Exceptionella händelser har påverkat flödet av biomassa från skogen

Bakgrunden till det nya flödesdiagrammet är ett ett underlag till rapporten Bioenergy from boreal forests – Swedish approach to sustainable wood use, som Svebio publicerade tillsammans med IRENA 2019. Som underlag till rapporten utarbetade Bo Hektor och Kjell Andersson ett flödesdiagram över det svenska skog-bioenergisystemet. Det ursprungliga flödesdiagrammet från 2019 grundades på statistik från 2015. Nu har Bo Hektor och Kjell Andersson uppdaterat flödesdiagrammet baserat på statistik från 2022, och skrivit en artikel med en analys av det nya flödesdiagrammet.

Diagrammet syftar i första hand till systemförståelse och att redovisade värden bör inte utnyttjas som databank. Värdena är hämtade från olika källor framtagna med olika metoder och är därför inte alltid helt konsistenta.

Exceptionella år

Åren kring 2020 har på flera sätt varit exceptionella. Det är viktigt att ha i åtanke vid analysen av det nya flödesdiagrammet. Unika händelser har påverkat både skogarna, skogsbruket och marknaden för skogsprodukter. Torråret 2018 och de efterföljande omfattande skadorna av barkborreangrepp har medverkat till minskad skogstillväxt. Det har gett ett stort nedåtgående hack i den långsiktiga ökningskurvan för tillväxt i den svenska skogen. Det ryska anfallskriget mot Ukraina som inleddes 2022 har stoppat importen från Ryssland och Belarus av skogsprodukter. Det har lett till högre priser på skogsråvara och energi i Västeuropa. Pandemin gav störningar i handeln.

Den minskade tillväxten och den höga avverkningsnivån har lett till mindre ökning av virkesförrådet i skogen, vilket syns tydligt vid en jämförelse mellan det äldre och det nya diagrammet. Dock finns det fortfarande ett överskott, som bidrar till ett positivt LULUCF-värde.

Bränsleved kvar i skogen

När det gäller bränsleved som lämnas kvar i skogen och som ger nedbrytning och utsläpp av koldioxid har vi lagt till ett flöde av kvarlämnad stamved. Det handlar i viss mån om grov död ved som lämnas kvar efter avverkningar av naturvårdsskäl, men även om betydande volymer som skulle kunna användas som bränsleved. Delvis är detta flöde relaterat till barkborreangreppen, men det handlar också om att man lämnar mer död ved än som kan motiveras av naturvårdsskäl. Här finns också klenved från gallringar och röjningar som inte tas tillvara.

Toppar i grot

Grot består till viss del av klen stamved. Eftersom vi gjort en indelning mellan ”stubbar/rötter”, ”grenar/barr” och ”stammar”, kommer bara en del av groten från grenar, medan en betydande del av groten är stammar (klen stamved i toppar och sekunda stamved som hamnar i grotvältorna).

Sågverk och massabruk

Vi har sammanfört sågverk och trämekanisk industri till en gemensam box. Vi noterar ett större flöde av sågverksflis till massaindustrin. När det gäller massaindustrins energiförbrukning har det skett en ökad användning av pellets för mesaugnar, som vi i den nya versionen noterar med ett flöde. Vi har också lagt till massabrukens biokraftproduktion, som till stor del används för industrins egna energibehov, men också ger nettoleveranser av el till nätet.

Utökat diagram för bränsleförädling

Vi har lagt till en box för produktion av biodrivmedel. Den består hittills i huvudsak av förädling av tallolja till diesel, men också i mindre grad produktion av pyrolysolja från sågspån. Till bränsleförädling hör också boxen Pelletsindustri, som är i stort sett oförändrad sedan förra diagrammet.

Utökat diagram för bioenergianvändning

Vi har tillfört en ny box för användning av biobränslen i näringslivet utanför skogsindustrin, som annars står för huvuddelen av biobränsleanvändningen i industrin. I denna box har vi bland annat sammanfört användning av pellets i livsmedelsindustrier, växthus, tvätterier, asfaltsberedning, lokaler mm med flisanvändning för lokaluppvärmning, exempelvis inom jordbrukssektorn och servicesektorn. Vi har sett en ökad användning av pellets i denna del av ekonomin, samtidigt som pelletsanvändningen minskat för småskalig uppvärmning.

