Svebios hedersledamot och bioenergins ”grand old man” Bo Hektor har gått bort efter en tids sjukdom. Han tog fortfarande vid 89 års ålder aktiv del i debatten kring skogsbruk och bioenergi, och så sent som förra året publicerade vi på Bioenergitidningen ett uppdaterat diagram över skog-bioenergisystemet grundat på hans datainsamling (se nedan). Kjell Andersson skriver här ett minnesord om Bo Hektor.
Bo Hektor växte upp i Lindefallet i Hälsingland och Vetlanda i Småland. Han studerade till jägmästare och blev Skog.lic. i skogsskötsel och skogsekonomi. En studiekamrat berättar att han hade en enastående förmåga att tolka skogens tillstånd: ”På plats ute skogen började ofta vår danske lärare med att ge oss 10 minuter för att vi på egen hand skulle få se oss omkring i skogen. Vid återsamlingen kom så frågan: Vad har ni sett? Ingen kunde bättre än Bosse svara på den frågan. Han kunde som i en öppen bok avläsa skogens tidigare skötselhistoria.”
De yngre åren tillbringades delvis i Östersund. Bo blev reservofficer och fältjägare – letade försvunna turister på fjället – han var en hängiven orienterare och skidåkare.
Bo skaffade sig genom sitt yrkesliv en bred global kunskap om skogsbruk och skogsindustri. Hans internationella arbete inleddes med ett par år på FAO i Rom, och han hade bland annat uppdrag i Pakistan. Även under de följande åtta åren på Skogsstyrelsen fick han internationella kontakter. Han tillbringade t. ex. ett halvår i Kanada och reste i Sovjetunionen. Särskilt viktiga var de tolv åren i konsultföretaget SIAR under professor Erik Rhenman. Där var han den ende med skoglig utbildning och det ledde till uppdrag över hela världen. Han berättade gärna om sina erfarenheter från Filippinerna.
Genom arbetet ute på fältet fick Bo Hektor och rik erfarenhet av villkoren för företagande och han kunde tillämpa sina vetenskapliga kunskaper i praktiken. Han såg också hur illa man på de flesta håll hanterade biomassan och vilka stora potentialer som finns för att ta vara på restprodukter vid sågverk och andra skogsindustrier, liksom vilka stora möjligheter det finns att öka virkesproduktionen.
De erfarenheterna tog han med sig när han återvände till akademien och blev en del av SIMS (Institutionen för Skog-Industri-Marknad-Studier) vid SLU 1988–2001. Här arbetade ett antal forskare under ledning av professor Göran Lönner med att kartlägga möjligheterna att ta vara på biobränslen från skogsbruket. Man gjorde detaljerade kartläggningar av olika biobränslesortiment och resultatet blev ett otal rapporter och vetenskapliga artiklar. SIMS beräkningar fick stor betydelse för de statliga utredningar som genomfördes och de energipolitiska beslut som togs. För Svebio innebar det att man fick en stadig vetenskaplig grund att stå på i argumentationen för att använda mer bioenergi och öka den inhemska försörjningen med inhemska förnybara bränslen.
Bo Hektors breda internationella kontakter kom därefter till nytta i hans arbete på företaget Talloil, där han bland annat kartlade möjligheterna att ta vara på insektskadat virke för pelletsproduktion i Kanada.
Inom IEA hade man startat att arbete för att koppla samman vetenskap, teknikutveckling och praktisk erfarenhet inom olika energitekniker. Bo Hektor kom under en lång följd av år att arbeta inom IEA Bioenergy, särskilt med frågor rörande utvecklad global handel med biobränslen. Det innebar också omfattande resor jorden runt.
Det innebar också en omfattande vetenskaplig publicering. En sökning visar att Bo Hektor medverkat eller varit författare till 29 vetenskapliga rapporter och artiklar, alla rörande bioenergi.
Om Bo Hektors roll i IEA Bioenergy säger Björn Telenius, som då var ordförande för organisationen: ”Bosse hade ledande roller i IEA Bioenergys verksamhet inom framför allt socioekonomiska frågor och internationell handel. Det här var områden som påverkade en stor del av hur politiska vindar i EU och globalt för bioenergi kom att utvecklas. För mig var han en kompromisslös sanningssägare som förde in sunt förnuft och gedigen kunskap om svensk och internationell biobränslemarknad i processer som ofta påverkades av andra länders politiska agenda eller enskilda forskare som drev teser med tveksam relevans. Bosse var en av de ’kloka gubbar’ jag alltid kunde vända mig till och veta att jag alltid fick verklighetsförankrade synpunkter och initierat sunt förnuft från.”
Bo Hektor kom att bli en viktig rådgivare för Svebio. Han var under en följd av år medlemsrevisor, som representant för Svebio i IEA Bioenergy. På Svebios konferenser var det ofta Bo Hektor som ställde de klurigaste och mest relevanta frågorna. För sina insatser i Svebio utsågs Bo Hektor till hedersledamot.
Bo Hektor var under alla år starkt övertygad om bioenergins stora potential och kunde med fakta och beräkningar visa på denna potential. Hans egna analyser var alltid grundade i konkret kunskap om skogen och träden, liksom om villkoren för lönsamt företagande. Tillsammans med sin fru Britt ärvde han också skog utanför Vetlanda. Den förståelse av skogens tillstånd som han visat redan som ung student bar han med sig genom hela sitt yrkesliv.
Text: Kjell Andersson
* Läs även artikeln ”Carbon balance for wood production from sustainably managed forests” , Biomass & Bioenergy 93, 1-5.