Alla ämnen
Biobränsle

Sly – det bortglömda guldet vid vägkanten

Sly – det bortglömda guldet vid vägkanten
I Sverige finns 213 000 kilometer skogsbilvägar, där sly med högt energinetto växer och i de flesta fall bara läggs omkull. På bilden klipps sly och skotas vid vägkant. Foto: Skogforsk

Konkurrensen om biobränsle gör att marknadspriserna går upp. Samtidigt finns det mer biomassa att finna – för den som letar lite extra.

Sly är en resurs som många ofta förbiser vid efterfrågan på biobränsle från skogen. Detta trots att det finns motsvarande 86 TWh sly att ta ut i Sverige just nu. Något som går att jämföra med nutida användning av sly för energi, som år 2021 låg på 0,752 TWh.

Vad Sveriges totala slyresurs är, har Skogforsk i samarbete med Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, kommit fram till när de analyserat hur mycket biomassa som finns i träden längs bland annat åkerkanter och skogsbilvägar.

Maria Iwarsson Wide, programchef för forskning- och utvecklingsprogrammet värdekedjor och tillförordnad kommunikations- och hållbarhetschef för Skogforsk. Foto: Skogforsk

– Det finns väldigt mycket sly. Jag gjorde tillsammans med några kollegor en studie baserad på data från den nationella laserskanningen 2018, där vi undersökte mängden sly vid kraftledningsgator, skogsbilvägar, järnvägar och åkerkanter, säger Maria Iwarsson Wide, programchef för forskning- och utvecklingsprogrammet värdekedjor och tillförordnad kommunikations- och hållbarhetschef för Skogforsk.

Återväxttakten är också hög. Skogforsk beräknar att det årligen finns mellan fem och tio terawattimmar lågvärdesträd att skörda bara i infrastrukturåtgärder de kommande 10-20 åren, då stora delar av landskapet i Sverige de senaste årtiondena haft en snabb igenväxning.

Geografin spelar roll

Det skiljer sig mycket var potentialen för uttag är störst i Sveriges olika regioner. I Norrland finns den mesta slyn längs med vägar. Knappt någon sly finns där längs med järnväg och kraftledningsgator.

I Svealand och Götaland däremot, finns det ungefär lika mycket sly längs skogsbilvägar och kraftledningsgator.

– Norrland har många fler skogsbilvägar och glesare befolkning, vilket gör att vägarna används mer sällan. Många vägar som ägs av skogsbolagen är bommade, vilket gör att de bara röjs vid avverkning, berättar Maria Iwarsson Wide och fortsätter:

– Kraftledningsgatorna i Svealand och Götaland är bördigare och i många fall smalare. Dessa röjs inte lika ofta som kraftledningsgatorna i Norrland.

Här avverkas och skotas småträd vid vägkant med Ponsse EH25. Grövre stammar ger ökad lönsamhet. Foto: Skogforsk

Gynnar den biologiska mångfalden

Att ta ut sly från ovan nämnda platser har många gånger också en gynnsam påverkan på naturmiljön och den biologiska mångfalden. Detta då mer känsliga växter, som behöver solljus, gynnas av att landskapet öppnas upp.

– Naturvårdsverket har uttryckt det som att vägkanter är den nya ängsmarken. Det finns väldigt lite ängsmark som betas i Sverige i dag, vilket gör att antalet blommor, örter och gräs minskar och i sin tur påverkar pollinatörerna negativt. Tar man istället bort sly och öppnar upp landskapet så är det likvärdigt med att återskapa ängsmiljöer. Det viktiga är bara att inte göra ingreppet under sommaren, då blommorna blommar, menar Maria Iwarsson Wide och berättar vidare:

– En annan fördel är också att vägägarna blir glada. Om man röjer längs vägar dräneras de bättre och torkar snabbare upp efter nederbörd. Ur trafiksäkerhetssynpunkt är det också bra att det inte står träd och buskar för nära vägar.

Den totala mängden sly i Sverige motsvarar 300 TWh. Dock är majoriteten av lågvärdesträden inte tillgängliga för skörd. Mellan 60 och 100 TWh beräknas vara tillgängligt. Foto: Joline Ekman

Högt energiinnehåll utan konkurrens

Sly har ofta ett högt energiinnehåll då det innehåller mycket stamved, i jämförelse med exempelvis grot. Slyn konkurrerar heller inte med en annan råvara om markplats.

– Slyn har också lika bra lagringskapacitet som grot, möjligen bättre. I groten följer det med mer barr som är energirika, men riskerar att ruttna, vilket medför substansförluster, säger Maria Iwarsson Wide.

Utmaningar med lågvärdesträd

Så varför tar man inte ut mer sly i dag? Historiskt sett har det varit olönsamt att ta tillvara på sly vid vägrenar.

– Det beror mycket på hur stor volym du har per yta. Om slyn växer tätt och innehåller något större träd blir det ofta en bra ekonomi. Växer den längs vägar behövs ingen transport ut till vägen. Men är det många små buskar blir det en dyrare avverkningskostnad, säger Maria Iwarsson Wide och berättar vidare:

– Det är klurigt – för en skog finns det en skogsbruksplan och privata ägare har koll på sina skogar, men slyn har ingen koll på. Vad som kostar är egentligen planering och inventering.

Fakta

Vad är sly?

Sly är unga träd och buskar, oftast lövträd, utan ekonomiskt värde för skogsbruket. Slyet etablerar sig spontant i åkerkanter, i och runt tätorter, i igenväxande natur- och betesmarker, på kalavverkningsytor, längs vägar samt i kraftledningsgator.

Sly definieras som klenträd, det vill säga om diametern i brösthöjd är mindre än åtta centimeter. Avverkning av sly kallas också energigallring. Man kan också kalla sly för lågvärdesträd, vilket på grund av sin placering har en faktisk eller potentiellt negativ påverkan på platsens andra värden.

Lågvärdesträd avverkas ofta för att minska dess negativa effekter på naturvärden eller infrastruktur.

För att råda bot på problemet har Maria Iwarsson Wide och hennes kollegor provat använda laserscanning, något som till viss del fungerar.

– Utmaningen är att hitta områden där det finns tillräckligt stora volymer för att lönsamt kunna avverka. Det vill säga, ett område med träd som har mellan fem och sju centimeter i diameter grova stammar, säger Maria Iwarsson Wide, och tillägger att teknikutvecklingen också behöver komma ikapp.

– Vi behöver maskiner som kan avverka de små träden, en skördetröska i stor modell eller ett aggregat som löpande kan ta många små träd i ett svep och lägga ned dem.

Etablerad entreprenörsmarknad saknas

En annan utmaning är också att entreprenörsmarknaden i dag är outvecklad för lågvärdesträd. Visst skulle företag som flisar energiskog och grot även kunna flisa sly. Men för mer nischade bolag krävs det först en långsiktig indikation på att efterfrågan kommer hålla i sig.

– Om priset på biomassa ökar, kommer både inventeringsverktyg och teknik för avverkning utvecklas. Entreprenörer kommer se potentialen och marknaden lättar, avslutar Maria Iwarsson Wide.

Bioenergis mest lästa

Få de senaste nyheterna inom bioenergiområdet.

Prenumerera gratis på Bioenergis nyhetsbrev.
Skickar begäran
Jag godkänner att Bioenergi lagrar mina personuppgifter.
Läs mer om vår integritetspolicy