Anna Törner, vd för Svensk Bioenergi (Svebio) reflekterar över intryck från sommarledighet och några aktuella händelser i politiken som påverkar bioenergibranschen. Läs om stöd till biokraft, uppdrag att stärka fjärr- och kraftvärme samt den stora Skogsutredningen. Dessutom: Kom ihåg att träffa folk i branschen på höstens kommande höjdpunkter: Fuel Market Day och Stora Biokraft och Värmekonferensen.
Hoppas du har haft en fin sommar! Själv vandrade jag vid Höga Kusten, fantastiska landskap som både gav tid för både eftertanke och återhämtning. På slingriga rotfyllda stigar, bland mygg och med alldeles för stor packning gick vi från Ullånger till Örnsköldsvik. Ett fint sätt att se Sverige och vår gröna ryggrad – och värt vartenda skavsår.
Full fart
Nu är det full fart på Svebio med blickarna framåt både på vår Fuel Market Day den 25 september i Stockholm och Svebios Stora Biokraft- och Värmekonferens den 19-20 november i Växjö. Det är mycket som händer inom branschen; både vad gäller priser, regleringar och geopolitik – allt detta tar vi upp på kommande event!
Nya satsningar
Politiskt så var en av kioskvältaren under sommaren det nya uppdraget för kraft- och fjärrvärme som gavs till Energimyndigheten, nya satsningar på Kraftlyftet och nu alldeles i dagarna Skogutredningen betänkande som har delat skogs-Sverige i olika läger. Då SOU:n var på mastiga 706 sidor så tog jag AI till hjälp för en kort sammanfattning:
Skogspolitiken under lupp
För första gången på över trettio år har den svenska skogspolitiken utvärderats. I utredningen En robust skogspolitik för aktivt skogsbruk (SOU 2025:93) konstateras att den svenska modellen – frihet under ansvar, undvikande av detaljreglering och principen att skogsbruket ska bära sina egna kostnader – i huvudsak har fungerat väl sedan reformen 1993. Trots klimatförändringar, stormar, barkborreangrepp och EU:s ökade inflytande har modellen visat sig robust.
Nya krav på skogen
Men framtiden ställer nya krav. Skogen behövs mer än någonsin – för klimatomställningen, för jobb och tillväxt i hela landet och för att ersätta fossila råvaror. Samtidigt ska den bidra till biologisk mångfald, rekreation och försörjningstrygghet. Den ökade konkurrensen om skogsresursen innebär att både produktion och naturvård måste bli mer effektiva.
Förslag för framtiden
Utredningen lägger fram förslag om regelförenklingar, bättre återväxtkontroller, nya standarder för skogsbilvägar och ökade satsningar på rådgivning och forskning. En viktig nyhet är att skogens klimatnytta ska mätas mer heltäckande – inte bara genom kolinlagring, utan också genom dess roll som råvarubas som ersätter klimatbelastande material.
Frihet under ansvar – med precision
Slutsatsen är att principerna från 1993 fortfarande håller, men att de behöver tillämpas med större precision. Kunskap och aktivt skogsbruk blir avgörande för att klara både klimatmål och tillväxt. Med rätt balans mellan produktion och miljöhänsyn kan skogen fortsätta vara Sveriges gröna ryggrad – för bioekonomin, för klimatet och för kommande generationer.
Ris och ros
Utredningen har fått kritik från miljörörelsen, bland annat för att gynna kortsiktiga industriella intressen och för att prioritera ökad produktion och tillväxt framför miljö- och biologisk mångfald. Det har också framhållit att underlättandet för regleringslättnader – till exempel enklare upphävande av naturreservat – ses som ett hot mot bevarad naturskog.
I andra ringhörnan så välkomnar många skogsbolag utredningen och menar att den stärker förutsättningarna för ett konkurrenskraftigt skogsbruk, samt investeringsvilja och näringsfrihet. Det har också lyfts att utredningens förslag ger stabil grund för framtidens skogspolitik och särskilt stärker familjeskogsbruket.
Mål för produktion och miljö
Man får dock inte glömma bort att den svenska skogspolitiken har två jämställda mål, ett produktionsmål och ett miljömål. Ett hållbart skogsbruk skall bedrivas, och skogen och skogsnäringen ska vara av ekonomisk, social, kulturell och ekologisk betydelse för Sverige. Utredningen har alltså haft som uppgift att göra avvägningar utifrån detta. Svebio har gjort en del inspel till utredningen.
Arbetsgrupp
Nu ska utredningen remitteras innan regeringen presenterar sina förslag så det lär dröja ytterligare innan vi vet hur utredningen tas vidare. I väntan på det så jobbar vi vidare med full kraft för att möjliggöra bra förutsättningar för bioenergin och vår nya strategiska inriktning på Svebio. Som ett led i detta ser jag särskilt fram emot lanseringen av vår nya arbetsgrupp ”Politik och styrmedel” som har sitt första möte den 15 september. Än finns platser kvar, så varmt välkomna om ni vill delta! Att 2026 är ett valår gör det sannolikt extra intressant att delta i arbetet med att forma Svebios näringspolitik, inte minst i ljuset av ett närmande av regeringen och Socialdemokraterna i energifrågor
Nu hoppas jag att vi ses både i Stockholm och i Växjö – och att då får höra om era bästa semesterminnen.
