När Svenska Trädbränsleföreningen bildades 1986 var utgångsläget ett helt annat än i dag. Ett kraftigt fall i oljepriset hade skapat avsättningsproblem för trädbränslen och en av den nybildade föreningens första åtgärder var att uppmärksamma regeringen på situationen.
Fyrtio år senare kan utvecklingen beskrivas med några siffror. 1986 användes 13,9 TWh petroleumprodukter och 4,9 TWh biobränslen i svensk fjärrvärme. 2024 var motsvarande siffror 1,1 respektive 38,9 TWh. Petroleumprodukterna har alltså minskat med mer än 90 procent medan användningen av biobränslen nästan åttafaldigats.
En av Sveriges stora energiomställningar
– Föreningens historia följer en av Sveriges stora energiomställningar. När vi startade handlade mycket om att skapa en marknad för trädbränslen. I dag är bioenergin en självklar del av energisystemet, men det betyder inte att jobbet är färdigt, säger Bertil Leijding, ordförande i Svenska Trädbränsleföreningen.
Logistiken avgörande för nästa steg
Det blev tydligt när föreningen firade sina 40 år i Jämtland i augusti. Jubileet var lika mycket en framtidsspaning som en tillbakablick. I Fyrås samlades bland andra Inlandsbanan, Norra Skog och SCA för ett seminarium om skogsbränsle, infrastruktur och regional utveckling. Landshövding Marita Ljung satte frågan i ett jämtländskt perspektiv.
– Jämtland är ett län rikt på skog, energi och företagande. Här finns stora möjligheter, men också de långa avståndens utmaningar. Vi behöver koppla samman våra naturresurser med infrastruktur, konkurrenskraft och möjligheten att skapa utveckling och arbetstillfällen i hela länet, konstaterade hon.
Just logistiken kan bli avgörande för nästa steg. Skogforsks analyser pekar på en ekologisk potential att öka användningen av grot från omkring 9 TWh till cirka 24 TWh per år. En stor del av den outnyttjade potentialen finns i norra Sverige.
– För oss är fungerande transporter helt avgörande. Bättre logistik skulle stärka konkurrenskraften och möjligheten att både ta till vara mer av skogens råvara och investera vidare här i inlandet, säger Anders Pålsson, Fyrås Trä.
Från att professionalisera marknaden till näringspolitik på EU-nivå
Föreningens arbete har också förändrats. De första 30 åren handlade mycket om att bygga och professionalisera marknaden genom bland annat statistik, standarder, avtal och kunskapsutbyte. Det senaste decenniet har spelplanen i allt högre grad flyttat till Bryssel. RED II och III, EUDR, LULUCF och taxonomin har gjort näringspolitiken till en allt större del av arbetet.
Samtidigt finns det praktiska branschperspektivet kvar. Svenska Trädbränsleföreningen samlar företag i och kring trädbränslets värdekedja för att arbeta med de frågor som uppstår från skog och produktion till transport, handel och användning. Föreningen samarbetar med såväl Svebio som andra branschorganisationer – men har sin särskilda uppgift i att samla och företräda just trädbränslebranschens aktörer.
Efter 40 år finns därför både anledning att fira det som åstadkommits och samtidigt konstatera att det finns gott om arbete kvar. Som föreningen formulerade det redan i en kampanj 1987: Skogen värmer Sverige. Det gör den fortfarande – och potentialen är långt ifrån uttömd.
Text och foto: Susanne Öberg, kanslichef, Svenska Trädbränsleföreningen
