Regeringen beslutade den 3 september 2026 ett utkast till Sveriges naturrestaureringsplan till EU-kommissionen. I planutkastet presenteras 39 åtgärdspaket som sammanfattar riktningen som behövs för att nå målen i förordningen.
Regeringens utgångspunkt är att genomföra EU:s naturrestaureringslag på ett sätt som inte ska medföra mer långtgående kostnader eller begränsningar, i synnerhet för svenska företag, än vad som bedöms nödvändigt.
Bygger på historiskt naturvårdsarbete
Åtgärderna bygger på det breda naturvårdsarbete som sedan länge pågår i Sverige, där miljömålssystemet utgör en viktig del, och där stora steg framåt har tagits under mandatperioden. Kraven i förordningen riktar sig till Sverige som medlemsstat.
Fyra strategiska områden
Sveriges utkast till plan beskriver strategier, mål, samt prioriterade åtgärder. Åtgärderna är paketerade inom de fyra strategiska områden områdesskydd, restaurering, utveckling av styrmedel samt kunskapsuppbyggande åtgärder. Planutkastets 39 åtgärdspaket täcker alla livsmiljötyper och ekosystem som är relevanta för Sverige. I det fortsatta arbetet kommer åtgärder att vidtas inom ramen för åtgärdspaketen.
Arbetet fortsätter
Även arbetet med sådant som definitioner och detaljerade processer som behövs inom de olika strategiska områdena kommer att fortsätta. Ett fortsatt nära samarbete mellan kommuner, näringsliv, markägare, forskare, miljöorganisationer och andra berörda aktörer är av yttersta vikt för att lyckas med det långsiktiga arbetet.
– Jag är glad att regeringen nu lägger fram sin plan för implementering av naturrestaureringslagen. Naturen bär upp både vårt samhälle och vår ekonomi, och därför ska Sverige ha höga ambitioner för den biologiska mångfalden. Men höga ambitioner blir bara till verklighet tillsammans med dem som faktiskt sköter, brukar och förvaltar vår mark. Vi ska ha en naturvård som både ger resultat för naturen och fungerar för alla som lever och verkar i den, säger klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari.
– Vi har en stark tradition i Sverige av naturvård som vi ska vara stolta över. Regeringen har därför under framtagandet haft en nära dialog med näringsliv, markägare och andra aktörer. Vi har också säkerställt att vi inte ställer högre krav på våra markägare och företag än vad som krävs för att nå målen, och i möjligaste mån har vi också utnyttjat de flexibiliteter som lagstiftningen tillåter, säger EU-minister Jessica Rosencrantz.
Sverige röstade mot
– Detta är en EU-lagstiftning som Sverige röstade emot. Det är viktigt att när vi nu implementerar den säkerställer att vi kan upprätthålla företagandet i våra gröna näringar och nu tar vi ett viktigt steg mot det, säger landsbygdsminister Peter Kullgren.
– Detta är i grunden en olycklig EU-lagstiftning. Genom detta utkast till naturrestaureringsplan säkerställer vi att Sverige arbetar mot en implementering som skyddar viktiga nationella intressen så som lant- och skogsbruk, säger Sverigedemokraternas klimat- och miljöpolitiska talesperson Martin Kinnunen.
Bakgrund
Naturrestaureringsförordningen (EU) 2024/1991 trädde i kraft den 18 augusti 2024. Enligt förordningen ska ett utkast till nationell restaureringsplan lämnas in senast 1 september 2026. EU-kommissionen har därefter 6 månader att återkomma med kommentarer på planutkastet. Efter det har Sverige 6 månader på sig att återkomma med en slutlig plan, det vill säga senast 1 september 2027.
Förordningen innehåller bindande mål för restaurering av bland annat våtmarker, gräsmarker, skogar, sjöar, vattendrag, kustmiljöer och marina ekosystem. Senast 2030 ska restaureringsåtgärder ha genomförts på minst 30 procent av den samlade arealen av livsmiljötyper som inte bedöms vara i gott tillstånd.
Kravnivån ökar därefter till 60 procent år 2040 och 90 procent år 2050. Därutöver ska vissa livsmiljöer vid behov successivt återskapas och för skyddade arter ska medlemsstaterna säkerställa att livsmiljöernas kvalitet, utbredning och ekologiska samband förbättras över tid.
