Annons Annons
Annons Annons

Köp mer biobränsle!

Det var riktigt tajt med bränsleförsörjningen i våras. Några kraftvärmeverk använde mer kol än vad vi borde och torvproducenterna lyckades lösa problemen för andra bolag. Sedan dess har torvproducenterna haft idealiska skördeförhållanden i torkan och kunnat lagra upp ordentligt med bränsle inför den kommande säsongen.

I skogen har vi haft avverkningsstopp och bränder, massakonjunkturen gör att skogsindustrierna prioriterar att råvaran går till fiberproduktion. Det påverkar säkert hur mycket biprodukter som finns tillgängligt för bränslemarknaden. När du läser det här har vi genomfört Svebios bränslemarknadsdag den 13 september. Syftet med dagen är att bättre förstå hur vi ska säkerställa att vi har tillräckligt med bränsle den kommande vintern. Biomassa finns så att det räcker och blir över, men har vi beställt rätt mängd så att leverantörer kan investera och producera tillräckliga volymer även för en kall vinter?

Genom åren har fjärrvärmebranschen gärna velat poängtera att fjärrvärmen använder avfall och rester, sådant som annars skulle gå förlorat eller bli outnyttjat. Det är bra, avfall och rester är billigt. Problemen uppstår när det behövs mer bränsle än de normala avfallsströmmarna. De som levererar avfall och biprodukter har som mål att placera sina produkter på marknaden till en god ersättning. Det är inte lika säkert att de har som mål att leverera det kunderna behöver och efterfrågar. I synnerhet inte om leverantörerna måste ta risk och äventyra sin lönsamhet för att vid kallt väder kunna leverera vad värmeverken behöver.

Hur ska kraftvärmeverket agera? Ska de välja att köpa in bränsle för en normalsäsong?

Om kylan slår till, kan vi konstatera att det blev kallt och att troligen hela branschen fått brist på bränsle. Om alla har för lite bränsle blir det normalt med bränslebrist och man kan tro att ingen gjort fel, trots att kanske egentligen alla har gjort fel. En kall vinter nu och då är ändå normalt och förutsägbart.

Efter den gångna vintern sitter vi nu med tunnare lager och kraftvärmeföretagen lär få acceptera något höjda priser. Personligen tycker jag att en klok strategi är att se till att köpa bränsle av flera olika sortiment och leverantörer. Visst kan man lita till en stor andel avfall och biprodukter men andelen grot, salixflis, torv, stubbflis dvs producerade bränslen bör vara större än idag. Om många aktörer från olika regioner håller igång en produktion minskar riskerna. Om det blir brist eller problem i en region, eller med ett bränsleslag, finns det flera andra aktörer som kan agera genom att skala upp sin produktion, så att det bränsle som behövs kommer fram.

Mer skogsråvara till biodrivmedel

Valrörelsen har handlat ovanligt mycket om bioenergi och framförallt om biodrivmedel till bilar och flyg. Ofta får vi höra att det inte finns biodrivmedel och att biomassan inte räcker. Men precis som för värmeverken finns det biodrivmedel till bilar och flyg om vi beställer det. Visserligen tar det tid att bygga fabriker och handla upp råvara, men biomassan räcker. Under 2017 ökade biodrivmedelsanvändningen i Sverige med 2,3 TWh till 21,8 TWh. 2,3 TWh är lite mer biodrivmedel än vad som behövs för att ersätta allt fossilt i svenskt inrikesflyg.

Reduktionsplikten som Sverige införde i somras gör sannolikt att vi inom de kommande tio åren kommer att kraftigt öka användningen av cellulosa och lignin till drivmedel. Massaindustrin kommer att ta fram annan biomassa för att säkra energitillgången för att koka massa. Vi på Svebio vill ha en kraftig ökning av den svenska biodrivmedelsproduktionen, men vi tror fortfarande starkt på jordbrukets roll. Därför bör investeringar göras klokt och vi får räkna med att på sikt få konkurrera med rapsdiesel och restprodukter från hållbart producerad oljepalm, eller etanol från sockerrör, majs och vete. FAO förordar användning av grödor till biodrivmedel, med argumentet att det ger fattiga bönder en ”cash crop” som kan lyfta dem ur fattigdom. Det bör vara en tidsfråga innan EU tillåter grödor som råvara till biodrivmedel igen.

Text: Gustav Melin, vd Svebio, i Bioenergi nr 4-2018

Vi använder oss av cookies. Läs mer