Nu presenteras resultatet av Svebios valenkät om riksdagspartierna inställning till bioenergi. Resultatet visar att det finns en bred politisk enighet över blocken om bioenergins strategiska betydelse för Sveriges beredskap och energisystem. Störst skillnad i åsikter finns kring frågan om att ta ut mer avverkningsrester från skogen och frågan om att ta fram styrmedel för att producera biodrivmedel.
Svebio har genomfört en enkätundersökning, riktad till de svenska riksdagspartierna, för att studera deras inställning till bioenergin inför riksdagsvalet 2026.
Enkäten är grundad i Svebios valmanifest som man kan läsa här och har bestått av tio påståenden, som partierna fått ta ställning till enligt en femgradig skala. Varje fråga har dessutom följts av möjligheten för partierna att komma med en skriftlig kommentar. Nedan följer en sammanställning av enkätens resultat.
1. Bioenergin har en viktig roll för energiberedskap, försörjningstrygghet, konkurrenskraft och för uppfyllandet av Sveriges klimatmål, och borde därför ges större vikt i energipolitiken.
Det råder en bred samsyn mellan samtliga partier i båda blocken om att bioenergi har viktiga funktioner i såväl beredskap- och försörjningstrygghetsfrågorna, som i energi- och klimatomställningen. Skillnaderna mellan partierna handlar därför i första hand inte om bioenergi ska ha en roll i energipolitiken, utan hur stor denna ska vara och hur framtida styrmedel ska utformas.
Centerpartiet, Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Kristdemokraterna är mycket positiva till bioenergins roll i Sveriges energisystem. Vänsterpartiet och Moderaterna väljer att instämma delvis i påståendet. Vänsterpartiet reserverar sig eftersom de anser biomassan vara en begränsad resurs, och anser därför att det behövs tydliga politiska avvägningar om var den gör mest nytta, medan Moderaterna trycker på att elektrifieringen av transporter och industri också är mycket viktig att lyfta. Sverigedemokraterna menar att bioenergin förvisso är en viktig energikälla för Sverige i dagsläget, men att det ”inte visat sig vara kostnadseffektivt att producera större mängder fordonsbränsle från biomassa” och väljer därmed att endast instämma delvis i påståendet. Även Liberalerna instämmer delvis i detta första påstående, och hänvisar till att de anser att ”elektrifiering är ryggraden i omställningen”, men att bioenergin är ett viktigt alternativ för de sektorer som har svårt att elektrifieras, exempelvis flyg- och sjöfart.
2. Sverige bör i framtiden satsa på att förenkla implementeringen av nya samt rådande EU-regelverk för bioenergi.
Sex av åtta av Sveriges riksdagspartier är positivt inställda till att förenkla implementeringen av EU-regelverk i Sverige. Samtliga tidöpartier, Socialdemokraterna och Centerpartiet vill kommande mandatperiod arbeta för att undvika överimplementering av EU-regler, för att skapa mer stabila och förutsägbara villkor för bioenergisektorn. Sverigedemokraterna lyfter särskilt att de upplever att ”EU:s skogspolitik är inte anpassad till Svenska förhållanden och EU:s regelverk har seglat upp som ett av branschens största problem”. De två partier som delvis avstyrker en förenklad implementering av EU-regelverk, Vänsterpartiet och Miljöpartiet, lyfter framförallt att man anser att detta riskerar att urholka miljökraven. Miljöpartiet är försiktigt positiva till enklare administration för företag men menar samtidigt att detta medför vissa risker.
3. En upptrappning av reduktionsplikten i linje med styrmedelsutredningens (SOU 2026:33) förslag (21% till 2028, 23% till 2029, 25% till 2030) är avgörande för att Sverige ska nå sina klimatmål.
