Annons Annons
Annons Annons

Biokraft växer runt Gröna havet – mest sker i Danmark, Finland och Litauen

I början av 2017 utnämnde tidningen Bioenergi Östersjön till Gröna havet, tack vare bioenergins stora betydelse i länderna runt havet. Här ger vi en uppdaterad lägesrapport om vad som sker runt Gröna havet i början av 2018.

Investeringarna i Sverige i biokraft har de senaste åren saktat ner. Pågående och planerade investeringar i biokraft i Sverige motsvarar drygt 16 miljarder kronor jämfört med mer än det dubbla för sju–åtta år sedan. Däremot har utbyggnad i några våra grannländer runt Gröna havet en stignde trend. I Finland invigdes i slutet av 2017 ett biokraftvärmeverk i samma storleksklass som det nya Värtaverket i Stockholm. Flera nya stora biopannor planeras i och runt Helsingfors. I Danmark sker stora investeringar både genom ombyggnader av kolkraftverk och byggande av nya kraftvärmeverk, för avfall, flis, halm och pellets. I Litauen pågår bygget av flera stora verk, både i Vilnius och i Kaunas. I Polen står däremot utvecklingen still, frånsett investeringar i avfallsförbränning.

Finland tacklar fossilberoendet

De stora städerna i södra Finland tacklar nu på allvar sitt stora beroende av fossila bränslen. Helsingfors, Tammerfors och Åbo använder mycket kol och naturgas, samtidigt som de flesta andra finska städer redan har ställt om till biobränslen och torv. Men omställningen till biobränslen har nu också tagit fart i storstäderna.

I Nådendal strax norr om Åbo invigdes i slutet av 2017 ett mycket stort biokraftvärmeverk av TSE, Turun Seudun Energiantuotanto, som ägs av Fortum, Åbo stads energibolag och ytterligare några kommuner. Anläggningen är på 146 MW el och 250 MW värme. Det kommer att svara för en stor del av fjärrvärmen i Åboregionen, och bränslet är till 70 procent biobränsle, resten torv och en del kol. Valmet har levererat pannan.

I Helsingfors invigdes i oktober en 100 MW pelletspanna på Salmisaari värmeverk. Pannan är Finlands hittills största pelletsanvändare, men den är inte försedd med turbin. Ägare är Helen, Helsingfors Energi, och pannan har byggts av Valmet.

Helen planerar nu att ersätta den fossila fjärrvärmen från Hanaholmen (440 MW), som ska tas ur drift 2024, med tre biovärmeverk, i Vuosaari, Patola och Tattarisuo. Ett av dem kan bli med elproduktion.

I Vanda, en av Helsingfors största förstäder, konverteras ett befintligt fossileldat kraftvärmeverk, (Martinlaakso 120 MW). Verket kommer att förbruka 550 GWh biobränsle och 100 GWh torv. Ombyggnaden genomförs av Sumitomo, före detta Foster Wheeler).

I Uleåborg byggs ett stort kraftvärmeverk som ska vara klart 2020, bränsleeffekt 215 MW, upp till 100 procent biobränsle. I Lahtis byggs ett värmeverk på 190 MW, förberett för elproduktion, färdigt 2019. Planer finns också i Björneborg och Tammerfors. I Äänekoski invigde Metsä Group sitt nya massabruk i augusti med en elkapacitet på 260 MW och produktion av 2 TWh biokraft.

Biobränsle och avfall i sydöstra Gröna havet

Utilitas startade sitt nya kraftvärmeverk med biobränsle i Tallinn i oktober. Det är på 76,5 MW värme och 21,4 MW el och svarar för 20 procent av Tallinns fjärrvärme. Verket är Estlands hittills största biokraftvärmeverk. Graanul Invest bygger kraftvärme vid sina pelletsfabriker. Det senaste finns i Osula i södra Estland och ger 10 MW el och 27 MW värme.

Från Lettland finns inte mycket nytt. Riga, den största staden i Baltikum, värms fortfarande med rysk fossilgas från Gazprom.

I Litauen pågår byggen av stora kraftvärmeverk både i Vilnius och i den näst största staden, Kaunas. I Kaunas bygger statliga Lietuvos Energija en anläggning som ska ta hand om 200 000 ton avfall, på 24 MW el och 70 MW värme. Tyska Standardkessel Baumgarte levererar pannan. I Vilnius bygger samma bolag ett ännu större verk, med en panna för avfall och två linjer för biobränslen. Den totala kapaciteten är 87,6 MW el och 227 MW värme. Anläggningen ska klara 40 procent av Vilnius fjärrvärme och kostar 350 miljoner euro. Huvudleverantörer är polska Rafako och tyska Steinmüller Babcock.

Polen bygger för avfall

Det planeras och byggs nu flera avfallseldade kraftvärmeverk i Polen, men däremot är aktiviteten låg kring biobränslen. I Gdansk startar bygget av ett avfallsverk för 160 000 ton avfall, som ska stå färdig 2020. Ett avfallskraftvärmeverk byggs också i Szczecin. Fortum håller på att uppföra ett stort kraftvärmeverk i Zabrze i södra Polen, som ska ge fjärrvärme till 70 000 hushåll i Zabrze och Bytom. Det ska eldas med RDF, biobränsle och kol. Ett avfallsverk i Olsztyn i nordöstra Polen har senarelagts av kostnadsskäl. Nya avfallsanläggningar har också nyligen startas i Poznan och Krakow.


