Många hushåll kommer under de närmaste månaderna att fara illa av höga el- och uppvärmningskostnader. Hundratusentals familjer kommer att drabbas, och många kommer säkert att hamna hos kronofogden när de inte kan betala sina elräkningar. Eller tvingas ”gå till socialen”. Det gäller särskilt för många som bor i småhus med elvärme.
Men inte alla är förlorare på värmemarknaden. Över hälften av alla svenska familjer får sin värme genom fjärrvärme eller egen vedeldning.
Sveriges mycket omfattande användning av biobränslen är i dag en stor tillgång som ger Sverige försörjningstrygghet som nation och trygg samt prisvärd värme för miljontals hushåll. Detta hör och läser vi mycket lite om i massmedierna.
Eon höjer priset på fjärrvärme
De senaste dagarna har vi däremot läst en del om hur Eon höjer priset på fjärrvärme i Malmö, och hur det kommunala bostadsbolaget protesterar. Men den kraftiga prishöjningen på fjärrvärme i Malmö är ett undantag.
De allra flesta fjärrvärmeföretag gör inte några eller mycket små höjningar av taxan. På de flesta håll är taxehöjningarna lägre än den allmänna inflationen.
Skälet är att de har en bränsleförsörjning som bara i mindre grad påverkats av den europeiska energikrisen. Många eldar olika typer av avfall, alltifrån hushållsavfall till returträflis. Andra använder främst biprodukter från sågverk och annan träindustri, och många hämtar avverkningsrester från skogen eller använder kasserat virke.
Priserna har gått upp också på dessa bränslen, inte minst på grund av ökad efterfrågan på kontinenten och avbruten tillförsel av biobränslen från Vitryssland och Ryssland. Men prisuppgången är mindre än för fossila bränslen och el. Och ofta handlar det om lokal bränsleförsörjning med långsiktiga avtal och kundrelationer.
Höga inflationssiffror
SCB, Statistiska Centralbyrån, kom häromdagen med inflationssiffror för november. Den svenska inflationstakten ligger på 9,5 procent, från november 2021 till november 2022. Elprishöjningen var den faktor som höjde index mest – med en uppgång på hela 37 procent under perioden.
Men det var inte rekord för elprisuppgången. Uppgången i elpriset började redan i januari 2021, efter att vi dessförinnan haft sjunkande elpris. Prisuppgången tog ordentlig fart från sommaren 2021 med en ökning på 25 procent. I december var uppgången 50 procent jämfört med december 2020.
Sedan lugnade det ner sig i januari och februari, men i samband med anfallskriget på Ukraina kom en ny uppgång. Den hittills högsta elinflationen hade vi i september 2022, med en ökning på 54 procent jämfört med året innan. Inte undra på att elpriset blev en braständare i valrörelsen och ledde till vallöften som man därefter inte kunnat infria.
Anmäls till Konkurrensverket
Tillbaka till Malmö. Eon genomför en taxehöjning på fjärrvärmen på omkring 20 procent. MKB, det kommunala bostadsbolaget, anmäler Eon till Konkurrensverket med argumentet att Eon missbrukar sin monopolställning.
Man undrar varför de inte kontaktar Energimarknadsinspektionen, som är satt att övervaka prissättningen på energimarknaderna. Argumentet från MKB är att taxehöjningen leder till en kostnadshöjning för elen på 1 400 kronor per lägenhet – per år.
Eons argument är att man har fått mycket högre kostnader för bränslet. Man använder en hel del gas, både fossil gas och biogas, och priset på gasen har stigit mycket kraftigt. I vinter kanske man också tvingas elda olja. Koldioxidskatten för den oljeeldningen har riksdagen just beslutat att ta bort, men Eon måste betala utsläppsrätter, och de är rekorddyra nu.
Borde byggt ett fliseldat kraftvärmeverk
Mot den här bakgrunden verkar inte en höjning med 1 400 kronor per lägenhet vara så mycket att bråka om. Möjligen kan man anklaga Eon för att man inte redan för flera år sedan byggde ett fliseldat kraftvärmeverk i Malmö. Då hade läget varit mer likt läget i andra städer och taxehöjningen hade säkert blivit mindre.
De genomsnittliga höjningarna för fjärrvärme kommer att hamna kring fem procent, det vill säga, på halva allmänna inflationen. Trots detta har många medier haft rubriker om att fjärrvärmepriserna rusar. Värmen kommer alltså att ta en något mindre andel av hushållsbudgeten för dem som har fjärrvärme.
Oklara priser
Villaägare med elvärme eller gasvärme sitter betydligt sämre till. Också pelletseldarna har fått större prishöjningar. Vi vet inte än så länge hur mycket elpriserna kommer att stiga i vinter.
Medelstorleken på småhus i Sverige är 122 kvadratmeter, enligt SCB. Enligt energistatistiken för småhus förbrukar småhus med direktverkande el i genomsnitt 124 kWh el per kvadratmeter, inklusive hushållsel. Det blir drygt 15 000 kilowattimmar för en medelvilla.
Om vi antar att man kommer betala två kronor mer per kilowattimme så blir det 30 000 kronor extra på ett år för medelvillan. Många hus är större än så. Förbrukningen enbart för värme ligger i snitt på 79 kWh/m3 för hus med direktverkande el och på 74 kWh/m3 för hus med vattenburen el. Hus med bergvärme har en förbrukning på i genomsnitt 61 kWh/m3 när man räknar bort hushållselen. Besparingen med att ha värmepump är förvånansvärt liten i genomsnitt.
Många vill ansluta fjärrvärme
Det är inte undra på att fjärrvärmebolagen har många förfrågningar om nyanslutningar, både av villor och av bostadsrättsföreningar. Utanför tätorterna kan man inte ansluta till fjärrvärmen.
Själv har jag ett par grannar på landet som kastat ut sina vedpannor och låtit borra för bergvärme. Jag undrar hur de tänker nu, när elräkningarna dimper ner i brevlådan.
Smart att behålla vedpanna
Men många har behållit sina vedpannor. 2021 fanns det drygt 900 000 småhus som kunde använda biobränslen, nästan hälften av landets drygt två miljoner småhus. Av dessa hade drygt 200 000 vedpanna och omkring 130 000 pelletspanna.
De övriga hade olika typer av kaminer och spisar, ofta i kombination med elvärme. De här 900 000 hushållen är nöjda med att ha eget bränsle eller kan hålla nere elförbrukningen. De hjälper på så sätt också till att hålla nere effekttopparna i elnätet och klara elbalansen när det inte blåser och när det är extra kallt, som just nu.
Kopplingen mellan låga temperaturer och hög elförbrukning handlar om elvärmen. Den är inte enbart en fråga om kostnad för hushållen, utan också en belastning på elsystemet.
Energikommissionen skrev 2016 om nödvändigheten av att minska användningen av direktverkande el, men partierna följde aldrig upp det ställningstagandet. Om de hade gjort det så skulle vi ha haft en bättre elsituation denna vinter med lägre priser och ännu bättre försörjningstrygghet.
// Kjell Andersson