Den kanske tydligaste skiljelinjen partierna emellan i denna enkätundersökning gäller reduktionsplikten. Miljöpartiet och Vänsterpartiet vill se en tydligt höjd reduktionsplikt i linje med den nyligen presenterade styrmedelsutredningen. Socialdemokraterna, Moderaterna och Kristdemokraterna vill å sin sida avvakta ytterligare analyser och samtidigt väga in de effekter en höjd reduktionsplikt skulle kunna få på de svenska drivmedelspriserna. Centerpartiet uppger att man delvis avstyrker en upptrappning av reduktionsplikten och i stället prioriterar att öka den inhemska produktionen av biodrivmedel framför en höjd reduktionsplikt, medan Sverigedemokraterna ställer sig något överraskande neutrala till påståendet, trots att partiet drev en sänkt reduktionsplikt som en av sina främsta valfrågor inför valet 2022. Sitt neutrala ställningstagande i denna enkät motiverar de med att ”en reduktionsplikt på pappret låter oss redovisa lägre utsläpp, men vi anser att en höjd reduktionsplikt skulle medföra onödiga kostnader för transportsektorn”. Liberalerna avstyrker delvis och hänvisar även här till att de anser elektrifieringen som den viktigaste motorn i omställningen av transportsektorn.
4. Sverige ska bli en ledande producent av biodrivmedel för transportsektorn, och för att detta ska ske kommer styrmedel att krävas.
Sverige har stor potential att bli ledande inom biodrivmedelsproduktion, anser sju av åtta partier i denna enkätundersökning, men synen på hur detta ska ske skiljer dem åt. Mest positiva är Centerpartiet och Miljöpartiet som förespråkar tydliga statliga stöd och riskdelningsmekanismer, för att skapa incitament för biodrivmedelsproducenterna att öka sin produktion. Kristdemokraterna och Moderaterna betonar vikten av långsiktiga marknadsvillkor. Liberalerna anser att Sverige har stor potential men behöver styrmedel som främjar innovation och konkurrens, medan Vänsterpartiet och Socialdemokraterna särskilt vill lyfta behovet av en elektrifierad fordonsflotta. Sverigedemokraterna är det enda parti som avstyrker påståendet, de är starkt negativa till att politiken genom styrmedel ska försöka främja produktionen av biodrivmedel, med motiveringen att ”detta har Sverige prövat med väldigt dåliga resultat”.
5. Sveriges kraft- och fjärrvärme tillför en system- och beredskapsnytta till elnätet, som i dagsläget inte värderas tillräckligt högt – detta måste förändras.
Kring detta påstående finns en nästan total samsyn bland alla åtta partier. De anser att kraft- och fjärrvärmen har stor betydelse för elsystemet och beredskapen, och skillnaderna gäller i huvudsak vilka styrmedel man anser behövs, exempelvis skatteförändringar, investeringar eller bättre marknadsvillkor. Liberalerna föreslår att systemnyttor behöver prissättas i högre grad. Centerpartiet instämmer i detta resonemang och föreslår bland annat sänkt skatt vid värmeproduktion i kraftvärmen för att stärka systemets konkurrenskraft. Vänsterpartiet påpekar att de vill ha utökad geotermisk lagring, och utveckla solvärmens anslutning till fjärrvärmenätet. Samtidigt poängterar Sverigedemokraterna att ”framförallt ska kraftvärme inte missgynnas jämfört med andra kraftslag”.
6. Sverige bör fortsätta lämna stöd till nya projekt inom bio-CCS (koldioxidinfångning och lagring).
Sju av åtta partier är eniga till fortsatt stöd för bio-CCS, även om Vänsterpartiet betonar att tekniken ska vara ett komplement till andra klimatåtgärder. Sverigedemokraterna, som ställer sig mest negativa till påståendet, vill först utvärdera pågående projekt innan ytterligare projekt ges stöd. Bland de partier som ställer sig mest positiva till påståendet märks Centerpartiet och Moderaterna. Centerpartiet anser att ”bio-CCS är en nyckelteknik för att nå klimatneutralitet och skapa minusutsläpp” och Moderaterna menar att ”Bio-CCS är en central del av Moderaternas klimatstrategi”.
7. Det finns en outnyttjad potential att ta ut mer avverkningsrester från skogen för energiändamål, och för att detta ska förverkligas behövs incitament.
Fem av åtta partierna är positiva till att använda mer avverkningsrester från skogen för bioenergiproduktion, men samtliga lyfter även vikten av hänsyn till miljö och markbördighet. De partier som ställer sig mest negativa till frågan är Vänsterpartiet, Liberalerna och Sverigedemokraterna. Vänsterpartiet vill främst stärka hållbart skogsbruk snarare än skapa incitament för ökat uttag. Både Liberalerna och Sverigedemokraterna förhåller sig tveksamma till ekonomiska incitament, och Sverigedemokraterna noterar även att skogsrester som behålls i skogen har betydelse för biologisk mångfald.
