Alla ämnen
Biokraft

Svenska Trädbränsleföreningen: Var kommer elen in?

Det har blivit extra drag i kampen mot fossila bränslen och mot utsläpp av växthusgaser. Färska nyheter från G7-ländernas Londonmöte visar att även USA nu åter är med och fokuserar på minskade klimatavtryck. Fossilt kol skall vara ute ur systemet enligt en rätt ambitiös tidtabell.

Vindkraften vill bli klimatsmart – och använda grönt stål från fossilbränslefri produktion. Bilindustrins annonser domineras av elbilar – med längre räckvidder för varje ny modell. Snart går det att ta sig till Norrlands inland, både fram och tillbaks.

Det går helt klart åt rätt håll – men var kommer elen in som skall balansera den ökade förbrukningen?

En mix av ny grön el från sol och vind är på positiv frammarsch som kompletterar vattenkraft och kärnkraft.  Nya stora satsningar på fossilfri stålproduktion kommer att sätta press på elförsörjningen som måste fungera även när solen inte skiner och det bara blåser lite grann. Tänk er det ryska högtrycket som parkerar över oss en kall vintermånad. Vindsnurrorna står still och solpanelerna är täckta av snö. Industrins kraftvärmeproduktion går ner när man prioriterar egen ånga till fabriksproduktionen före att göra grön el till nätet. Svenska kraftnäts egen undersökning redovisar att endast 32 procent av effekten nyttjades vecka fem i år –  en helt vanlig vintervecka.

Outnyttjad effekt

Svebio har analyserat en vecka och konstaterar att vi har en resurs som gått på halvfart i vinter avseende elproduktionen. Effekt motsvarande tre kärnkraftreaktorer stod helt outnyttjad! Våra biobränsleeldade kraftvärmeverk kan leverera el när den bäst behövs tillsammans med fjärrvärme eller annan värme till vår basindustri – och detta kan kompletteras med mer kostnadseffektiv
värmeproduktion till just
de behoven.

Politiska beslut och klara spelregler banade väg för biokraft från skogen på i stort sett på alla platser där det fanns ett värmeunderlag att nyttja. Ökat grotuttag från skogen och effektiv logistik på bil och järnväg har gjort att såväl storstadsregioner som mindre orter kan glädja sig åt värmen och kraften från skogen. Värtaverket i centrala Stockholm är ett paradexempel på vad man kan åstadkomma.

Kraftvärmen har tagit plats på hela Sverigekartan tack vare elcertifikatsystemet som gjorde investeringarna möjliga, nu behövs lite uppdaterade förnuftiga styrmedel för att även ta ut effekten under de tider det riskerar att bli brist i systemet. Detta borde komma högt på agendan för alla som laddar för framtiden.

Vi har i Sverige minst 50 TWh i en outnyttjad potential årligen från den svenska skogen som skulle passa utmärkt till det ökade vinterbehovet.

Att det i år dessutom är Järnvägens år borde borga för att det blir ökad fart på Trafikverket i kampen mot flaskhalsar som begränsar effektiva lastprofiler som gör fler kubikmeter per vända, samt arbetet med att öka flexibiliteten när någon förbrukare riskerar att få tomt i ladorna. Då kan det inte ta över en vecka att få ett svar av Trafikverket.  Det borde ta max 24 timmar – som i Danmark – kanske bäst i Europa denna EM-sommar.


Bertil Leijding, Svenska Trädbränsleföreningen


Denna krönika publicerades först i Bioenergi nr 3-2021 som går att läsa som e-tidning här

Bioenergis mest lästa

Få de senaste nyheterna inom bioenergiområdet.

Prenumerera gratis på Bioenergis nyhetsbrev.
Skickar begäran
Jag godkänner att Bioenergi lagrar mina personuppgifter.
Läs mer om vår integritetspolicy