Skogsgödsling leder inte till att mer kol binds i skogsmark på lång sikt, vilket begränsar dess värde som klimatåtgärd. Det visar en studie från Sveriges lantbruksuniversitet och Uppsala universitet. I studien syntes heller inga tydliga effekter på biologisk mångfald ett tiotal år efter avverkning. Studien har inte räknat med livscykelanalyser av klimatnyttan från ökad tillväxt i växande träd och träprodukter tillverkade av träden.
Skogsgödsling används för att träden ska växa snabbare. Det kan vara ett sätt att öka skogens upptag av koldioxid och därmed motverka klimatförändringen. Det finns också förhoppningar om att gödsling ska göra att mer kol lagras in i marken.
Långsiktiga effekter markeffekter
Om det ska vara en framgångsrik klimatåtgärd måste kolet stanna kvar länge i marken i form av organiskt material och inte snabbt återgå till atmosfären som koldioxid genom nedbrytning. Samtidigt finns en oro för att gödsling kan skada mångfalden av svampar och växter.
– För att ta reda på de långsiktiga effekterna undersökte vi hyggen efter skogar som gödslats eller inte gödslats med kväve. Även om skogsgödsling är relativt vanligt är det inte så många som har undersökt de långsiktiga effekterna tidigare, säger Joachim Strengbom, forskare på SLU.
Skillnader nya och äldre hyggen
Forskarna mätte kväve och kol i marken, hur mycket koldioxid som frigjordes från marken, trädens tillväxt samt artsammansättning av växter och svampar. De fann skillnader mellan nya och äldre hyggen. På gödslade hyggen som avverkats året innan innehöll det översta markskiktet i genomsnitt sju ton mer kol och 210 kg mer kväve per hektar jämfört med ogödslade hyggen. Detta motsvarar 30 procent mer kol och 32 procent mer kväve.
– Men när vi jämförde hyggen som avverkats fyra till tretton år tidigare fann vi inga skillnader i kol- och kvävelager mellan gödslade och ogödslade hyggen. Med andra ord så försvinner stora mängder kol och kväve över tid, men var det tar vägen är i dagsläget oklart, säger Joachim Strengbom.
Kvävet kan ha läckt ut till omkringliggande vattendrag eller återfinnas längre ner i marken. Detsamma gäller markkolet, som också kan ha gått tillbaka till atmosfären. I den här studien gjordes mätningarna i det organiska markskiktet som består av dött organiskt material och är den delen av marken som påverkas mest i samband med gödsling.
– Om huvuddelen av kolet och kvävet gått förlorat från systemet blir miljöbelastningen från skogsgödsling större och klimatnyttan mindre. Kvävet i gödslet kan bidra till övergödning av vattendrag och sjöar. Därför behövs mer forskning som kan klargöra var det förlorade kolet och kvävet tagit vägen innan beslut om utökad gödsling som klimatåtgärd fattas, säger Margaux Boeraeve, tidigare forskare på SLU.
Livcykelanalyser ingick inte i studien
Om effekten på kolet i marken blir kortvarig begränsas klimateffekterna av skogsgödsling till hur mycket träden växer fram till avverkning och den klimatnytta som man kan få från de träprodukter som framställs av träden. Vilken klimatnytta detta ger beror på vilken typ av produkter som framställs och hur länge kolet i dessa kan hållas borta från atmosfären. För att beräkna den typen av effekter krävs så kallade livscykelanalyser, något som inte ingick i den aktuella studien.
Små skillnader i biologisk mångfald
På de 4-13 år gamla hyggena fanns heller inga skillnader i markens koldioxidavgång, växtsammansättning eller trädens tillväxt. Skillnaderna i marksvampsamhället var små, men en slags nedbrytande svampar, sporsäckssvampar, var vanligare på tidigare gödslade hyggen.
– Tidigare studier har visat att markvegetationen förändras efter gödsling genom att risväxter, till exempel blåbär, minskar medan gräs blir vanligare, säger Joachim Strengbom. I den här studien kunde man inte se några tydliga skillnader i vegetationen mellan hyggen som innan avverkningen gödslats och de som inte gödslats.
