Så ska Preem fasa ut fossil råolja mot 2035

I dag har Preem kapacitet att producera 18 miljoner kubikmeter drivmedel från fossil råolja, men till 2035 ska användningen av råolja vara nere på noll. Hur ska det gå till? Preem har två stora produktionsanläggningar, en i Göteborg och en i Lysekil. På vardera anläggning finns ett antal produktionsenheter, varav några har möjlighet att blanda in förnybar råvara, så kallad låginblandning. Vi börjar med att titta på hur det ser ut i dag.

375 000 kubikmeter förnybart

I december 2021 hade Preem kapacitet att producera ungefär 325 000 kubikmeter förnybara drivmedel i Göteborg. I Lysekil var kapaciteten ungefär 50 000 kubikmeter biodrivmedel i en låginblandningsenhet för vegetabilisk olja som startade under 2021, en så kallad Synsat-anläggning. Sammanlagt var kapaciteten 2021 cirka 375 000 kubikmeter förnybart drivmedel, cirka sju procent av målet till 2030.

Mer låginblandning i Lysekil

Under 2022 bygger Preem två nya låginblandningsprojekt i Lysekil.
– Det är två nya enheter i linje med den vi tog i drift 2021. Kapaciteten blir ungefär 50 000 kubikmeter på varje enhet, sammanlagt 100 000 kubikmeter med start 2023, förklarar Fredrik Hellesöy.

I Lysekil kommer det att finnas tre hydreringsanläggningar för låginblandning av förnybar råvara från 2023.

I början av 2022 tog Preem i drift en enhet för inblandning av pyrolysolja i Lysekil. Pyrolysoljan produceras av sågspån i Pyrocells fabrik i Gävle. Denna olja kan inte samprocessas med hydrering istället används en annan teknik som kallas FCC (Fluid Catalytic Cracker). I FCC-tekniken används ingen vätgas. En katalysator transporteras tillsammans med råvaran under en kort period och reaktionen sker under väldigt hög temperatur. Fördelen med FCC-tekniken är att den kan hantera tyngre och mer svårarbetade råvaror som pyrolysolja, en oljan som dessutom innehåller mycket vatten som separeras i processen.
– Vi gjorde testkörningar med pyrolysolja under 2021. En mindre ombyggnad av en enhet blev klar tidigt 2022, då vi började med kontinuerlig produktion. Kapaciteten räcker för att ta emot upp till 25 000 ton pyrolysolja per år, säger Fredrik Hellesöy.

Med FCCn finns det inom kort fyra anläggningar i Lysekil som kan användas för produktion med samprocessning. Det ger en kapacitet på cirka 75 000 kubikmeter 2022 och ytterligare 100 000 kubikmeter 2023. Preems sammanlagda kapacitet ökar till 400 000 kubikmeter under 2022 och till 500 000 kubikmeter 2023, tio procent av målet till 2030.

En miljon kubikmeter 2024

Det riktigt stora steget för Preem är en ny Synsat-anläggning i Lysekil, med en kapacitet på upp till 950 000 kubikmeter per år. Anläggningen kan tas i drift 2024, om bara två år. Då kommer den totala produktionskapaciteten att nå 1,5 miljoner kubikmeter, 30 procent av målet till 2030.
– Vi arbetar nu med projektering så långt vi kan innan miljötillståndet är godkänt. Det innebär att vi har börjat beställa så kallade long lead items och förbereder markarbeten samtidigt som miljötillståndsprocessen pågår.

Besked om miljötillstånd

Förhandlingen i miljödomstolen hölls i slutet av april och Preem väntar svar i sommar.
– Det är först när vi får miljötillståndet, som vi kan börja bygga ordentligt.

Fredrik Hellesöy anser inte att projektet är kontroversiellt.
– Nej, snarare tvärtom, vi ser det som positivt att kunna fasa ut fossil råvara till förmån för förnybar. Det är det som är hela grejen med projektet. Men det pågår naturligtvis en debatt om biodrivmedel är bra eller inte. I den frågan finns olika synpunkter och det har vi respekt för.

Säkrat råvara

Råvaror till Synsat-projektet i Lysekil är animaliska fetter, använd frityrolja, UCO och en del vegetabiliska oljor beroende på tillgång och pris. Vi jobbar på att säkra de råvaror vi behöver och känner oss trygga i det arbetet. Men visst finns det en konkurrens mellan många nya biodrivmedelsprojekt, säger Fredrik Hellesöy.

Skogsrester inte aktuellt

Eftersom anläggningen i Lysekil är baserad på Synsat-tekniken passar inte pyrolysolja som råvara.
– Molekylerna i pyrolysoljan är för stora och skulle plugga hela katalysatorreaktorn. Men vi letar efter nya möjligheter för att i ett mellansteg omvandla pyrolysoljan så att den kan processas i en Synsat-anläggning. Det finns fortfarande en del tekniska utmaningar och framsteg för forskningen att lösa, säger Fredrik Hellesöy.

En lösning skulle ge betydligt större möjligheter att producera biodrivmedel eftersom tillgången på råvara i form av restprodukter från skogen, spån och grot med mera, finns i betydligt större mängder än tallolja, den restprodukt från skogen som Preem använder i dag

Investering på 3,5 miljarder

Projektkostnaden för anläggningen i Lysekil är 3,5 miljarder kronor. Preems styrelse fattade investeringsbeslutet 2021. Ett av stegen på vägen var att säkra finansieringen vilket blev klart i april i och med Svensk Exportkredit beviljade ett lån på tre miljarder kronor.

