Djupströbädd ger redan idag biogas i Danmark. LTH-forskare samarbetar nu för att visa hur ”sämre” biomassa – till lägre produktionskostnader – ska omvandlas till både biogas och etanol. Det är enkelt. Alla förnybara bränslen som kan produceras på ett hållbart sätt behövs om vi ska klara klimatutmaningen.
Åsikten framförs av Ola Wallberg, universitetslektor vid Institutionen för kemiteknik vid LTH.
När han visar runt i labbet i Kemihusets väldiga källare doftar lokalen av något som för tankarna till skog och mark.
– De dagar när vi arbetar med att separera halm och gödsel luktar här inte lika angenämt, upplyser Ola Wallberg.
Den råvara som han tillsammans med sina doktorander – och även två danska företag – forskar kring är så kallad djupströbädd. Ströbädden kommer från djurhållning med lösdrift, där djuren går fritt på halm i stora hallar. Med tiden förs allt mer halm in i hallen, efter två till fem månader tas ströbädden ut – och kan då omvandlas till etanol och biogas.
Nytt och unikt i forskningsprojektet som drivs med danska samarbetspartner och kallas Segrabio
– Vi separerar halm och gödsel och arbetar vidare med denna extrema råvara som om den vore vilken råvara som helst. Det akademiskt spännande med detta är att vi visar robusthet i processerna, att det går att hantera många fler sorters råvaror, säger Ola Wallberg.
Kan det bli fråga om nya metoder och produkter även för svensk industri?
– Just nu hör svensk industri inte av sig och säger att de vill sätta spaden i backen, för här saknas fortfarande de långsiktiga politiska beslut som gör investeringar i biodrivmedelstillverkning lönsamma. Men på flera ställen i världen har fullstora anläggningar som använder halm som råvara byggts, och även i Finland rör det på sig. Där har energibolaget ST1 en anläggning där de får ut etanol från skogsråvara.
En fördel med att använda djupströbädd – som finns tillgänglig också i Sverige – är att råvaran är billigare än halm och ved vilket kapar produktionskostnaderna med 20–30 procent.
I projektet ska forskarna också visa hur tekniken för att omvandla ”sämre” biomassa till förnybara bränslen kan byggas i mindre skala, utan att tillverkningskostnaderna för den skull skenar.
– En god nyhet är att vi kan få den här tillverkningen att integrera med energi- och materialindustri. Den kan utväxla restprodukter och energi med exempelvis massaindustri och kraftvärmeverk. Alla kan vinna på det.
Text: Tiina Meri
FAKTA | SEGRABIO
Syftet med projektet Segrabio, Second-Grade Biomass for Biofuels, är att utveckla och demonstrera framställning av bioetanol och biogas utifrån en ”sekunda” biomassa som djupströbädd. I projektet samarbetar LTH med det danska innovationsföretaget TK Energy, Lemvig Biogas och Lemvig kommun.