Annons Annons
Annons Annons

Den mest effektiva klimatåtgärden – efterbehandling – saknas

FNs klimatpanel IPCC anger att efterbehandling av redan dikad torvmark är den mest effektiva åtgärden för att minska växthusgasutsläppen. Medlemsföretagen i Svensk Torv är experter på just detta, att efter avslutad skörd efterbehandla den redan dikade torvmarken, som under en begränsad tid varit en torvtäkt, till en kolsänka i form av ny våtmark, skog eller en mosaik av fågelholmar, sjö och växtlighet.

Nya värdefulla natur-miljöer för växter och djur – och även människor – skapas på detta sätt helt utan kostnad för staten eftersom det ingår som villkor för täkttillståndet. Efterbehandling i Sverige görs på ett i Europa unikt sätt och skapar därigenom negativa utsläpp, kolsänkor, på de tidigare dikade torvmarkerna som annars skulle avge växthusgaser och orsaka ett sämre klimat. Genom efterbehandlingarna som alltså av IPCC anses vara den mest effektiva åtgärden, får vi istället ett bättre klimat.

När nu klimaträttsutredningen lämnade sitt betänkande ”En klimatanpassad miljöbalk för samtiden och framtiden” fanns det därför stora förhoppningar att denna effektiva och naturliga klimatinsats skulle behandlas och finnas med som en av åtgärderna.

Men tyvärr finns inget alls om detta med i betänkandet. Det enda som står om torv är följande:

En betydande källa till växthusgasutsläpp är dikad skogs- och jordbruksmark med hög mullhalt (hög andel organiskt material, torv). /…/ Om den ursprungliga grundvattennivån återställs på dessa marker förhindras nedbrytningen och utsläppen minskar avsevärt.

Efterbehandling

Alltså, endast återvätning nämns (ytterst kortfattat dessutom) vilket inte alls är detsamma som efterbehandling. Efterbehandlingar görs under kontrollerade former och all efterbehandlad mark registreras av myndigheterna. Om denna mark istället endast återväts lämnas den helt åt sitt öde. Blir vattennivån för hög eller låg sker andra klimatutsläpp och det får även inverkan på den omgivande miljön. Risken att återvätningen får motsatt effekt i form av andra utsläpp såsom metan är stor eftersom all återvätning måste kontrolleras.

Dessutom tas inte råvaran torv tillvara vid återvätning. Detta står i skarp kontrast till utredningens tal om ett tydligare klimatperspektiv i hushållningsprincipen och att utredningen anser att det ”bör läggas till i 2 kap. 5§ miljöbalken att hushållning även ska ske med material”. Utredningen trycker också på ”en stärkt cirkulär ekonomi” vilket betyder att råvaror som torv inte ska slösas bort till ingen nytta.

Det är synd om klimatet när efterbehandling av redan dikad torvmark som ger negativa markutsläpp inte alls berörs i denna utredning som annars är både gedigen och framåtsyftande. Trots att Branschföreningen Svensk Torv vid kontakter med utredarna framfört efterbehandlingarnas potential när det gäller ett bättre klimat kom ingenting av detta med. Det som av IPCC anses vara den mest effektiva åtgärden för att minska växthusgasutsläppen negligeras helt. Vad kan vi dra för slutsatser av det?

Text: Ingrid Kyllerstedt

Denna krönika publiceras även i Bioenergi nr 2-2021 som går att läsa som e-tidning här

Vi använder oss av cookies. Läs mer