Annons Annons
Annons Annons

500 forskare kräver begränsningar för bioenergi – men nio av tio är inte experter på ämnet

”500 forskare uppmanar EU och USA att sluta ge stöd till biobränslen från skogen” skrev Dagens Nyheter den 18 februari. Bioenergis granskning visar nu att av de 44 forskare i Sverige som skrivit under uppropet saknar nio av tio expertis i ämnet för uppropet, kolbalans och klimateffekter från användning av biobränslen från skog.

Katrineholm

Katrineholms kraftvärmeverk – ett av många svenska värmeverk där man tidigare eldade kol, ett bättre alternativ enligt de 500 forskarna.

Sveriges största morgontidning refererade den 18 februari ett forskarupprop som publicerats ett par veckor tidigare. Tidningen ETC har gång på gång hänvisat till samma upprop, och de 500 forskarnas upprop används för att ge trovärdighet i debattartiklar och insändare i lokaltidningar och andra media, som kritiserar användningen av biobränslen.

Forskaruppropet har formen av ett brev riktat till EU:s ledning och till presidenterna i USA, Japan och Sydkorea. ”De 500” är i verkligheten 486 personer, om vi räknat rätt. Av dessa kommer 44 från Sverige.

Svar från knappt hälften

Bioenergi har ställt frågor till dessa 44 svenska forskare. Dels ville vi utröna om de är experter på den huvudfråga som brevet handlar om, klimateffekter av att använda skogliga biobränslen.

Dels ville vi följa upp med tre ytterligare frågeställningar föranledda av brevets formuleringar: om man vill ha koldioxidbeskattning av biobränslen, om man också vill ha begränsningar av avverkningar för materialproduktion, och om man känner till om det sker omfattande avverkning av hela träd för energiändamål i Sverige eller EU.

Vi skickade våra frågor till 43 forskare (till en hittade vi tyvärr ingen adress). Vi fick svar från 20 forskare, en svarsfrekvens på 47 procent. Av dessa avstod fyra från att svara på våra frågor, två av ”privata skäl” eller ”tidsbrist”, medan en svarade att ”jag medger att jag inte är en auktoritet på området” och hänvisade till ”någon som är mer insatt”. En annan forskare skrev ”jag är inte själv expert men har skrivit under för att stötta kollegor som arbetar med dessa frågor”.

Uppropets innehåll

Innehållet i forskaruppropet handlar om att biobränslen från skog inte är klimatneutrala bränslen och i brevet påstås att användningen av skogsbränslen skapar en kolskuld som ökar över tid. Användningen av biobränslen sägs öka den globala uppvärmningen ”under årtionden till århundraden” jämfört med fossila bränslen.

I brevet påstås också att förbränning av skogsbränslen ger två till tre gånger så stora koldioxidutsläpp som fossila bränslen för att producera samma energi (värme eller el). Ämnet för brevet är alltså växthusgaseffekter av att använda biobränslen från skog.

Ett fåtal experter i ämnet

Den första frågan i vår enkät gällde om forskarna kan visa på vilket sätt de är experter på de frågor som tas upp i brevet: skogsbaserad bioenergi och växthusgasbalans. Vi bad om uppgifter om egen forskning, vetenskaplig publicering inom området, undervisning med mera.

Tre av forskarna hänvisar till egen forskning som är relevant för diskussionen om kolskuld och kolbalans. Det gäller främst Stefan Wirsenius från Chalmers och Miguel Mendonca Reis Brandão från KTH, samt Micael Jonsson från Umeå universitet, som forskat kring kolfastläggning i mark. Bland dem som inte svarat finns Anders Lindroth från Lunds Universitet, som forskat kring kolavgång från hyggen och Åsa Kasimir, som är en av våra ledande metan- och lustgasforskare.

Flera av de andra forskarna hänvisar till forskning inom näraliggande fält och/eller hävdar att de har tillräcklig kompetens att bedöma de här frågorna utifrån sin breda kunskap om skog. En forskare skriver till exempel: ”Min forskning är inte bioenergiinriktad, men i undervisningen har jag haft anledning att beröra området.”

De flesta är ekologer

Utifrån egna uppgifter om forskning i svaren och information på universitetens hemsidor, kan vi se att minst 26 av de 44 forskarna är biologer eller ekologer. Många forskar eller har forskat kring skog, men inga eller ytterst få av dessa forskare har arbetat med frågor kring växthusgasbalans. Deras intresse är främst biodiversitetsfrågan, vilket också bekräftas av de svar vi fått. Det finns i uppropet ett par korta stycken där biodiversitet nämns, men detta är inte huvudargumentet i brevet för att begränsa användningen av bioenergi från skog.

