Sedan millennieskiftet har andelen distansägd skogsmark ökat stadigt, från 15,7 till 20,0 procent – något som ställer allt högre krav på skogsägarna, visar en kartläggning gjord av stiftelsen Skogssällskapet.
– Att äga skog är en fantastisk möjlighet, men skogsägande på distans kan även innebära vissa utmaningar. I många fall begränsas den fysiska närvaron till ett fåtal besök om året, vilket kan göra det svårt att uppfatta förändringar i landskapet eller att agera på oförutsedda händelser som tunga snöfall eller skadeangrepp, säger Calle Nordqvist, vd på Skogssällskapet.
Andelen skogsmark som ägs av personer bosatta utanför länet, så kallat utboägande, ökar i Sverige – det visar en kartläggning av Skogssällskapet, baserad på statistik från Skogsstyrelsen.
Flest distansägare i Jämtland
Störst andel utboägande har Jämtlands län där en tredjedel av skogsmarken, 32 procent, ägs av personer som inte bor i länet.
Jämtland är även det län där andelen utboägande har ökat mest sedan millennieskiftet, 7,7 procentenheter. Stockholms län har den lägsta andelen utboägande i landet, 6,3 procent, och andelen har minskat med 1,9 procentenheter under tidsperioden.
– Mitt bästa tips till dig som är distansskogsägare är att tänka igenom vad du själv vill med din skogsmark. Avverkning kan leda till snabb ekonomisk avkastning, men skogen erbjuder också många andra utvecklingsmöjligheter – alltifrån jaktupplevelser till naturvård eller vinstdrivande produktion av sol- och vindkraft. Utgå från vad som känns roligt och viktigt för dig, säger Calle Nordqvist.
Skogssällskapet hjälper skogsägare att skapa ett hållbart skogsbruk utifrån markägarens mål, där ekonomiska, ekologiska och sociala värden går hand i hand. Det kan till exempel handla om att utveckla jaktvärden på fastigheten, förvalta skogen aktivt för en ökad tillväxt och bidra till naturvård.
Läs mer här.