Den fjärde mars 2020 tog Adam Reuterskiöld, kommunstyrelsens ordförande i Ekerö kommun och Lars Strömberg, vd och styrelseordförande i Vasa Värme, de första spadtagen för det nya biobränsleeldade värmeverket på Ekerö.
de första spadtagen.
Efter att de symboliska spadarna lagts undan, påbörjades det riktiga markarbetet med att påla för värmeverkets bottenplatta. Vid ceremonin deltog totalt 15 representanter för Vasa Värme och Ekerö kommun. Utöver kommunstyrelsens ordförande, var även kommunala tjänstemän och representanter för flera partier närvarande.
– Det är flera år sedan vi började med förberedelserna och sedan dess är det många av våra dugliga medarbetare som gjort det möjligt att vi står här i dag. Vi har en bred politisk förankring bakom målet att fortsätta locka fler människor till Ekerö och då behöver vi en miljöanpassad och väl fungerande infrastruktur för att lyckas. Det känns riktigt bra att vi har kommit så här långt – snart kan vi driftsätta denna för Ekerö viktiga infrastruktur, säger Adam Reuterskiöld.
Samarbetet viktigt
Vasa Värme lyfte fram det viktiga samarbetet med kommunen.
Vi gläder oss åt samarbetet med Ekerö kommun. För ett bolag som jobbar med något så grundläggande som värmeförsörjning, är det av yttersta vikt att vi planerar och driver verksamheten i samarbete med de kommunala företrädarna, säger Lars Strömberg.
Speciell känsla
Även Henrik Rosengren, vd i Ekerö Vasa Värme, var på plats under dagen. Som vd i det gemensamt ägda bolaget är han ansvarig för byggprojektet och den operativa verksamheten.
– Det är alltid en speciell känsla när man börjar bygga själva värmeverket som är hjärtat i verksamheten. Det är här vi producerar den värme som vi sen pumpar ut till kunderna i och kring Ekerö centrum. Hittills har vi grävt ner ledningar i marken. Det är ett viktigt och tidskrävande arbete som både syns och medför en del olägenheter. Men, när vi väl har återställt marken syns inget alls. Värmeverket däremot, växer fram som ett synligt tecken på att nu även Ekerö har fått en miljövänlig och effektiv värmeförsörjning, säger Henrik Rosengren.
Driftsättning till hösten
Driftsättningen av det nya värmesystemet kommer att ske under senare delen av hösten då fjärrvärmenätet, kundcentralerna och värmecentralen driftsätts. Osby Parca är huvudleverantör av tekniken till värmeverket.
Vi valde Osby Parca som leverantör eftersom de var lyhörda för våra önskemål och hade den mest kostnadseffektiva lösningen. Vi hade intensiva diskussioner med några leverantörer men valde till slut Osby Parca, säger Johan Nåbo-Tunströmer, projektchef på Vasa Värme.
Två flispannor och en biooljepanna
Värmeverket består av två pannor för fuktigt skogsbränsle med effekten 3,5 MW per panna. I värmeverket finns också en biooljepanna med en oljebrännaren från Elco. Pannans effekt är 6 MW och den ska fungera som reserv- och topplastpanna.
Speciella förutsättningar
– Förutsättningarna för detta projekt är speciella eftersom det är ett helt nytt nät och vi kan inte veta exakt vilket värmeunderlag vi kommer att ha. Vi valde en lösning med två pannor för att kunna klara en låg last till en början och under sommartid, säger Johan Nåbo-Tunströmer. Det två pannorna har ett textilfilter till varje panna, men en gemensam rökgaskondensering för båda pannorna. Slangfiltret är en modell framtagen i samarbete mellan Osby Parca och ITK. Rökgaskondenseringen levereras av ITK.
Liten yta
En utmaning var att få plats med panncentralen på så liten yta som möjligt, för att minimera det kostsamma arbetet med pålning som behövs eftersom markförhållanden på platsen är svaga. Bränslet till anläggningen är skogsflis som tas emot i en markficka. Skrapor och andra maskindelar för bränslehanteringen har levererats av Osby Parca. Till att börja med ansluts kommunens fastigheter och ett antal bostadsrättsföreningar samt flera kommersiella fastigheter. Inom några år väntas värmeleveranserna komma upp i 25–30 GWh per år.
65 miljoner kronor
Investeringen är cirka 65 miljoner kronor varav Klimatklivet bidragit med cirka 30 miljoner kronor.
– Projektet har i stort sett löpt på enligt vår plan och samarbetet med kommunen som, äger 35 procent av fjärrvärmebolaget, har fungerat utmärkt, säger Johan Nåbo-Tunströmer som sammanfattat projektet så här:
– Jag tycker att det är roligt att bygga en helt ny anläggning från början med fjärrvärmenät, undercentraler och värmeverket. Även om det kanske inte alltid är populärt att gräva upp gatorna för att lägga ner fjärrvärmenätet så hoppas jag att alla som bor på Ekerö kommer att uppskatta nyttan med klimatvänlig fjärrvärme.
Denna artikel publicerades först i Bioenergi nr 2-2020 som finns att läsa som e-tidning här