Energiåtervinning av skogsprodukter efter konsumtion

När det gäller bioenergianvändning för energiproduktion har vi fört in ett nytt flöde som gäller pappersavfall, som vid sidan av returträ ger en betydande energiåtervinning av skogsbaserat material. Det handlar huvudsakligen om papper i hushållsavfall som förbränns i kraftvärmeverk, men även om toalettpapper i avloppsreningsverk, samt biogas från fiberslam vid pappersbruk och metangasutvinning från gamla soptippar. En stor del av energiåtervinningen av svenska skogsprodukter sker utomlands efter export.

Biokraft i fjärrvärmen

På samma sätt som vi noterat biokraftproduktionen i skogsindustrin har vi också tydliggjort biokraftproduktionen i fjärrvärmen genom ett nytt flöde. Vi noterar också den energiåtervinning ur rökgaser som sker med rökgaskondensering.

Några reflexioner till det uppdaterade flödesdiagrammet:

• Diagrammet visar en allt bredare och alltmer diversifierad användning av skogsbaserad biomassa. Detta återspeglar indirekt den kompetens- och kunskapsutveckling, som pågående sker inom sektorn.
• Den outnyttjade potentialen från avverkningsrester är fortsatt stor. Bara en mindre del av det tillgängliga flödet används idag, medan huvuddelen går till nedbrytning och frigörande av koldioxid till atmosfären. Vi kan inte se någon större förändring från 2015 till 2022.
• Med höga avverkningsnivåer uppkommer automatiskt stora mängder stubbar. Dessa har ett högt energiinnehåll och en betydande del,  skulle kunna användas för energiändamål, utan negativa ekologiska konsekvenser, vilket visats av svensk forskning. Som framgår av diagrammet är flödet mycket stort.
• Det största interna energiflödet inom skogssektorn gäller massabrukens egen användning av restprodukter, främst i form av svartlut. Här finns en stor potential till ökad användning av svartlut för till exempelvis produktion av drivmedel genom svartlutsförgasning eller genom uttag av lignin. Energibortfallet kan kompenseras med andra biobränslen, exempelvis grot.
• Vid bruken finns också betydande tillgång på restvärme som inte tas tillvara idag. Detta flöde framgår inte av diagrammet, men uppgår till åtskilliga TWh. Flödena är ofta svåra att utnyttja eftersom många bruk ligger långt från större tätorter. I viss mån skulle spillvärmen kunna användas för växthus, fiskodling, etc.
• I framtida flödesdiagram bedömer vi att boxen för drivmedelsproduktion kommer att öka i betydelse. Ett antal drivmedelsprojekt är under planering, men det är osäkert hur snabbt utvecklingen kommer att gå. Råvaran kan komma både direkt från skogen eller i form av biprodukter från massabruk och sågverk, eller från biogena avfall efter konsumtionsledet.
• Hela systemet kan få större flöden om den totala skogstillväxten ökar. Omvänt leder restriktioner av skogsbruket till minskade totala flöden. Klimatförändringar kan ge förändringar i båda riktningar.

Det diagrammet inte visar:

• Diagrammet visar inte utveckling över tid, utan är en summering av flöden under ett visst år.
• Diagrammet visar inte hela det svenska bioenergisystemet. Utöver skogsrelaterad bioenergi finns även bioenergiflöden från jordbruket, från avfallshantering som inte är kopplad till svenska skogsbaserade produkter, från våtmarker och från icke produktiva skogsmark, tätortsmark etc. Den totala användningen av bioenergi i Sverige från det svenska skogsbruket är, som framgår av diagrammet, omkring 108 TWh, vilket 2022 utgjorde omkring 30 procent av den svenska energianvändningen. Till detta kommer utnyttjande av biogent avfall från svenskt trä och papper i länder dit vi exporterar produkter.
• Diagrammet visar inte lagren av biomassa i skogsmark, utan enbart förändring av dessa lager. Det samlade lagret av biomassa i träd på produktiv skogsmark är mycket stort – omkring 2 500 miljoner ton ts (torrsubstans), vilket motsvarar cirka 12 500 TWh energi
• Diagrammet ger inte en total bild av import och export av skogsbaserad biomassa.

Text: Kjell Andersson och Bo Hektor

Källor:
Statistik från Energimyndigheten, Sveriges klimatrapportering, Riksskogstaxeringen, Skogsstyrelsen, Skogsindustrierna, Energiföretagen, Pelletsförbundet, Avfall Sverige m.fl. samt branschkännedom från Svebio.

Läs senaste numret Prenumerera