Regeringen fattade 10 november beslut om propositionen Stärkt äganderätt, flexibla skyddsformer och ökade incitament för naturvården i skogen med frivillighet som grund. De förslag och bedömningar som presenteras i propositionen syftar till att stärka äganderätten och en ökad hållbar skoglig tillväxt, skriver regeringen i ett pressmeddelande.
Sverige har också ett ansvar internationellt och gentemot kommande generationer om att bevara, restaurera och utveckla den biologiska mångfalden i den svenska skogen. Regeringen anser att en stark ägande- och brukanderätt är grunden för att i ökad utsträckning kunna ta tillvara skogens potential för ekonomi, klimat och miljö. Därför bör äganderätten stärkas vid formellt skydd av skog genom att frivilligt formellt skydd bör vara en grundläggande utgångspunkt och ett huvudsakligt arbetssätt för myndigheterna. För att uppnå detta bör det bli enklare för markägare att ta initiativ till formellt skydd genom att arbetssätten vid formellt skydd utvecklas med frivillighet som grund. Det bör också bli enklare för markägare att välja mellan olika skyddsformer, vilket förutsätter ett tätt samarbete mellan myndigheterna och en hög grad av transparens gentemot markägare.
Förhandlade lösningar
Myndigheterna bör därför kunna föreslå olika typer av områdesskydd för skogsägare och i dialog med skogsägaren komma fram till vilken typ av områdesskydd som är lämpligt. I arbetet med att förbereda naturreservat är förhandlade lösningar, med oberoende värdering, ett gynnsamt arbetssätt som fortsatt ska kunna användas.
När det ska fattas beslut om att inrätta formellt skydd av skog bör avsteg från frivillighet vara mer restriktivt än idag, när så är befogat. För att värna möjligheten för skogsägare att fortsätta bedriva skogsbruk och samtidigt se till att mer värdefull skog skyddas föreslår regeringen nya ersättningsmarker och ett nytt markförsäljningsprogram från Sveaskog AB.
Skyddsvärda skogar
Skyddsvärda skogar finns i hela landet. Regeringen har en tydlig ambition att skyddsvärda skogar inte ska avverkas utan bevaras antingen genom formellt skydd eller frivilliga avsättningar. För att bidra till att skogar med höga naturvärden ska kunna skyddas och för att inte markägare ska utsättas för osäkerhet och otydlighet behöver över tid tillgängliga resurser överensstämma med ambitionen i naturskyddet.
Fjällnära
Inom det fjällnära området får man oftast inte avverka. Regeringen kommer att ta fram flera alternativ som kan användas för skydd i detta område. Det handlar t.ex. om lösningar där skogsägaren får ersättningsmark och på så sätt kan fortsätta skogsbruket. Det kan också handla om olika typer av formellt skydd, inklusive mer flexibla skydds- och ersättningsformer, så att dessa markägare får den ersättning de har rätt till och så att de naturvärden som finns i den svenska fjällvärlden bevaras. Frivillighet bör vara utgångspunkten för formellt skydd inom och i nära anslutning till gränsen för fjällnära skogen. Även frivilliga avsättningar bör uppmuntras. Staten bör prioritera arbetet med att i god samarbetsanda med markägare skydda värdefulla skogar ovan och i nära anslutning till gränsen för fjällnära skog.
Det nationella skogsprogrammet bör utvecklas för att ytterligare främja en växande skogsnäring och ett hållbart skogsbruk.
Nationalparker är den starkaste formella skyddsformen vi har. Takten i arbetet med att bilda nya och utvidgade nationalparker enligt nationalparksplanen bör öka bland annat genom att delar av Sveaskogs ekoparker bör göras om till nationalparker.
Ökad hållbar tillväxt
Ett förslag på nationellt mål för ökad hållbar tillväxt i skogen bör tas fram. Målets fokus bör ligga på ökad hållbar tillväxt i biomassa genom förbättrad skogsskötsel samtidigt som klimatanpassning och den biologiska mångfalden ökar. En långsiktig rådgivningskampanj om bland annat alternativa brukningsmetoder och ökad klimateffektivitet bör tas fram för att bidra till målsättningen. Ökad rådgivning för att minska klövviltskador på skog och öka fodermängder i hela landet bör genomföras. Olika åtgärder samt vid behov regelförändringar för att minska skadenivåerna bör utredas.
Skogsstyrelsen kommer att få uppdrag att tillsammans med andra berörda myndigheter se om det finns förenklingar som stärker äganderätten, gör att villkoren för företagande inom skogssektorn underlättas, samt bidrar till att uppfylla miljömålen.
För att stärka skogsbruket bör skogsägare ges ökade möjligheter till klimatanpassning genom utveckling av vitala skogssystem och brukningsmetoder som har förmåga att anpassa sig till ett förändrat klimat.
Ingen registrering av nyckelbiotoper
Skogsstyrelsen bör upphöra med inventering och registrering av nyckelbiotoper. Det underlag som har samlats in får dock inte gallras enligt arkivlagens regler. Kunskapsunderlag är värdefullt och inventeringen i skogen bör utvecklas för att utgöra ett stöd till markägare.
Staten ska vara en föregångare när det gäller hållbart skogsbruk, och ska ta stor natur- och kulturmiljöhänsyn samt hänsyn till rennäringen. Berörda myndigheter ska få i uppdrag att verka som föregångare i hållbart skogsbruk, exempelvis genom alternativa brukningsmetoder. . Genom de åtgärder som regeringen aviserar förbättras förutsättningarna för att nå skogspolitikens jämställda mål om produktion och miljö och bättre måluppfyllelse av relevanta nationella miljömål.
Förslag och bedömningar i propositionen tar utgångspunkt i Skogsutredningens betänkande Stärkt äganderätt, flexibla skyddsformer och naturvård i skogen (SOU 2020:73).