Varje år planteras omkring 400 miljoner träd i Sverige, merparten av dem nu under våren. Efter de omfattande granbarkborreangreppen verkar allt fler skogsägare välja att plantera med tall istället för gran. Skogssällskapets Sverigechef Pontus Larsson menar att det också är dags att ge lövträden mer utrymme.
– Vi ser ett tydligt ökat intresse för lövträd hos skogsägarna, men när man tittar på statistiken är det bara drygt två procent av de beställda plantorna som är lövträd. Resten är barrträd, säger Pontus Larsson, affärsområdeschef för Skogssällskapet i Sverige.
Från gran till tall
Under 2025 utgjorde gran- och tallplantor knappt 94 procent av alla plantor som levererades i Sverige. Adderar man övriga barrträd, som contortatallar, lärk och sitkagran, är andelen nästan 98 procent. Men ett tydligt skifte har inträffat. Under förra året var drygt 40 procent av alla beställda plantor gran, medan drygt 53 procent var tall. I början av 2000-talet var förhållandet det omvända.
Rätt träslag på rätt mark
– Torrsommaren 2018 ledde till omfattande granbarkborreangrepp, och det tror jag blev en väckarklocka för många skogsägare. Tidigare planterade man gran för att tall är mer utsatt för viltbete, men nu har man sett att det inte fungerar. Vi måste plantera rätt trädslag på rätt mark, och vi behöver också öka variationen för att skapa friska och robusta skogar, säger Pontus Larsson.
Gran kan bli olämplig i söder
I februari 2026 släppte Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, en klimatprognos som visade att stora delar av södra Sverige kan bli olämplig för gran mot slutet av århundradet.
– Nästa århundrade kan kännas avlägset, men sett ur skogens perspektiv går klimatförändringarna fort. Många av de träd vi planterar idag kommer att vara fullvuxna först när våra barnbarn eller barnbarnsbarn vandrar i skogen. Då gäller det att tänka till ordentligt i föryngringen idag, menar Pontus Larsson.
Björk ökar från låg nivå
Under 2025 var andelen björkplantor endast 1,7 procent av totalen, något som ändå är en ökning med 75 procent jämfört med 2024.
– Det märks verkligen att det finns ett ökat intresse för lövträd, och särskilt björk. Många använder naturlig föryngring för att få inslag av björk i sina skogar, men det finns också efterfrågan på förädlade björkplantor, som ju växer betydligt snabbare.
Med förädlade björkplantor kan björkens redan korta omloppstid förkortas ytterligare, något som Pontus Larsson menar kan vara smart inför framtida klimatförändringar.
Större flexibilitet
– Vi vet inte helt hur Sveriges klimat kommer att påverkas framöver. Att därför blanda in snabbväxande lövträd på vissa delar av din fastighet gör att det finns en större flexibilitet inför framtiden.
Den tredje vanligaste plantan förra året var contortatall, som ökat med 25 procent jämfört med 2024 och nu utgjorde 2,8 procent av plantorna.
– I Sverige har vi en industri som är uppbyggd kring gran och tall, men jag är övertygad om att när vi i framtiden får en större andel lövvirke ur våra skogar kommer vi att få bra avsättning för det virket, säger Pontus Larsson.
2025 års plantstatistik
Enligt Skogsstyrelsens statistik över levererade skogsplantor beställdes det totalt 386 miljoner plantor under 2025. Det är en minskning med fem procent jämfört med 2024. Av plantorna som beställdes såg fördelningen ut så här:
- Gran: 40,3 procent
- Tall: 53,4 procent
- Contortatall: 2,8 procent
- Björk: 1,7 procent
- Resterande 1,8 procent utgörs av övriga trädslag, såsom lärk, sitkagran, ek med fler.
I en jämförelse med hur virkesförrådet såg ut (enligt Skogsdata 2024) kan man se att:
- Gran utgjorde 38,6 procent av virkesförrådet
- Tall: 39,8 procent
- Björk: 13,1 procent
- Asp: 1,9 procent
- Al (grå- och klibbal): 1,7 procent
- Contortatall: 1,5 procent
- Ek: 1,4 procent
- Övriga trädslag (bl.a. bok, sälg, rönn och lärk): 2 procent
