Regeringen har tagit emot en utredning om hur tillgången till hållbara drivmedel inom luftfarten och sjöfarten kan främjas. Utredningen föreslår en handlingsplan som bland annat innehåller en tidsbegränsad nationell riskdelningsmekanism för att öka produktionen av hållbara drivmedel till luftfart och sjöfart. Syftet med handlingsplanen är att öka tillgången till sådana drivmedel.
Enligt utredningens analys har den lagstiftade efterfrågan som EU:s klimatpolitik innebär hittills varit otillräcklig för att få till stånd en ökad produktion av hållbara drivmedel till luftfart och sjöfart. Det finns också problem med ett alltför stort importberoende. Exempelvis kan geopolitisk osäkerhet leda till störningar i försörjningskedjor och snabbt höjda drivmedelspriser.
Stötta omställning för flyget och sjöfarten
– Utredarens förslag sätter fingret på den viktiga frågan om hur regeringen kan stötta omställningen till hållbara drivmedel för flyget och sjöfarten, en fråga som vi i ljuset av Irankriget och stängningen av Hormuzsundet sett blivit ännu mer aktuell. Utredarens analys och förslag tas nu vidare i arbetet med att framtidssäkra en hållbar drivmedelsförsörjning. Vi kommer att skicka ut förslagen på remiss skyndsamt för att arbeta vidare med förslagen i hög hastighet, säger Andreas Carlson, infrastruktur- och bostadsminister.
Mer aktiv roll för staten
Utredningens förslag till handlingsplan bygger på att staten behöver ta en mer aktiv roll för att öka produktionen och tillgången på hållbara drivmedel för luftfart och sjöfart.
Utredningen föreslår att:
- Energimyndigheten ges i uppdrag att i samverkan med näringslivet ta fram ett program för forskning, utveckling och demonstration för att påskynda en kommersiellt bärkraftig produktion av biodrivmedel från fast biomassa som kan användas till luftfarts- och sjöfartsändamål.
- Riksgälden så snart som möjligt åter får möjlighet att ställa ut gröna kreditgarantier.
- Det svenska regelverket och de nationella stödsystemen bör harmoniseras med EU:s kriterier för att maximera inflödet av EU-stöd.
- Sverige bör vara redo att samfinansiera och genomföra en pilotauktion för eSAF inom ramen för eSAF Early Movers Coalition. Genom deltagande i koalitionen kan Sverige dessutom arbeta aktivt inför den EU-omfattande mekanism för dubbelsidiga auktioner som planeras i ett nästa steg.
- Sverige bör förbereda en tidsbegränsad nationell riskdelningsmekanism för att skala upp produktionen av bioSAF och bioSMF från fast biomassa.
Regeringen bör inrätta ett forum för dialog och samverkan i syfte att främja tillgången på hållbara drivmedel till luftfarten och sjöfarten. - Sverige bör verka för långsiktiga och stabila EU-regelverk.
Sverige fortsatt bör verka för energieffektivisering och elektrifiering av transportsektorn. - Sverige bör verka för skärpta regler inom IMO och ICAO.
Bakgrunden till utredningen är att det i regeringens klimathandlingsplan bedöms att politiken ska fortsätta att främja utveckling och produktion av nya fossilfria bränslen. Enligt regeringens klimathandlingsplan krävs ett helhetsgrepp om inblandning, produktion och infrastruktur som rör fossilfria drivmedel för sjöfart och luftfart.
Utredningens förslag kommer nu att beredas vidare inom Regeringskansliet och regeringen kommer att ta ställning till den fortsatta hanteringen.
Bakgrund: EU och luftfartens och sjöfartens klimatomställning
Under de senaste åren har EU etablerat världens mest ambitiösa ramverk för luftfartens och sjöfartens klimatomställning. Genom lagstiftningen i 55-procentspaketet skapas en starkt ökande efterfrågan i EU på hållbaradrivmedel för luftfarten och sjöfarten fram till 2050.
ReFuelEU Aviation (RFUEA) inför bindande inblandningskrav för hållbara flygbränslen (SAF) på unionsflygplatser, inklusive särskilda delkrav för syntetiska flygbränslen, från och med 2030.
FuelEU Maritime (FEUM) anger krav på minskad växthusgasintensitet i sjöfartens energianvändning, med större flexibilitet för rederierna att välja tekniska lösningar och drivmedel.
Därtill skapar EU Emissions Trading System (EU ETS) successivt en stigande kostnad för utsläpp av växthusgaser från både luftfart och sjöfart.
