Den utomparlamentariska gruppen Återställ våtmarker har slagit till ett antal gånger. Vid den fjärde deltävlingen i Melodifestivalen 25 februari tog man sig upp på scenen under Loreens framträdande.
I april gjorde man en bilblockad tillsammans med Klimatalliansen och den 27 maj var det dags igen.
Ett par medlemmar ur gruppen rusade in på dansgolvet med banderoll och färgburk under Let’s dance när Charlotte Kalla och Tobias Karlsson just börjat sin paso doble.
Står på klimataktivisternas sida
Återställ våtmarkers företrädare intervjuas respektfullt i flera medier. I Dagens Nyheter 5 juni finns en krönika av klimatreportern Sverker Lenas där han tydligt tar klimataktivisternas sida i den framtvingade konflikten med rättssamhället.
Han ifrågasätter om man kan betrakta aktivisternas aktioner som sabotage när det istället är fossilindustrin som saboterar mänsklighetens framtid.
Han ger ett exempel från Finland, där Greenpeace-aktivister friats i domstol när de försvarat sig med argumentet att de har en moralisk skyldighet att agera.
Jag förstår hans tankegång. Det stora problemet är förstås det ständigt pågående och förstärkta hotet mot klimatet genom förbränningen av fossila bränslen. Man skulle ha större sympati för aktivisterna om de främst ägnade sig åt den fortgående användningen av fossila bränslen.
Men nu ägnar de sig istället åt våtmarkerna.
Resa i övre Norrland
Jag ägnade några dagar åt en långresa med bil till övre Norrland, för att hämta hem min son och hans musikinstrument efter att han studerat musik på Framnäs folkhögskola i Piteå.
Mellan Skellefteå och Umeå tog vi vägen via Burträsk och Botsmark, eftersom det pågår stora vägarbeten längs E4, och vägen inne i landet är både snabb och mindre trafikerad. När man reser i dessa trakter ser man både vidsträckta myrar och en del dikad åker.
Även i skogen finns det diken. I Hjoggböle höll man på att underhålla sina åkerdiken. Jag tog en bild på de nygrävda dikena och de högar med jord och torv som grävts upp.
Enligt Återställ våtmarker pågår det ett miljöbrott i Hjoggböle. Organisationen skriver på sin hemsida att man vill återställa våtmarkerna och stoppa ”makthavarnas förgörelse av livet på jorden”.
Man ämnar ”tvinga den svenska regeringen att förbjuda torvbrytning och återställa våtmarker”, för att ”skydda befolkningen istället för att förgöra den”. Man skriver inget om småbönder och småskogsägare som vill odla sin åker och sin skog.
Många myrar
I inre Västerbotten finns det mycket våtmarker i form av myrar. Men det finns också dikade marker. Både åkrar och skogar, och det skördas också en del torv.
Dikningarna har gjorts för att ge folk försörjning genom att utnyttja de lokala naturresurserna. Jordbruket är fortfarande till stor del inriktat på vallodling och bete för att producera mjölk. En viktig produkt är Västerbottensosten som framställs i Burträsk.
Är igenläggning av diken i Västerbotten och på andra håll i landet en viktig klimatåtgärd? Är den så viktig att aktivisterna måste ägna sig åt sabotage och skadegörelse för att få politikerna att agera?
Det finns en bred vetenskaplig enighet om att de dikade markerna läcker koldioxid, och att detta läckage är omfattande, kanske i samma storleksordning som de fossila utsläppen från biltrafiken. Men i frågan om hur man ska hantera de här markerna går uppfattningarna isär.