”Biobränslebranschen är väldigt tuff”

Linköpings Skogstjänst har nästan fördubblat den förvaltade arealen sedan 2011 men merparten av omsättningen ligger inom biobränsle, med cirka 130 miljoner kronor per år av totalt cirka 200 miljoner kronor.

– Vi ser till att vara riktig professionella på förvaltning, virkeshantering och inte minst på biobränsle som är ryggraden i Skogstjänsts verksamhet, säger Gabriel Danielsson.

Omsättningen inom biobränsle ligger i dag strax över den tidigare högsta nivån som inträffade 2011. I dag ligger leveranserna på cirka 650 GWh. Men större delen av expansionen i företagets verksamhet har inte skett inom biobränsle utan inom förvaltningen av skog, jordbruk och fastigheter.

Utebliven expansion

Förklaringen till den uteblivna expansionen inom biobränslen är dels att det inte har byggts särskilt många nya värme- eller kraftvärmeverk och dels att användningen av avfall och returträ ökat i regionen.

– Biobränslemarknaden har inte vuxit i vårt område men vi har behållit våra marknadsandelar. Jämfört med 2011 levererar vi i dag biobränsle till betydligt fler värmeverk, vilket ger kortare transportavstånd och lägre kostnader. Biobränslebranschen är väldigt tuff, säger Gabriel Danielsson.

Entreprenörsdöden

Entreprenörsdöden i Uppland och Västmanland är ett exempel på en utveckling som har minskat utbudet av skogsbränsle.

– När värmeverk i Enköping, Västerås och Brista valde att satsa på förbränning av sopor och returträ i ett antal pannor, resulterade det i en utslagning av flisentreprenörer. Då var det ett antal duktiga entreprenörer som hade kämpat under en många år, som tvingades lämna branschen. Det är inte långsiktigt, jag tycker att varje samhälle ska ta vara på sitt avfall och inte skeppa det på båtar till andra. Men det är inte för sent att vända utvecklingen. Nu kan värmeverken se till att ge ersättning till branschen som gör att vi kan utveckla leveranserna, säger Gabriel Danielsson.

Annorlunda säsong

– Det har varit en konstig säsong. Från att marknaden var i balans både när det gäller materialtillgång och tillgång på entreprenörer, har vi helt plötsligt upptäckt att det uppstått bristsituationer. I första hand är det brist på bränsleved i södra Sverige. Efterfrågan på biobränsle har ökat lite eftersom det varit kallt. Men framförallt har massaindustrin drabbats av råvarubrist vilket lett till att en betydligt större del av bränsleveden används till massaved, det har visat sig att det faktiskt går att koka rötved. Detta har lett till att mindre volymer bränsleved har blivit tillgängligt för bränslemarknaden, säger Stefan Johansson.

Brist av flera skäl

– Orsakerna till bristsituationen var flera. Avverkningstakten i Baltikum har varit avsevärt lägre än vad den brukar vara till följd av att det var extremt regnigt i höstas. Det har lett till att massaindustrin har använt mer bränsleved som råvara. En annan orsak är utbyggnaden av biobränslepannor i Danmark som ökat efterfrågan på biobränsle från Skåne och Baltikum, säger Gabriel Danielsson.

Regn har påverkat

En faktor som kommer att påverka utbudet nästa säsong är att mer grot använts för att skydda avverkningstrakter från körskador.

– En annan faktor som påverkar är att materialet är lite fuktigare i år. Vi behöver köra fler lass till kunderna för att få fram samma energimängd. Om vi inte hade haft våra bränsleterminaler hade vi suttit illa till i vinter, säger Stefan Johansson.

Konsekvenser till kommande säsong

– Jag hoppas och tror att en del värmeverk har lärt sig en liten läxa, det kan bli jobbigt att inte ha egna lager, eller ha avtal med någon som har lager. Någon måste betala den kostnaden, säger Gabriel Danielsson och fortsätter. Vi kan garantera långsiktiga volymer av biobränsle från skogen men vi kan inte pressa vår ekonomi för hårt, för då kan vi inte långsiktigt ta fram biobränsle. Under ett antal år har det varit en prispress nedåt. Vi har pressat entreprenörerna hårt och vi har pressat skogsägarnas ersättning. Men vill vi långsiktigt ta ut trädbränsle för att skapa ett hållbart samhälle, då måste alla aktörer ha ett skäligt pris som gör att företagen kan nyinvestera och utveckla sin verksamhet.

Prishöjning

En prisökning med omkring tio procent kan vara rimligt, menar Gabriel Danielsson.

– Då skapas möjlighet att ta ut biobränslen på lite längre avstånd från användaren samt att vitalisera branschen. Det skapar framtidstro bland aktörer som entreprenörer, transportörer och biobränslebolag. Hittills har vi fått höra att alla de konkurrerande bränslena är så mycket billigare att vi måste pressa priset, annars får vi inte leverera. Ett resultat av denna säsong kan vara att vi får se en vändning, säger Gabriel Danielsson

Framtida produkter

– Vi ser också en framtid med nya produkter, som till exempel produktion av drivmedel för transporter. En centralt placerad produktionsanläggning i södra Sverige skulle generera efterfrågan året runt. Det är viktigt att branschen får en jämn sysselsättning för att entreprenören ska kunna känna stabilitet i investeringarna, menar Gabriel Danielsson.

Mycket att göra

På Tvärskogsudde vid Roxen norr om Linköping träffar vi en av de entreprenörer som arbetar åt Linköpings Skogstjänst. Mattias Hägerklew arbetar med att skota material från hygge till vägkant efter en naturvårdshuggning. Markägare är Fastighetsverket som har avverkat för att göra skogen mer öppen. Lövträd som bok och ek får stå kvar i detta område. På en annan del av udden har Mattias skotat material från avverkning för en nyöppnad betesmark. Avverkning har skett på 20–25 hektar och har resulterat i cirka 3 000 kubikmeter virke (fub) och ungefär lika stor volym stjälpt mått flis för energiändamål.

– Det har varit mycket att göra i vinter, ungefär lika mycket som tidigare år. För mig är det ingen större skillnad i omfattningen av uppdrag mellan åren, säger Mattias Hägerklew, som skotar grot på uppdrag av både Linköpings Skogstjänst och Holmen. Det skogsbränsle som flisas här i Linköping blir inte värme till Linköpingsborna, det körs istället till Skärblacka, Mjölby, Motala eller Norrköping.

Denna artikel publicerades först i Bioenergi nr 2 – 2018. Den finns att läsa som e-tidning här.