Annons Annons
Annons Annons

Ny rapport: Avfallets roll i framtidens energisystem

Hur kan avfallets roll i energisystemet komma att förändras i framtiden och vad blir konsekvenserna för energibranschen? I en rapport har IVL Svenska Miljöinstitutet analyserat hur mycket svenskt avfall som finns tillgängligt för energiåtervinning i framtiden och vilka effekter det får på klimatutsläppen.

Fem scenarier för framtida avfallsmängder i Sverige har studerats. Samtliga visar att den svenska avfallsmängden kommer att öka men att mängderna som går till energiåtervinning inte nödvändigtvis följer samma trend utan till och med kan minska på grund av ökade krav på materialåtervinning, både i Sverige och inom EU.

– Det svenska energisystemet kommer att vara fortsatt viktigt i en fungerande avfallshantering men samhällets mål om cirkularitet och fossilfrihet kommer att innebära förändringar. Många fjärrvärmekunder har mål om fossilfrihet eller klimatneutralitet som inte går i linje med förbränning av fossil plast för energiåtervinning, säger Ambjörn Lätt på IVL Svenska Miljöinstitutet.

Energibranschen och avfallsbranschen menar att det framförallt handlar om styrmedel och att lägga ansvar i rätt del av kedjan om man ska nå ett fossilfritt samhälle och komma längre än idag med fossil plast i hushållsavfallet.

Det kommer att krävas en kombination av åtgärder och beteendeförändringar. Det är möjligt att utsortering måste lagstiftas, att producentansvaret blir större eller att det blir lagkrav på inblandning av återvunna material i nya, säger Ambjörn Lätt.

Även inom EU finns mål om ökad cirkularitet och att mer avfall ska materialåtervinnas. I dagsläget är det många europeiska länder som deponerar sitt kommunala avfall.

Sverige är ett av de länder som importerar avfall från andra länder för energiåtervinning. Ungefär en fjärdedel av avfallet som går till energi­återvinning i Sverige är importerat. Kapaciteten i de svenska avfallsförbränningsanläggningar som är anslutna till fjärrvärmenät beräknas också öka från dagens 6,6 miljoner ton till uppåt 7,0 miljoner ton år 2022.

– I ett av scenarierna, som vi har benämnt 2035 cirkulär ekonomi, skulle avfallsexporten till Sverige behöva öka nästan till det tredubbla från dagens nivåer om vi ska kunna utnyttja den kapacitet för energiåtervinning av avfall som vi har i dag. Detta eftersom det svenska avfallet som går till energiåtervinning i det fallet bedöms minska till förmån för ökad materialåtervinning, säger Ambjörn Lätt.

Energiåtervinning ger klimatvinster

Från energibranschen trycker man på att energiåtervinning av avfall kan leda till stor klimatnytta genom att Sverige erbjuder avfallsbehandlingstjänster till länder som har sämre förutsättningar. Resultat från projektet visar också att en övergång från deponering i Europa till energiåtervinning ger klimatvinster genom att utsläppen av metangas från deponierna minskar. Ambjörn Lätt påpekar dock att avfallsexporten är en mycket komplex fråga och att den kan ha konsekvenser som inte är lika enkla att förutse, till exempel att länder som exporterar avfall inte utvecklar sortering och materialåtervinning.

– Det är inget argument för att förändra kapaciteten för energiåtervinning i Sverige idag, men i ett långsiktigt perspektiv behöver vi förbereda oss på att tillgången på avfall, eller behovet av att förbränna avfall troligen kommer att minska – i alla fall om vi ska nå våra gemensamt uppsatta mål om ökad cirkularitet och minskad klimatpåverkan i Europa, säger han.

Läs rapporten: Avfallets roll i framtidens energisystem
Faktablad: Elva viktiga punkter om avfall

Energiåtervinning av avfall kan leda till stor klimatnytta

Energiåtervinning av avfall kan leda till stor klimatnytta

Vi använder oss av cookies. Läs mer