AKTUELLA BIOKRAFTVÄRMEPROJEKT RUNT GRÖNA HAVET

Läs listan om aktuella projekt nedan. I Bioenergi nr 1-2018 finns en översikt  som även innehåller namnen på de största företagen som levererar utrustning till de flesta av projekten nedan.
Logga in på e-tidningen för att läsa översikten med Leverantörer till stora biokraftvärmeverk runt Östersjön.

Tyskland

  • Tyskland stödjer bara små biobränsleanläggningar.
  • Vattenfall bygger för fossil gas i Berlin.
  • Hamburg bygger för avfall och 20 MW biobränslepanna.

Polen

  • Szczecin har byggt Polens största biokraftvärmeverk, 68 MW el/162 MW värme, för flis och agrobränsle.
  • Gdansk planerar kraftvärmeverk för 250 000 ton avfall.
  • Avfallsanläggningar byggs också i Poznan, Bydgoszcz, Krakow och Warszawa.
  • Fortum investerar i Zabrze för sameldning kol/avfall/biomassa.
  • Polen har också fått EU-godkännande för fortsatt stöd till kolkraft.

Sverige

  • Storstockholm använder 9 TWh biobränslen och avfall för el och värme.
  • Fortum/Värtaverket invigt 2016, 2,5 TWh bränsle, 150 MW el/280 MW värme.
  • E.ON bygger i Högbytorp, Upplands-Bro, avfallskraftvärme + biogas.
  • Sverige har 90 biokraftvärmeverk.
  • Nya investeringar i bland annat Borås, Uppsala och Västerås.

Danmark

  • Köpenhamn ska bli CO2-neutralt 2025.
  • Hofor bygger fliseldat kraftvärmeverk i centrala Köpenhamn, totaleffekt 500 MW.
  • Ørsted har konverterat från kol till biobränsle i Avedøre.
  • Forsyning Helsingör bygger biokraftvärme, 16 MW el/ 59 MW värme.
  • Ørsted har konverterat kolkraftverk i Studsrup och Asnaes samt planerar att konvertera till biobränslen i Herning och Esbjerg.
  • Aarhus kommun har byggt Danmarks största kraftvärmeverk för halm.

Finland

  • Helsingfors använder 12 TWh kol och fossil gas.
  • Helsingfors Energi (Helen) invigde 2017 en pelletspanna på 100 MW och planerar ytterligare tre biovärmeverk.
  • Förstaden Vanda bygger om Martinlaakso-verket, för 550 GWh biobränsle och 100 GWh torv.
  • Lahtis konverterar också från kol till bio.
  • Uleåborg planerar stort biokraftvärmeverk, 215 MW.
  • Planer finns också i Björneborg och Tammerfors.
  • Finlands största biokraftanläggningar är Alholmens Kraft i Jakobstad, 240 MW el, och Metsäs nya massabruk i Äänekoski, 260 MW el.
  • De flesta av Finlands städer utanför storstäderna använder enbart biobränslen och torv. Det finns drygt 50 biokraftvärmeverk.

Estland

  • Utilitas har invigt nytt kraftvärmeverk i Tallinn för biobränsle, 21 MW el/77 MW värme.
  • Fortum har biokraftvärme i Tartu och Pärnu och Tallinna Elektrijaam i Tallinn.
  • Ny industriell kraftvärme i Otepää, Imavere och Kehra.
  • Ny biokraft i Osula pelletsfabrik.

Lettland

  • Fortum har biokraftvärmeverk i Jelgava, invigt 2013.
  • Mindre anläggningar byggs i Dobele och Salaspils.

Litauen

  • Andelen biobränsle i fjärrvärmen ökade från 27 procent till 61 procent mellan 2012 och 2015. Prognos för 80 procnet biobränsle 2020.
  • Vilnius bygger två kraftvärmeverk, 70 MW el/174 MW värme för biobränsle och 18 MW el/53 MW värme för avfall.
  • Kaunas bygger nytt kraftvärmeverk för avfall, 24 MW el/70 MW värme, samt ny mindre panna för biobränsle.

Övrigt – Stora städer som saknar biovärme och biokraft är:

  • S:t Peterburg (5 miljoner invånare),
  • Berlin (4,4 miljoner invånare),
  • Gdansk/Gdynia (1,3 miljoner invånare),
  • Riga (700 000 invånare),
  • Kaliningrad (450 000 invånare).

Hämta Gröna havet 2018 som pdf

 

Större städer och ett urval av biokraftvärmeverk visas på kartan. Förutom i kraftvärmen produceras biokraft och biovärme också i värmeverk, industrier och biogasanläggningar. Grå cirklar = städer med mycket fossil energi.

Större städer och ett urval av biokraftvärmeverk visas på kartan. Förutom i kraftvärmen produceras biokraft och biovärme också i värmeverk, industrier och biogasanläggningar. Grå cirklar = städer med mycket fossil energi.

Hämta Gröna havet 2018 som pdf


Artikeln publicerades först i Bioenergi nr 1-2018. Läs den som e-tidning här.


 

Vi använder oss av cookies. Läs mer