Regeringskoalitionens beslut att sänka reduktionsplikten kommer leda till en rejäl minskning av användningen av biodrivmedel och därmed en stor ökning av koldioxidutsläpp. Detta blir första gången en svensk regering lägger fram en plan för att minska användningen av bioenergi, skriver Kjell Andersson i Svebiobloggen.
Det som hänt med den svenska klimatpolitiken efter regeringsskiftet är anmärkningsvärt.
Med beskedet som kom under vecka 19, från regeringskoalitionen – de tre regeringspartierna och stödpartiet Sverigedemokraterna – om att slakta reduktionsplikten för 2024, 2025 och 2026 har vi fått ett skifte som jag sammanställer nedan.
Utsläppen ökar
Sveriges utsläpp av koldioxid ökar med 4 – 5 miljoner ton från 2023 till 2024 om neddragningen av kvoten får fullt genomslag. Det motsvarar en tiondel av de svenska växthusgasutsläppen.
Det är inget litet ”hack i kurvan” utan en fundamental förändring. Efter många år av gnetande för att få bort procent efter procent tänker regeringen lägga förslag som i ett slag ökar de svenska utsläppen med tio procent.
Halvering av biodrivmedelsanvändningen
Neddragningen av reduktionskvoten för diesel ger en minskning av användningen av inblandad biodiesel med drygt 16 TWh, av en total användning på drygt 20 TWh. Dessutom kan det bli en viss minskning av inblandningen av etanol och biobensin eftersom man sänkte bägge kvoterna till sex procent.
Förutom inblandningen av biodrivmedel i bensin och diesel används en hel del rena och högblandade biobränslen, som HVO100, RME100, E85 och biogas. De ligger utanför reduktionsplikten och påverkas inte av förslaget.
Men totalt minskar användningen av biodrivmedel med 58 procent, från 28,6 TWh till 12,1 TWh, om jag räknat rätt. Jag har utgått från preliminär statistik från Energimyndigheten för användningen 2022.
Minskar Sveriges största energikälla
Det är första gången som en svensk regering lägger förslag om att minska användningen av bioenergi, både i absoluta tal och i procentandelar av energianvändningen.
Biodrivmedlen står för 7,9 procent av den svenska slutanvändningen av energi, och reduktion med 58 procent blir det en minskad bioenergiandel med 4,6 procentenheter.
Enligt Svebios senaste analys av energistatistiken som finns i Svebios verksamhetsberättelse står bioenergi för 39,3 procent av den slutliga energianvändningen (siffran gäller 2022) men den andelen sjunker alltså till 34,7 procent.
Bioenergi kommer fortfarande att vara Sveriges största energikälla, med god marginal, men minskningen saknar motsvarighet under alla de år Svebio arbetat med att skapa goda villkor för ökad användning av bioenergi.
Ersätts med fossila drivmedel
Den bortfallande användningen av biodrivmedel kommer till 100 procent att ersättas av fossila drivmedel. Något annat alternativ finns inte eftersom de bilar som drivs med bensin och diesel kräver ett flytande bränsle.
Elektrifiering kräver andra bilar. Det betyder att vi får en ökad import av cirka 16 TWh fossilt bränsle, mest som diesel. I volym är det omkring 1,6 miljoner ton olja om året.
Sist men inte minst betydelsefullt: Sverige blir inte längre bäst i klassen i EU när det gäller omställning till förnybara bränslen i transportsektorn. Se den här bilden från Eurostat, EU:s statistikmyndighet. Efter slakten på reduktionsplikten kommer Sverige att hamna klart efter Finland och Norge och under det nya EU-målet för 2030.
Läs hela blogginlägget här.