Propositionen "Nytt mål för förnybar el och kontrollstation för elcertifikatsystemet 2017" överlämnas idag den 19 april till riksdagen.
Propositionen innehåller förutom förslaget om nytt mål till 2030, ett flertal förslag och bedömningar, exempelvis:
• Nya kvoter för det nya målet kommer in från 2022 med en linjär upptrappning till 2030
• Delar av den ingående reserven av elcertifikat tidigareläggs från 2018
• Kvotkurvan flyttas till förordning
• Riksdagen fortsätter besluta om nya mål
• Snabbare tekniska justeringar av kvoter möjliggörs
• En administrativ förenkling görs för vissa leveranser av el bland annat till laddstationer för fordon.
Regeringen, Moderaterna, Centerpartiet och Kristdemokraterna slöt den 10 juni 2016 en ramöverenskommelse om energipolitiken. Överenskommelsen ger långsiktighet i energipolitiken och skapar förutsägbarhet för såväl elmarknadens aktörer som för samhället. Nu genomförs nästa steg i överenskommelsen, genom beslut om utbyggnad av förnybar el och placeringsreglementet för kärnavfallsfonden. Regeringen är överens med Norge om hur elcertifikatsystemet ska se ut efter 2020.
Avtal med Norge
Elcertifikatsystemet är gemensamt med Norge sedan 2012 och vid ändringar i systemet behöver de samrådas mellan länderna. Regeringen har kommit överens med Norge om hur det gemensamma elcertifikatssystemet efter 2020 ska se ut. Avtalet innehåller bland annat ett nytt mål till 2030 om 18 TWh, att Norge inte ska finansiera något mer utöver de 13,2 TWh som Norge redan har åtagit sig enligt gällande avtal mellan länderna, att Norges stoppregel ska fastställas i avtalet, att Sverige ska införa en stoppregel för målet till 2030 senast vid utgången av år 2020 och att Sverige får tidigarelägga, helt eller delvis, den svenska ingående reserven.
Överenskommelsen mellan länderna kommer att framgå av ett ändringsavtal som så snart som möjligt ska överlämnas till riksdagen för godkännande så att det nya målet för den gemensamma elcertifikatsystemet till 2030 kan genomföras.
Ambitionen är att både den proposition som överlämnas i dag den 19 april och den proposition som överlämnas senare med avtalet ska kunna behandlas av riksdagen före sommaruppehållet. Förslaget innebär att lagändringarna ska träda i kraft den 1 januari 2018.
Driftstid och placeringsmandat för kärnavfallsfonden
Regeringen kommer att återkomma till Riksdagen med en proposition om kärnavfall senare i vår och följer det förslag som lämnats från Strålsäkerhetsmyndigheten och som sedan remitterats.
Propositionen kommer att innebära att Kärnavfallsfondens placeringsmandat utvidgas till att även omfatta aktier. Fondens avkastning bedöms därmed bli bättre, men samtidigt utgör aktier mer riskfyllda placeringar. Den ökade risk som placeringen i aktier innebär kompenseras med att kraftbolagen måste ställa större säkerheter.
I förordningen till lagen kommer driftstiden för beräkning av kärnavfallsavgiften ändras. I dag används en driftstid på 40 år när kärnavfallsavgiften ska beräknas. Denna förlängs nu till 50 år. Detta innebär att den årliga avgiften blir lägre, men att den kommer att betalas över en längre tid. Detta påverkar inte kärnkraftsbolagens ansvar att betala hela notan för kärnkraftens restprodukter och avfall.
Propositionen innehåller också åtgärder för att stärka fondens stabilitet. Regeringen kommer att återkomma till detaljerna om innehållet i propositionen i samband med att den remitteras till lagrådet.