Tre av forskarna är meteorologer, ett par är samhällsvetare med inriktning på ”uthålllig samhällsutveckling”. En forskar inom klinisk neurovetenskap, en forskar kring cell- och molekylärbiologi, en är proteinforskare, en är matematiker och en är limnolog och specialist på sötvattensfiskar.

På vår fråga om man också vill begränsa skörden av skog för materialproduktion går svaren isär. Flera är positiva till att använda trä för långsiktiga ändamål, som byggnadsvirke, men är negativa till bioenergianvändning. Andra påpekar att brevet i första hand handlar om ökad avverkning för bioenergiändamål, inte användning av restprodukter från det skogsbruk som sker idag.

Utsläppsrätter och skatt

På frågan om styrmedel går uppfattningarna också isär. Uppropet innehåller en formulering om att EU ska ”sluta betrakta förbränning av biomassa som koldioxidneutralt i sina standarder för förnybar energi och i utsläppshandeln”, vilket måste tolkas som att man vill ha utsläppsrätter för biogena koldioxidutsläpp. Vi ställde frågan om man också vill ha koldioxidskatt på biobränslen. ”En CO2-skatt är nog berättigad”, svarar en forskare. En annan skriver: ”Alla utsläpp ska bort om vi ska få ner koldioxidhalten i atmosfären. Om det görs via utsläppshandel eller skatter spelar mindre roll.” En forskare är tveksam till koldioxidskatter generellt, och tillägger att ”om det införs koldioxidskatt på biobränslen måste man också ersätta markägare för inbindning av CO2 i skog”. En svarar att frågan om ekonomin kring utsläppsrätter ligger utanför hans expertis. En annan skriver: ”Jag är inte så insatt i ETS”.

Varning för stamved

Brevet varnar i första hand för att använda hela träd eller stamved för bioenergi. Vi ställde därför en fråga om man anser att det idag förekommer omfattande användning av hela träd för energiändamål i Sverige eller Europa. Ett par av de tillfrågade tyckte att frågan var ledande eftersom vi använt ordet ”omfattande”.

Förutom en forskare som hävdar att det samlas in mycket grov ved som borde stanna kvar i skogen efter avverkningar var det få som kom med preciseringar på den här punkten. Någon hävdade att det används mycket stamved som brännved och ett par hänvisade till avverkningar i Nordamerika för pelletsproduktion.

En kompletterande sökning i Researchgate på de 44 forskarna på sökorden bioenergy och biofuels blir resultatet endast 30 träffar på publiceringar inom detta ämnesområde, och hela 20 av dessa gäller en forskare (Wirsenius) och 7 på en annan (Brandão). Sökningen visar att alla de forskare som har många publiceringar och citeringar i vetenskapliga arbeten är verksamma inom andra områden än de med kopplingar till bioenergi.


Felaktiga fakta i brevet

”För varje kilowattimme värme eller elektricitet som produceras från ved kommer initialt sannolikt två till tre gånger så mycket koldioxid att tillföras luften som vid användning av fossila bränslen”.

Påståendet är orimligt, men bygger på ett antagande om att man använder hela träd, men bara tar vara på stamveden som bränsle och låter resten bli kvar efter avverkningen och avge koldioxid. Man räknar dessutom med lägre energiutbyte från samma kolinnehåll från biobränsle än från fossila bränslen.

Det är anmärkningsvärt att de svenska forskarna inte påpekat detta grovt missvisande faktafel i brevet.


Av Kjell Andersson. Denna text finns även att läsa i Bioenergi nr 1 – 2021

Resultat av vår granskning i korthet

• Bara en handfull av de 44 svenska forskarna har forskat kring kolbalans och klimateffekter av att använda bioenergi, som uppropet handlar om. Nio av tio är inte experter inom detta forskningsfält.

• En majoritet av forskarna är verksamma inom ekologi och biologi, många med forskning kring skog. Deras fokus är på biodiversitetsfrågan, som bara berörs marginellt i uppropet.

• Flera av forskarna saknar helt koppling till ämnet, och några uppger öppet att de inte alls är experter på det som uppropet handlar om.

• Tre av undertecknarna är ledamöter av styrelsen för Skydda skogen, en aktivistisk organisation som motarbetar bioenergi från skog och bland annat producerat filmen ”More of everything”, en film som ensidigt propagerar mot biobränslen från skog och för kolskuldteorin.

Vi använder oss av cookies. Läs mer