Den totala LBG-användningen ökade med 142 procent under 2022 – främst genom snabb marknadsutveckling av biogasdrivna tunga lastbilar.
Den svenska biogasproduktionen steg endast marginellt (+0,6 procent) under 2022 till totalt 2,3 TWh. Nettoimporten av biogas via gasnätet minskade med 22 procent medan nettoimporten av flytande biogas (LBG) steg med 350 procent.
Sammantaget minskade den totala biogasanvändningen i Sverige med 8 procent till drygt 4,4 TWh under 2022. Det visar ny statistik från Energimyndigheten och Energigas Sverige.
Biogasanvändningen motsvarar energianvändningen i 247 000 eluppvärmda villor eller 777 000 dieselbilar.
Höga gaspriser i Europa
Den ansträngda gasmarknaden under 2022 till följd av Rysslands invasion av Ukraina med höga europeiska gaspriser som följd dämpade efterfrågan på importerad biogas via gasnätet.
Nettoimporten av biogas 2022 via det västsvenska gasnätet var 1 938 GWh, en minskning med 22 procent jämfört med 2021. Av importen producerades 95 procent i Danmark och resten i övriga EU.
Mer flytande biogas
LBG-importen kommer främst från Norge, Belgien och Nederländerna. Även den svenska produktionen av LBG steg kraftigt till 156 GWh, en ökning med 63 procent.
Den totala LBG-användningen i Sverige (produktion + nettoimport) 2022 uppskattas till 382 GWh – en ökning med hela 142 procent jämfört med 2021. LBG används främst som drivmedel i tunga transporter och inom industrin.
– Vi ser fortsatt ett mycket stort intresse för biogas i Sverige och inom EU. Förra året var dock ett utmanande år för svenska biogasmarknaden på grund av kriget i Ukraina som gav exceptionellt höga gaspriser vilket även spillde över på biogasen och på totalen dämpade efterfrågan på biogas, säger Maria Malmkvist, vd på Energigas Sverige och fortsätter:
– I början av 2023 när situationen höll på att stabiliseras kom ytterligare ett bakslag – då biogasens konkurrenskraft i ett slag försämrades kraftigt genom att biogasens befrielse från energi- och koldioxidskatt ogiltigförklarades av en dom i EU-tribunalen. Det lär märkas på 2023 års siffror. För att säkerställa att inbromsningen av de senaste årens efterfrågetillväxt inte blir långvarig är det nödvändigt med en kraftsamling från regeringen för att så snabbt det bara går återställa skattebefrielsen.
– Inte minst för industrin som vill ställa om från naturgas till förnybar gas och för den snabba utvecklingen av tunga biogasgaslastbilar som nu fått sig en törn. Med de av regeringen nu föreslagna skattesänkningarna på bensin och diesel och näst intill slopad reduktionsplikt försämras biogasens konkurrenskraft ytterligare vilket är bekymrande, säger Maria Malmkvist.
Marginell ökning av biogasproduktionen
Produktionen av biogas uppgick 2022 till 2,3 TWh vilket är på samma nivå som 2021. Hälften av biogasproduktionen sker i 32 samrötningsanläggningar medan avloppsreningsverken, som är 133 och flest till antalet, står för en knapp tredjedel av biogasproduktionen.
– Det är frustrerande att biogasproduktionen inte ökar tillräckligt snabbt när behovet är så stort och nyttorna så många. Att bygga ny produktion tar tid inte minst genom långdragna tillståndsprocesser. Samtidigt kräver investeringsbeslut förutsägbarhet och långsiktigt stabila styrmedel, säger Tony Clark, vd på Avfall Sverige.
– Det har varit stor osäkerhet kring nivåerna och långsiktigheten i biogaspremierna, med Klimatklivets framtid och nu kaoset med indragen skattebefrielse. Det är därför mycket glädjande att regeringen i höstbudgeten slår fast att biogaspremierna bibehålls och förstärks 2024–2026 och att det för biogasen så viktiga investeringsstödet genom Klimatklivet förstärks och förlängs. Det var en välkommen vändning från regeringen.
Positivt besked i budgeten
– Får vi bara ordning på skattebefrielsen snabbt, vilket är en akut fråga, så ser framtiden för biogasen trots allt mycket ljus ut. Det finns så klart en del kvar att rätta till, som snabbare tillståndsprocesser och bättre incitament för förnybar gas inom sjöfarten och som råvara inom industrin, men mycket går också åt rätt håll. Efterfrågan inom EU tar fart med offensiv EU-politik och biogasens konkurrenskraft för industrier inom EU ETS har förstärkts de senaste åren. Många nya anläggningar är på gång för att möta den framtida efterfrågan – inte minst produktion av flytande biogas från gödsel, fortsätter Maria Malmkvist, vd på Energigas Sverige.
– De positiva beskeden i höstbudgeten om biogaspremiernas långsiktighet och att EU-reglerna sedan i somras tillåter produktionspremier inte bara för transportändamål utan för all typ av användning gör stor skillnad för att dessa planer ska förverkligas.
Två tredjedelar av biogasen uppgraderas
En allt större del av biogasen uppgraderas till biometan genom att ta bort koldioxid och föroreningar. Den kan då komprimeras och användas som fordonsgas eller injiceras på ett gasnät för att ersätta naturgas i exempelvis industriella processer.
Den kan också kylas ner och förvätskas till flytande biogas för användning i exempelvis lastbilar, sjöfart eller industrin. Den mängd biogas som uppgraderas ökade med 2 procent och utgör två tredjedelar av produktionen. Biogas som inte uppgraderas används lokalt för el- eller värmeproduktion i anslutning till biogasanläggningen eller som processbränsle i intilliggande industri.
– 2022 var ett svårt år för biogasen på grund av effekterna på energimarknaden av Rysslands invasion av Ukraina. Glädjande nog så fortsätter ändå den gödselbaserade biogasproduktionen att öka trots dessa tuffa förutsättningar. LRF har, tillsammans med Energigas Sverige, arbetat hårt för att få till en förlängning av gödselgasstödet och fortsatta satsningar på Klimatklivet och är mycket glada för att det nu äntligen finns med i regeringens budget för de kommande åren, säger Pernilla Winnhed på Lantbrukarnas Riksförbund.
Läs hela rapporten här.