En grund för investeringen är att det finns en tvingande inblandning av förnybart drivmedel enligt reduktionsplikten. Ny produktion och inblandning i drivmedel ska följa med nivån i reduktionsplikten som blir högre och högre enligt trappan. Planen i reduktionsplikten är nå 65 procent utsläppsreduktion 2030.
– Det behovet ska den här anläggningen hjälpa till att möta, säger Fredrik Hellesöy.

Stor anläggning i Göteborg 2026

Men en stor anläggning räcker inte. Nästa steg tar Preem i Göteborg. Här finns en enhet som i dag körs med 100 procent förnybar råvara. Det är en så kallad Green Hydro Treater (GHT). Det finns även en Synsat-anläggning i Göteborg som i dag använder fossil råvara. Preem undersöker möjligheten att börja med låginblandning i denna Synsat-anläggning, men har ännu inte bestämt när det kan ske.

Den stora anläggning som Preem planerar att bygga i Göteborg ska bli en helt ny fristående anläggning med kapacitet för 1 000 000 kubikmeter förnybart drivmedel per år. Det är ett pågående projekt, men investeringsbeslutet är inte taget ännu. Planen är att anläggningen ska bli klar under andra halvan av 2026. När denna anläggning väl är i drift kommer Preem att ha en produktionskapacitet på 2,5 miljoner ton och vara halvvägs till sitt mål för 2030.

Även flygbränsle

Anläggningen ska baseras på en teknik som liknar GHT. Förenklat beskrivet används en fastbäddskatalysator, och med hjälp av vätgas, tryck och temperatur sker en omvandling av molekyler samtidigt som syreföroreningar avlägsnas.

– Vi planerar att komplettera anläggningen i Göteborg med en reaktor för att kunna producera även flygbränsle. Förnybart flygbränsle, så kallar SAF (Sustainable Aviation Fuel) är en produkt som vi inte kan producera i de anläggningar som vi har i drift i dag, säger Fredrik Hellesöy.

Hur förbereder ni er för att få fram råvara, finns det råvara?
– Ja, det finns råvara. Vi har analyserat hur marknaden ser ut och vad som finns tillgängligt i dag och vad vi tror kommer att finnas 2025 och därefter. Det är klart att det finns mycket stora mängder vegetabiliska oljor. Men de kommer lätt i konflikt med matproduktion. Det är en viktig debatt som förs om vilka råvaror som är okej att använda för att göra drivmedel och inte. Preem använder inte palmolja utan i fokuserar avfallsströmmar, till stor del fetter och använd frityrolja. Konkurrensen kommer att vara tuff och det gäller att vara effektiv och hitta partner inom råvaror som är långsiktiga, säger Fredrik Hellesöy.

Säkrar tillgången

– När det gäller råvara till anläggningen i Lysekil, jobbar vi hårt för att säkra den till en nivå som vi anser oss behöva. Det är en balansgång eftersom vi inte vill säkra tillgången upp till 100 procent redan i dag, ifall det skulle hända något på vägen.

Fram till 2024 känner vi oss trygga med råvaruförsörjningen. Det är råvaruförsörjningen till de projekt som vi planerar efter det som blir mer utmanande, menar Fredrik Hellesöy.

– Vi tror att det är möjligheten att kunna använda svensk råvara som är en nyckel framöver. Det är väldigt viktigt med de forsknings- och utvecklingsarbeten som görs för att kunna använda restprodukter från skogen. Det är det viktiga klivet till riktigt stora volymer som ännu saknas, men det är en spännande utveckling som pågår.

Vägen till 2035

För att nå målet på runt fem miljoner kubikmeter 2030 behöver Preem fördubbla produktionen genom att bygga om de anläggningar som företaget har i dag och som redan börjat byggas om för låginblandning.
– Vi kan fortsätta att bygga om dessa till att helt processa förnybar råvara. För att vara klimatneutrala till 2035 krävs att vi fasar ut fossil råvara och ersätter med förnybart. Någonstans mellan fem och sex miljoner kubikmeter förnybart drivmedel tror jag är möjligt för Preem att tillverka. Men om vi kommer dit och när vi kommer dit, det är en annan fråga och det är många faktorer som styr, inte minst tillgång på råvara.

Slut med fossil råolja

För att bli klimatneutrala 2035 finns inte plats för råoljeprocessning.
– Det innebär att vi kommer att vara ett annat bolag 2035 än i dag. Jag kan inte se att vi kan använda någon större mängd fossil råolja 2035 om vi ska vara klimatneutrala. Det går inte ihop. Däremot kan det möjligen finnas kvar mindre strömmar med fossila produkter på raffinaderiet. Men de ska i så fall kompenseras med andra åtgärder som bio-CCS.

Finns det något som hotar de här investeringarna, som förändringar i reduktionsplikten eller andra politiska förändringar?
– Nej, som vi ser det finns det inget som hotar genomförandet av investeringen i Lysekilsanläggningen till 2024 under förutsättning att vi får miljötillståndet på plats. Det kommer vi att genomföra, det ligger så pass nära i tiden. På längre sikt finns det en politisk risk, vi är också påverkade av situationen i Ryssland och Ukraina, det är en osäkerhet, säger Fredrik Hellesöy.
Text: Anders Haaker