Sveriges nationella utsläppsmål för 2040 och 2045 är svåra att förena med EU:s ambitioner om gemensam prissättning av utsläpp. Det visar Konjunkturinstitutets rapport som publiceras den 25 november och som analyserar hur Sveriges nationella långsiktiga klimatpolitik påverkas av EU:s framtida klimatpolitiska vägval.
Miljömålsberedningen har haft i uppdrag att analysera möjligheten att harmoniera Sveriges nationella utsläppsmål för 2030 med EU:s politik. Syftet med denna rapport är att bidra med underlag till framtida beslut om utformningen av Sveriges klimatpolitik efter 2030. Rapporten analyserar två huvudsakliga frågeställningar.
Kostnader och intäkter med svenska utsläppsmål
Den första frågeställningen är: Vilka kostnader och intäkter ger de svenska utsläppsmålen till 2040 och 2045, och hur beror de på vilka vägval EU gör i sin framtida klimatpolitik? För att besvara frågan används en principiell analys och simuleringar i en beräkningsbar allmän jämviktsmodell över den svenska ekonomin.
Vad blir konsekvensen av bio-CCS
Den andra frågeställningen är: Vad blir konsekvenserna av att använda olika kompletterande åtgärder, såsom exempelvis bio-CCS och förvärv av utsläppsutrymme från länder utanför EU, för att nå de nationella målen?
Effekten av kompletterande åtgärder
För att besvara denna fråga analyseras för- respektive nackdelar med olika typer av kompletterande åtgärder. I analysen läggs särskilt fokus på hur interaktionen mellan de svenska utsläppsmålen och EU:s framtida klimatpolitiska arkitektur påverkar effekten av att använda de olika kompletterande åtgärderna på de globala nettoutsläppen.
