LRF konstaterar stora förbättringar i regeringens förslag till Sveriges restaureringsplan, inom ramen för EU:s naturrestaureringsförordning, som nu lämnas över till EU-kommissionen. Det är välkommet att det finns en lösning som ger bättre förutsättningar för markägare att bidra till naturvård genom att tillämpa det så kallade icke-försämringskravet på biogeografisk nivå.
En rimlig tillämpning av restaureringsförordningen har varit en högt prioriterad fråga för LRF som tillsammans med andra organisationer lagt mycket kraft på att skapa förståelse kring hur tillämpningen måste ske för att undvika stora negativa konsekvenser för jord- och skogsbruket, Sveriges mat- och energiproduktion.
Icke-försämringskravet viktig fråga
Frågan om hur icke-försämringskravet ska tillämpas har varit en av de viktigaste delarna i arbetet. För LRF är det avgörande att utvecklingen av naturvärden bedöms på en övergripande nivå snarare än inom varje enskilt område. En tillämpning på områdesnivå riskerar att leda till ökad administration, rättsosäkerhet och fler konflikter kring markanvändningen.
– Sveriges mat-, virkes- och energiproducenter skapar mat till hushållens tallrikar och naturvärden som Sverige vill värna. Att, som tidigare förslag till naturrestaureringsplan föreslår, lägga en stor regelbörda och begräsningar på dessa, vore helt fel. Ett system där den markägare som låter naturvärden utvecklas förlorar rätten till sin mark, är dessutom direkt kontraproduktivt för naturvården. Den situationen kan vi undvika nu med regeringens förslag, säger Palle Borgström, LRF:s förbundsordförande och fortsätter:
– Att regeringen agerar mot att mycket stora arealer skog riskerar att tas ur produktion är välkommet, för skogsägares rätt att bruka sin mark, men även för att säkra upp livsmedelsberedskapen. Skogspolitik är matpolitik. Därför är det också positivt att referensarealerna för skogliga naturtyper sätts till dagens nivå. De orealistiska nivåer myndigheterna tidigare föreslagit skulle omöjliggöra brukande på stora arealer och därmed försvåra möjligheten för lantbruket att använda skogens kapital till att investera i ökad matproduktion.
Många frågetecken återstår
Det finns fortfarande många frågetecken kring hur reglerna kommer att fungera i verkligheten, inte minst gällande förutsättningarna för markavvattning. Det blir därför avgörande hur myndigheterna, kommande regering och domstolar kommer att agera framöver. Planen ska behandlas av både EU-kommissionen och den kommande regeringen innan den väntas fastställas i september 2027. Innan dess vill LRF se tydliga besked i flera avgörande frågor för lantbruket, skogsbruket och Sveriges livsmedelsberedskap.
– Regeringen har tagit flera viktiga steg i rätt riktning, men vi vet fortfarande inte fullt ut hur de nya reglerna kommer att påverka Sveriges bönder och skogsägare. Det måste gå att sköta mark och skog på ett sätt som både stärker naturen och gör det möjligt att producera mat, förnybar energi och skogsråvara. Därför behövs tydliga och rimliga regler som bygger på samarbete med markägarna, inte på nya hinder för dem som ska leverera den mat, virke och energi som Sverige behöver i framtiden, avslutar Palle Borgström.
