Naturvårdsverket har genom Klimatklivet beviljat Mewab ett kommande stöd på 54,6 miljoner kronor för att bygga en biokolanläggning.
Mewab får halva notan betald av Naturvårdsverket när de ska bygga en ny biokolanläggning på Sofiedal.
– Det känns fantastiskt kul att Naturvårdsverket stöttar denna satsning. Nu får vi möjlighet att påverka och aktivera resursutnyttjandet på en helt annan teknisk nivå. Anläggningen vi ska bygga är världsunik, jag har aldrig sett någonting liknande, säger Per Ljungberg, operativ chef på Mewab i ett pressmeddelande och fortsätter:
– Det är svårt att ta in att det är sant. Det känns som att vinna på lotto, fast bättre. Detta projekt är stort för både oss och Naturvårdsverket. Tack vare den nya anläggningen minskar vi utsläppen med 5 500 ton koldioxidekvivalenter per år.
Kretsloppstänkande på agendan
– Det här är ett utmärkt exempel på hur kretsloppstänkande och klimatnytta går hand i hand. Istället för att industrislammet eldas upp eller hamnar på deponi så blir det biokol som binder koldioxid och förbättrar egenskaperna i jordförbättringsprodukter, säger Carl Mikael Strauss, chef för Klimatklivets industrienhet i ett pressmeddelande.
35 000 ton restprodukter årligen
Fabriken kommer genom hydrotermisk karbonisering producera biokol, som ersätter torv i jordprodukter. Kapaciteten ligger på 25 000 ton per år. I satsningen ingår en komposttrumma som gör att Mewab kan producera mull av organiska restprodukter på sex veckor istället för sex månader. Trumman har en kapacitet på 10 000 ton per år.
– Dessutom får vi mull av högre, bättre och jämnare kvalitet tack vare komposttrumman. Vi kommer även investera i en ammoniumstripper som gör kvävevatten av processvattnet från anläggningen, som vi sedan kan återföra till åkermarker, menar Per Ljungberg.
Perfekt läge
Att satsningen sker i Värmland är optimalt, då länet har fem pappersbruk och Karlstads universitet som arbetar med dessa frågor i cirkulära projekt med sidoströmmar och produktifiering.
– Cirkulär ekonomi och kretslopp ligger högt upp på agendan inom skogs- och massaindustrin. Nu kommer vi ha möjlighet att erbjuda lokalt producerad biokol, tillverkad av restprodukter från pappersbruken i Värmland, avslutar Per Ljungberg.