget innebär detta investeringar på över 100 miljarder euro före 2030.
Solidaritet viktig princip
Solidaritet är fortsatt en grundläggande princip i EU ETS. Moderniseringsfonden ska även fortsättningsvis hjälpa medlemsstater med lägre inkomster att modernisera sina energisystem och genomföra den industriella omställningen.
Fri tilldelning fortsätter
Den fria tilldelningen av utsläppsrätter till företag fortsätter även efter 2030 men kopplas tydligare till investeringar i utsläppsminskningar inom Europa. Nationella intäkter från EU ETS ska återinvesteras i de sektorer som omfattas av systemet. Grundprincipen är att industrins bidrag ska komma industrin till del. Därmed belönas företag som investerar i omställningen samtidigt som incitamenten ökar för dem som ligger efter.
CCS integreras i ETS
Förslaget innebär också att permanenta koldioxidupptag integreras i EU ETS. Det ger större flexibilitet för de sektorer där utsläppen är svårast att minska och bidrar samtidigt till att skala upp dessa tekniker.
Ett separat förslag om riktmärken (benchmarks) syftar till att öka den fria tilldelningen till industrin med 6 miljarder euro under perioden 2026–2030. För sektorer som omfattas av CBAM (Carbon Border Adjustment Mechanism) bromsas utfasningen av fri tilldelning och förlängs till 2038.
Kommissionen föreslår också en reform av Market Stability Reserve (MSR) för att ytterligare stärka marknadens stabilitet och investeringsförutsägbarhet, säkerställa likviditeten och minska kraftiga prisvariationer. Förslaget kompletterar kommissionens initiativ från april om att stoppa den automatiska annulleringen av utsläppsrätter som finns i reserven.
Utvidgning till avfallsförbränning
Förslaget stärker också EU ETS för flyg- och sjöfartssektorn och utvidgar systemet till avfallsförbränning. Därmed skapas nya affärsmöjligheter, risken för kringgående minskar och konkurrensvillkoren jämnas ut samtidigt som regelverket harmoniseras med den internationella utvecklingen.
Handlingsplanen för elektrifiering
Fördelarna med elektrifiering är tydliga för Europas konsumenter. Att köra en batterielektrisk bil kan minska kostnaderna med upp till 78 procent jämfört med en motsvarande bil med förbränningsmotor. Att ersätta en gaspanna med en värmepump kan minska ett genomsnittligt europeiskt hushålls uppvärmningskostnader med upp till 60 procent, samtidigt som det ger viktiga fördelar för klimatanpassningen. Trots detta finns fortfarande betydande hinder för en bred elektrifiering.
El kostar mer än gas
El kostar ofta tre gånger mer än gas. Att ansluta till elnätet kan ta flera år. Många innovativa tekniker når aldrig kommersiell skala och företagens incitament att byta från fossila bränslen till el är fortfarande för svaga. Handlingsplanen syftar till att undanröja dessa hinder.
Planen fokuserar på att minska prisskillnaden mellan el och fossila bränslen och att stimulera användningen av elbaserade tekniker, såsom värmepumpar, elfordon och batterier, i hela Europa. Målet är att skapa mer likvärdiga konkurrensvillkor mellan el och gas, eftersom dagens prisskillnader ofta motverkar investeringar i renare alternativ.
För att uppnå detta innehåller förslaget om framtidssäkrade elräkningar möjligheter för medlemsstaterna att sänka nätavgifter för vissa konsumentgrupper och minska energiskatter för energiintensiva företag. Förslaget ska också påskynda utbyggnaden av smarta elmätare, vilket gör det enklare för konsumenter att minska sina energikostnader. Dessutom ska el inte beskattas hårdare än gas.
Sänkta investeringskostnader
Handlingsplanen innehåller också åtgärder för att sänka de initiala investeringskostnaderna för elektrifiering inom byggnader, transporter och industri. Bland de verktyg som föreslås finns social leasing, finansiering via EU ETS – inklusive Social Climate Fund och Industrial Decarbonisation Bank – samt en ny mekanism för en marknad för ren uppvärmning (Clean Heat Market).
Elnät
För att elektrifieringen ska kunna genomföras måste utbyggnaden av elnäten gå snabbare. Europas elnät hör redan till världens största och mest tillförlitliga, men långa väntetider för nya anslutningar och ett ineffektivt utnyttjande av den befintliga nätkapaciteten bromsar utvecklingen. De utmaningarna adresseras i det Grids Package som kommissionen presenterade förra året. Ett snabbt antagande av paketet före årets slut är avgörande för att påskynda elektrifieringen i Europa.
Stärka affärsnyttan
Planen behandlar även andra hinder, bland annat den långsamma introduktionen av innovativa elektrifieringslösningar. Det ska ske genom att främja utvecklingen av investeringsprojekt och produktionskapacitet för ren energiteknik. Handlingsplanen omfattar hela värdekedjan och syftar till att stärka affärsnyttan med elektrifiering, från investeringar i kompetensutveckling till skapandet av nya arbetstillfällen. Elektrifieringen bedöms kunna skapa hundratusentals kvalificerade jobb, och därför måste arbetskraften ges rätt kompetens för omställningen.
