Annons Annons
Annons Annons

Köpenhamn ersätter kol med världens största fliseldade biokraftvärmeverk

I början av september blev det klart att Valmet blir huvudleverantör av panna och bränslehantering till det nya fliseldade biokraftvärmeverket kallat Bio4. När det tas i kommersiell drift under 2019 blir det troligen världens största flisledade biokraftvärmeverk.

Hofor

Överborgmästare Frank Jensen, Hofors ordförande Leo Larsen och Teknik- och miljöborgmästare Morten Kabell tog det första spadtaget för det nya biokraftvärmeverket Bio4. Foto: Hofor

Bioenergi träffade Carsten Schneider, projektchef på Hofor för Bio4-projektet, i Tammerfors på Valmets huvudkontor den sjunde september, samma dag som Valmet offentliggjorde ordern på panna och bränslehanteringssystem till Bio4.

– Investering är 600 miljoner euro eller drygt 5,75 miljarder svenska kronor. Det är ett väldigt stort projekt för Hofor, men det är också ett av de största projekten i Danmark överhuvudtaget, berättar Carsten Schneider.

Det nya biokraftvärmeverket kommer att ha en panna på 500 MW baserat på hållbara biobränslen. Bio4 kommer att ersätta en panna på 600 MW i det koleldade Amagerverket.

Tog över från Vattenfall

– Hofor tog över Amagerverket i januari 2014 efter att Vattenfall valt att sälja kraftverket. Hofor bedömde att det var viktigt att äga anläggningen för att säkra baslasttillförseln av fjärrvärme till låga priser i Köpenhamn. Det är också viktigt att äga anläggningen för att kunna se till att Köpenhamn kan nå sitt mål – att bli världens första koldioxidneutrala huvudstad 2025. Det nya biokraftvärmeverket är en viktig del i att förverkliga detta mål som gör att vi inte fortsätta med fossila bränslen för el- och värmeproduktion, säger Carsten Schneider.

Centralt läge

Den nya anläggningen kommer att byggas två kilometer från Nyhavn, väldigt nära centrala Köpenhamn. Det innebär att Hofor måste ta särskilda hänsyn när det gäller bland annat buller, damm, utsläpp och arkitektur. Amagerverket som byggdes på 1970-talet består av tre enheter varav två är i drift i dag. Enhet ett är på 73 MW el och konverterades från kol till träpellets 2010. Enhet tre är på 250 MW el och togs i drift 1989 och använder kol som kommer in via hamnen.

Hofor Kastellet

Den nya anläggningens placering endast två kilometer från Nyhavn, väldigt nära centrala Köpenhamn gör att Hofor tagit särskild hänsyn när det gäller bland annat buller, damm, utsläpp och arkitektur. Fotomontage: Gottlieb Paludan Architects

Troligen störst i världen

Bio4 blir troligen världens största biokraftvärmeverk baserat på träflis. Anläggningen kommer klara cirka 25 procent av fjärrvärmebehovet i Köpenhamn. Syftet med Bio4 är inte att få ut så mycket el som möjligt. Med rådande överskott på el och låga elpriser som följd är det inte ekonomiskt attraktivt att investera mer för att nå högre ångdata och få ut maximal andel el.

Höga miljökrav

– Vi har höga miljökrav på anläggningen också beroende på anläggningens närhet till Köpenhamn. Vi har ett avancerat system för rökgasrening. Det består av ett stoftfilter, scrubbersystem och NOx-rening med SNCR och SCR. Minskning av fossila koldioxidutsläpp väntas bli 1,2 miljoner ton per år. Det motsvarar cirka 38 procent av koldioxidemissionerna i Köpenhamn, förklarar Carsten.

Klart 2019

I maj 2016 togs det slutliga investeringsbeslutet av Hofors styrelse. Dagen efter skrevs kontrakt med huvudleverantörerna, förutom Valmet för bränslehantering och panna, Dosan Skoda Power för ångturbin och LAB för rökgasrening och rökgaskondensering. Den första september 2016 var bygglov och miljötillstånd klara. Därefter startade pålningsarbeten och andra grundläggningsarbeten. Under 2017 påbörjas byggarbetena. De första leveranserna av biobränsle väntas ske i slutet av 2018 och den kommersiella driften väntas starta under 2019.

Läs mer om världens troligen största fliseldade biokraftvärmeverk i artiklarna:

Bränsleförsörjning – en logistisk utmaning

Fluidbädd det naturliga valet

Arkitektur som lockar till besök

(OBS. Artiklarna finns tillgängliga i e-tidningen och i papperstidningen för prenumeranter och medlemmar i Svebio.)


Denna text publicerades först i Bioenergi nr 5-2016

Vi använder oss av cookies. Läs mer