Regeringen breddar nu investeringsstödet inom Kraftlyftet genom att ändra förordningen till att gälla även kraftvärme med avfall och termiska lager så att fler aktörer ska kunna bidra till att stärka leveranssäkerheten i elsystemet. Det kan möjliggöra fler nyanslutningar för företag och hushåll.
– Kraftlyftet bidrar till fler investeringar i elproduktion där behovet är som störst. Samtidigt stärker Kraftlyftet elsystemet i en tid då det råder global energikris, säger energi- och näringsminister Ebba Busch.
Elproduktion från avfall samt termiska lager
I nuläget kan inte högeffektiv kraftvärme som använder avfall få stöd. Även termiska lager som är anslutna till ett fjärrvärmenät är undantagna. Därför ändras förordningen med hänvisning till en artikel i EU:s gruppundantagsförordning GBER.
Sverige har ett trettiotal avfallskraftvärmeanläggningar som framför allt producerar fjärrvärme och endast en mindre mängd el. Det betyder att det finns potential för ytterligare elproduktion från den typen av anläggningar.
Omhänderta farligt avfall
– Förutom att effektivisera energiproduktionen kan förbränningskapaciteten bidra till att farligt avfall, exempelvis PFAS, omhändertas på ett mer miljö- och hälsosäkert sätt, säger klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari.
Förordningsändringen träder i kraft den 28 juli 2026. Ändringen kommer därmed gälla efter pågående utlysning som pågår fram till den 1 juli.
Regeringen avser att återkomma om de ekonomiska ramarna som behövs för att Energimyndigheten ska kunna öppna upp en utlysning under 2027. Frågan hanteras inom den ordinarie budgetprocessen.
Om gruppundantag för statligt stöd (GBER)
- Statligt stöd får bara lämnas om det godkänts av Europeiska kommissionen eller följer särskilda undantagsregler. Den allmänna gruppundantagsförordningen (GBER) utgör ett sådant särskilt undantag och statligt stöd inom Kraftlyftet regleras genom GBER. Enligt GBER kan investeringsstöd till energisektorn endast beviljas till investeringar som främjar förnybar energi.
- Mot bakgrund av det ansträngda effektläget i södra Sverige finns det behov av att utreda andra möjligheter att stödja investeringar i planerbar elproduktion som inte omfattas av nuvarande gruppundantagsförordning.
- Gasturbiner används främst som snabb och pålitlig reservkraft och för att säkra elnätet vid effekttoppar och avbrott. Det finns ett 40-tal turbiner spridda över landet, de flesta i södra Sverige där effektbehovet är som störst.
- Regeringen undersöker möjligheterna att i enlighet med EU:s statsstödsregler kunna lämna stöd för investeringar i gasturbiner som har kapacitet att på sikt anpassas till klimatneutrala bränslen. En fortsatt beredning av frågan pågår inom Regeringskansliet.
