Bioekonomi, vad är det? Ja, det är det som jord- och skogsbrukare och efterföljande företag har sysslat med sen urminnes tider. Även vattenbruk räknas vanligen hit. Men det är inget begrepp som kanske används i dagligt tal och kan uppfattas som akademiskt. Varför är det då surr runt bioekonomi just nu?
Det beror troligen på att EU har aviserat en uppdatering av sin bioekonomistrategi till slutet av året. Allt fler ser också bioekonomin som något som ger både inhemsk råvara, ökad konkurrenskraft och klimatnytta redan på kort sikt.
Bioekonomi, eller en biobaserad ekonomi, växte fram som globalt begrepp efter millennieskiftet. År 2002 publicerade kommissionen en strategi med förslag på prioriteringar för en kunskapsbaserad bioekonomi inför EU:s sjunde ramprogram för forskning och innovation.
OECD publicerade 2009 The Bioeconomy to 2030 – Designing a Policy Agenda. De var bland de första som lyfte fram behovet av att skapa en tydligare politik kring bioekonomin, och betonade särskilt jordbruk, hälsa och industri. OECD:s rapport kan ses som en startpunkt för de nationella bioekonomistrategier som flera länder tog fram de följande åren. Sen dess har över 50 länder tagit fram nationella bioekonomistrategier. Sverige saknar fortfarande en bioekonomistrategi, vilket är minst sagt märkligt.
I en uppdaterad strategi hoppas jag att bioekonomin ses som navet i alla de regelverk som tas fram inom EU. Klimatmålen för 2040, forskningsprogrammet Horizon, den gemensamma jordbrukspolitiken, visionen för jordbruk och livsmedel samt given för ren industri är alla i högsta grad beroende av bioekonomins utveckling.
Sverige saknar fortfarande en bioekonomistrategi, vilket är minst sagt märkligt.
Så här kommer några rekommendationer till kommissionen. Satsa på följande spår:
- Säkerställ självförsörjande och civil beredskap genom att säkra tillgången på mat, effektivisera markanvändningen samt se avfall som en resurs.
- Bryt beroende av den fossilbaserade ekonomin till fördel för en cirkulär bioekonomi. Jord- och skogsbrukets hela klimatnytta måste tas med, användandet av trä- och biobaserade produkter måste öka och hela bioenergipotentialen måste användas. Bioenergi står redan för mer än hälften av Europas förnybara energi men det finns stor utvecklingspotential.
- Jobbskapande, ökad konkurrenskraft och inkludering av hela samhället. Här behövs mindre regelkrångel, åtgärder för att få med både stad och landsbygd och åtgärder som är anpassade till verkligheten istället för byråkratin.
En växande bioekonomi behöver ha rätt villkor. Därför är det jätteviktigt att även bioekonomin omfattas av EUs pågående regelförenklingsarbete. Det behövs ett förenklingspaket (det som kommissionen kallar Omnibus) för bioekonomin.
Avskogningsförordningen, LULUCF och Naturrestaureringslagen behöver omtag för att jord- och skogsbruk ska kunna bidra till en hållbar växande bioekonomi. Ett första steg i väntan på den uppdaterade strategin vore helt enkelt att presentera ett Omnibus-paket för bioekonomin.
Text: Sofia Backeús, Svenska Trädbränsleföreningen
