Återvätning av torvmark kan ge positiva effekter för både klimat och biologisk mångfald. En del effekter syns direkt, medan andra, som till exempel kolinlagring, kan ta betydligt längre tid att uppnå. Men i dag saknas en systematisk och långsiktig uppföljning, visar en rapport som Naturvårdsverket beställt.
Att återskapa före detta våtmarker som blivit dränerade kan öka markens förmåga att hålla kvar vatten och minska risken för torka, bränder och översvämningar. Mer vatten i landskapet gynnar också den biologiska mångfalden. Högre grundvatten kan minska utsläpp av koldioxid och när torvbildande arter åter etablerar sig på våtmark ökar också kolinlagringen. Men för många av dessa nyttor tar det lång tid att nå full effekt.
– Att återväta torvmarker är ingen quick-fix för att snabbt lösa kolinlagring. Det kan ta lång tid att se effekterna av återskapad våtmark. Det är därför det är så viktigt att kunna mäta långa tidsserier, säger Helena Öberg, handläggare på Naturvårdsverket.
Stora kunskapsluckor om långsiktiga effekter
En sammanställning av befintliga kunskapsunderlag som Naturvårdsverket beställt visar att det finns stora kunskapsluckor när det gäller långsiktiga effekter av att återväta våtmark.
För att råda bot på detta föreslår rapportförfattarna en kombination av avancerad utrustning som kan ge detaljerad uppföljning på några utvalda platser med mobil mätutrustning som till exempel drönare, för att följa upp effekterna ur ett landskapsperspektiv. Det behövs också enklare metoder för att följa upp hydrologi, vattenkvalitet, biologisk mångfald och växthusgaser under lång tid på flera platser runt om i landet.
– De flesta studier som finns i dag fokuserar på initiala effekter av återvätning. För att kunna uttala oss om långsiktiga effekter behöver vi systematisk uppföljning med jämförbara data över lång tid, säger Helena Öberg.
Kan ta decennier att få igång kolinlagring
Kunskapssammanställningen visar att vissa effekter som till exempel en höjning av grundvattennivån och återkomst av vissa växter och djur, sker snabbt. Andra effekter som återbildandet av torvväxter (vilket gynnar kolinlagring) och artsamhällen kan ta decennier. Negativa effekter, till exempel metanbildning, kan uppstå särskilt under första decenniet efter återvätning.
Kort om rapporten
Rapporten bygger på en litteraturstudie om vilken potential våtmarksrestaurering har för att återställa flera viktiga ekosystemtjänster, både i nutid och i framtiden samt hur lång tid det tar innan återvätningsåtgärder leder till att de funktioner som ursprungliga våtmarker en gång bidrog med faktiskt återupprättas. Rapporten föreslår även åtgärder för att få till en förbättrad uppföljning av effekterna.
Naturvårdsverket har beställt rapporten. Författarna svarar för rapportens innehåll.
Kort om återvätning av dränerad torvmark
Torvmarker skapas över lång tid då material från döda växter inte bryts ner i blöta och syrefattiga förhållanden. Detta organiska material består av stora mängder kol och kan fortsätta att bildas om marken förblir blöt. Om marken däremot dräneras, vilket gjordes under 1800-talet till mitten av 1900-talet, syresätts det organiska materialet och börjar brytas ned. Marken dränerades bland annat för att öka produktion på skogs- och jordbruksmark.
För att gynna biologisk mångfald och öka kolinlagring pågår idag omfattande satsningar på att återväta dränerade våtmarker, både i Sverige och i andra länder.