8. Sverige har idag outnyttjad jordbruksmark. Uttaget av biomassa från denna mark bör öka för att möta den växande efterfrågan på bioenergi.
Frågan om outnyttjade jordbruksresurser visar också tydligt på de olika prioriteringar som finns bland partierna. Flera partier ser en potential i att öka uttaget av biomassa från outnyttjad jordbruksmark, men Miljöpartiet och Vänsterpartiet betonar att bioenergi är en begränsad resurs som måste användas där klimatnyttan är störst och med stor hänsyn till biologisk mångfald och livsmedelsproduktion. Moderaterna och Kristdemokraterna vill prioritera livsmedelsproduktion på jordbruksmark, medan Liberalerna och Sverigedemokraterna i högre grad vill låta marknaden avgöra utvecklingen.
9. I dagsläget är styrmedlen för biogas inte teknikneutrala. För att öka svensk biogasproduktion bör även biogas från förgasning av rester från skogsbruk omfattas av aktuella styrmedel.
Påstående nio, att rådande styrmedel för biogas inte är teknikneutralt, utan defavoriserar biogas från förgasning av rester från skogsbruk, instämmer sex av åtta tillfrågade partier i. Två partier, Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna, avstyrker delvis påståendet. Sverigedemokraterna menar att styrmedlen för biogas redan i dagsläget utgör en stor kostnad för samhället, och vill därför hellre se sänkta kostnader än nya subventioner. Vänsterpartiet uttrycker att de är positiva till en ökad svensk biogasproduktion, men menar att investeringsstöd istället bör användas där de anser det mer lämpligt, förslagsvis inom pappersindustrin.
10. För att Sverige ska nå EU:s klimatmål måste skattebefrielsen på bioolja för uppvärmning återinföras.
Centerpartiet och Miljöpartiet förespråkar en återinförd skattebefrielse på bioolja, men utöver dessa verkar mycket få ha tagit aktiv ställning i frågan. Liberalerna, Socialdemokraterna och Kristdemokraterna är öppna för att se över en eventuell skattebefrielse, Socialdemokraterna som ett svar på ”SD-regeringens utsläppschock” och Moderaterna då de identifierar sig som ”generellt positiva till skattesänkningar”. Vänsterpartiet har inte tagit ställning i frågan. Sverigedemokraterna motsätter sig nya skatteundantag och vill snarare se över befintliga.
Avslutningsvis
Sammantaget visar svaren att det finns en bred politisk enighet över blocken om bioenergins strategiska betydelse för Sveriges beredskap och energisystem. Flera partier lyfter den långsiktiga roll som bioenergin har att spela i uppfyllandet av Sveriges klimatmål, och kanske särskilt som energi- och drivmedelskälla i de tunga transporter och industrier där elektrifiering inte är ett alternativ. Det finns också en stor enighet kring frågan om att värdera kraft- och fjärrvärmen högre.
Störst oenighet finns kring frågan om att ta ut mer avverkningsrester från skogen – där det blir tydligt att skogsfrågan fortsatt splittrar partierna, även efter att skogspropositionen nyligen röstats igenom enhälligt i riksdagen. Även frågan om att ta fram styrmedel för att producera biodrivmedel märks en tydlig åsiktsskillnad partierna emellan.
En sammanställning av partiernas svar, illustrerad nedan, visar tydligt att Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Kristdemokraterna och Centerpartiet i störst utsträckning instämmer med Svebios påståenden. Efter detta följer Liberalerna och Moderaterna, och minst medhåll får Svebio från Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna, som helt eller delvis avstyrker fyra påståenden vardera.
Avslutningsvis konstaterar vi att de huvudsakliga konflikterna partierna emellan inte rör bioenergin i sig, utan omfattningen av statliga styrmedel, balansen mellan marknad och politik samt avvägningen mellan klimatnytta, kostnader och hållbar användning av biologiska resurser. Samtidigt visar den breda samsynen kring bioenergins betydelse att det finns en god grund för fortsatt dialog och långsiktiga politiska lösningar som kan stärka både Sveriges energisystem och klimatomställning.
