Annons Annons
Annons Annons

Avgörande steg nära för produktion av biojetbränsle från skogsrester

Målet är att 2023 kunna börja bygga en fullstor anläggning för kommersiell produktion av biojetbränsle med skogsrester som råvara. Fredrik Granberg på Luleå tekniska universitet leder arbetet i en biojetförstudie kallad Validering och demonstration av skogsbaserade bioflygbränslen. Förstudien kommer vid årsskiftet att ge svar på en rad frågeställningar inför nästa avgörande steg – att finansiera och bygga en större demoanläggning.

demoanläggning med förgasningsteknik

Till vänster i bild syns den befintliga demoanläggningen med förgasningsteknik. Den behöver bygga om och byggas till för att kunna visa alla delar i en anläggning som kan producera biojetbränsle från skogsrester. I överkanten syns delar av Smurfit Kappas massabruk.

Under 2017 genomfördes ett första steg med en teknisk utvärdering som visade på goda förutsättningar att producera biojetbränsle med skogsbaserade restprodukter som råvara. Utvärderingen delfinansierades av Vinnova och leddes av IVL. Utvärderingen visade på en kostnadseffektiv fördel med att använda den befintliga demoanläggningen för förgasning, LTU Green Fuels i Piteå, för att verifiera processen för att tillverka biojetbränsle. Två tredjedelar av befintlig anläggning skulle kunna användas vilket kan ge en kostnadsminskning med 150–200 miljoner kronor för ett biojetdemoprojekt jämfört med att bygga allt från början. Utvärderingen visade också att Fischer-Tropsch är en omvandlingsteknik som passar mycket bra för skogsrester som råvara.

Affärsscenarier

Den nu pågående förstudien är det andra steget på vägen mot en kommersialisering av teknikkonceptet att med förgasning och Fischer-Tropschprocessen producera biojetbränsle med skogsrester. Förstudien syftar till att utreda hur demoanläggningen ska byggas om för att kunna producera biojetbränsle samt analysera de tekniska och ekonomiska förutsättningarna för en uppskalning av tekniken. I förstudien analyseras även logistikkedjor för distribution av biojet till tankning i flygplan. Intressanta affärsscenarier identifieras och kostnadsuppskattas för fullstora kommersiella anläggningar.

I ett tredje steg kan LTU Green Fuels komma att byggas om till en större demoanläggning och därefter användas för att  verifiera processen som helhet enligt en certifierad produktionsprocess. Mindre volymer med biojetbränsle, 300–500 ton per år kan produceras, distribueras och nyttjas för fälttester. Demoprojektet kan teoretiskt starta under 2020 och väntas pågår i tre år. Detta demoprojekt syftar till att minska riskerna med det fjärde steget, att bygga en stor kommersiell anläggning med byggstart under 2023.

Intensivt arbete

– Det pågår nu ett intensivt arbete dels med att göra klart biojetförstudien, dels med att hitta finansiering från industriaktörer och forskningsfinansiärer till nästa steg, det större demoprojektet. Vi har ett stort och bra nätverk och samarbetar med en rad aktörer för att hitta lösningar som kan ta oss igenom eller över den fas som brukar kallas ”valley of death”, steget från forskning till kommersiell fas. Vi möter aktörer som från ett industriperspektiv ser tekniken, som tidigare inte byggts i industriell skala, som ett högriskprojekt. Vi möter också forsknings-finansiärer som tycker att projektet är väldigt nära kommersiell fas och där industrin bör ta ledningen. En demonstration som vi föreslår som nästa steg är nödvändigt i utvecklingsprocessen mot kommersialisering, säger Fredrik Granberg, projektledare för biojetförstudien vid Luleå tekniska universitet.

Fredrik Granberg

Fredrik Granberg, projektledare, Luleå tekniska universitet.

Nya lösningar

– Konkurrensen om den tillgängliga biomassan, det biogena kolet, är en utmaning. Skogens potential som råvarukälla diskuteras flitigt. I vårt teknikutvecklingsspår undersöker vi möjligheten att använda vätgas, producerad av förnybar el, och använda vätgasen i processen för att maximal mängd biogent kol från råvaran ska hamna i biodrivmedlet. Med ett tillskott av extra vätgas kan vi få ut dubbelt så mycket biodrivmedel från samma mängd bioråvara, jämfört med vad som visats tidigare. Denna teknik erbjuder en sätt att lagra el i form av biodrivmedel. Teknikkonceptet med Fischer-Tropschprocessen ger flexibilitet och flera produkter kan produceras samtidigt: biojet, biodiesel, biobensin och biogasol. I pågående förstudie är fokus att maximera andelen biojet, men en produktflexibilitet kan vara attraktivt för investerare, förklarar Fredrik Granberg.

Regionalt intresse

Målet att bygga en kommersiell fabrik för att regionalt producera biojetbränsle i Norrbottens län har starkt stöd från det nystartade regionala nätverket TreePower, som lanserades under Almedalsveckan. TreePower är ett nätverk med kommuner, regioner, industriföretag och universitet som samverkar för att skapa förutsättningar för storskalig produktion av bioflygbränsle i regionen.

Fler vill producera och använda biojetbränsle

Projektet i Norrbottens län är inte det enda. Det finns ett brett intresse från flera som vill producera biojetbränsle i Sverige. Dels från stora etablerade aktörer som Preem och St1 med raffinaderier på västkusten. I Småland finns projektet Fossilfritt flyg i Småland, som liksom biojetförstudien, syftar till en decentraliserad regional produktion av biojetbränsle baserad på restprodukter från skog. Internationellt finns till exempel Neste och World Energy som i dag producerar biojetbränsle och investerar för att öka produktionen.

Tydligare styrmedel

Planerna på produktion av biojetbränsle passar också in det förslag till nya styrmedel som Maria Wetterstrands biojetutredning lagt fram. Förslaget innebär en kvot om en procents inblandning av bioflygbränsle från 2021, motsvarande cirka 12 000 kubikmeter per år, och därefter en successiv höjning. Norge inför en kvot på 0,5 procent från 2020 och i Finland har regeringen aviserat att en kvot kommer att införas.

Avgörande steg

För att biojetprojektet ska leva vidare och utvecklas till en kommersiell produktion av biojetbränsle gäller det nu att hitta finansiering till nästa fas och klara det avgörande steget över ”valley of death”.


Denna artikel publicerades först i Bioenergi nr 5-2029 som går att läsa som e-tidning här. 

Om Biojetförstudien

Biojetförstudien startade i slutet av 2018 och ska vara klar vid årsskiftet. Budgeten är 4,5 miljoner kronor. Projektet leds av Luleå tekniska universitet och projektledare är Fredrik Granberg. I projektet deltar förutom Luleå tekniska universitet också SAS, BRA, SkyNRG, Fly Green Fund, Ineratec, Schmidtsche Schack, Smurfit Kappa Piteå, Sveaskog, RISE och Svebio, samt med stöd av Svedavia och KLM. Förstudien finansieras av Energimyndigheten inom programmet Hållbara bränslen för flyget.

Förstudien finansieras av Energimyndigheten inom programmet Hållbara bränslen för flyget.

Vi använder oss av cookies. Läs mer