SLU: 3 trender i den svenska skogen

Sedan 1923 har SLU Riksskogstaxeringen inventeras Sveriges natur. Nu har statistiken för fältinventeringen som utfördes under åren 2018-2022 släppts.

– Tillväxttakten har efter en period av minskning sedan 2012 nu ökat något. Samtidigt ser vi rekordnivåer av såväl avverkad volym som volymen av träd som dör av andra orsaker som snö, vind och barkborreskador, säger Per-Erik Wikberg, redovisningsansvarig på Riksskogstaxeringen.

Återhämtning efter 2018

Årets skogsdata visar en fortsatt återhämtning av trädens tillväxt, sedan torkan 2018. Virkesförrådet, det vill säga, skogsvolymen, har i Sverige stabiliserats på cirka 3,6 miljarder skogskubikmeter med en fortsatt svag årlig ökning, visar rapporten.

– Det framgår också att tallen nu har passerat granen som det vanligaste trädslaget sett till volym. När det gäller antalet träd är björken fortfarande det vanligaste trädslaget, säger Cornelia Roberge, programchef för Riksskogstaxeringen vid SLU i Umeå.

I rapporten har man satt särskilt fokus på gammal skog. Inventeringen visar att det finns 2,4 miljoner hektar i Sverige, vilket utgör 10 procent av den produktiva skogsmarken.

Man kan också se att arealen gammal skog, minskat avsevärt sedan Riksskogstaxeringen startade för 100 år sedan.

29 procent gammal skog skyddad

Enligt rapporten är totalt 0,7 miljoner hektar, motsvarande 29 procent av den gamla skogen, formellt skyddad. Den största delen av skogen finns i de västra delarna av Norrland.

Den årliga arealen slutavverkning av gammal skog har legat mellan 20 000 och 40 000 hektar.

– Den gamla skogen är barrträdsdominerad med undantag för gammal ädellövskog i söder. Gammal skog innehåller betydligt större volymer död ved än övrig skog. Den ligger också längre ifrån väg, är vanligare på brant mark och i kantzoner mot myr, berg och sötvatten än övrig skog, säger Per Nilsson, projektledare på Riksskogstaxeringen.