Annons Annons
Annons Annons

Så bygger Lidköping Energi sitt nya kraftvärmeverk

Bengt Olof Andersson är projektledare på Lidköping Energi. Här svarar han på frågor om projektets organisation samt val av tekniska lösningar och leverantörer.

Bengt-Olof Andersson

– Projektet upphandlas som en delad entreprenad vilket ställer stora krav på projektorganisationen, säger Bengt-Olof Andersson, projektledare på Lidköping Energi. Foto: Per Bergenheim

Hur är projektet organiserat?

– Projektet är organiserat i en delad entreprenad. Pannan levereras och installeras på plats av Valmet som också står för driftsättning med mera. All annan installation kommer vi att sköta i egen regi med hjälp av vår processkonsult Calambio. Vi tar på oss ett stort ansvar vilket kräver att vi är på tå hela tiden och vet vad vi vill ha. Det ställer stora kvar både på vår organisation och på Calambio. Samtidigt finns det fördelar med att vi kan välja utrustning på ett annat sätt, säger Bengt Olof Andersson och fortsätter.

– Calambio är mycket viktiga i projektet eftersom vi gör upphandlingar i delad entreprenad och vi projekterar, köper in och bygger ihop mycket själva. Vi valde Calambio efter en upphandling där de visade sig vara mest kompetenta och uppfyllde de krav vi ställt i upphandlingen. De hade även väldigt bra referenser från liknande anläggningar som de varit med och byggt.

När det gäller tidplanen ligger vi i princip i fas i projektet. Det viktiga är att så pass mycket ska vara klart, när pannan kommer i januari att den kan installeras enligt tidplanen.

Vad är utmaningen med att bygga i en befintlig byggnad?

– Pannan kommer att stå där de två äldsta pannorna stått, i en befintlig byggnad. Den nya pannan är ganska mycket större än en av de gamla pannorna. Men med god hjälp av både Valmet och Calambio har vi fått till det på ett bra sätt.

Det är en utmaning att försörja Lidköping med värme under denna vinter utan att det blir för mycket oljeeldning när en avfallspanna är riven. Vi har löst det i två steg. I sommar har vi rivit en av pannorna medan den andra får leva kvar till i mars nästa år.

Det hade blivit för riskfyllt att riva båda samtidigt. Vi placerar den nya panna där den första har stått och sedan placerar vi rökgasreningen där den andra har stått.

Vad var det som gjorde att ni valde Valmet som leverantör?

Valmet var det företag som bäst uppfyllde våra krav. Det gäller dels bränsleflexibilitet och dels möjligheten till dellastkörning. Vi vill kunna köra pannan på halv effekt och det är inte helt enkelt, men det klarade Valmet med sin fluidbäddpanna.

Hur viktigt är det att kunna använda olika typer av bränsle?

– Det är en mycket viktigt faktor. I dag använder vi i princip 100 procent avfall i vår bränslemix. Men vi måste vara beredda på att det kan förändras till exempel genom nya politiska styrmedel, nya beslut från våra ägare eller kunder som kan ha önskemål om mer biobaserade bränslen. Vi måste därför ha en beredskap att kunna växla till mer biobränsle framöver. Den möjligheten får vi med den nya pannan.

På vilket sett påverkade det valet av förbränningsteknik i pannan?

– Vi har valt en fluidbäddpanna som har bättre möjligheter att hantera olika bränslen än en rosterpanna. Med fluidbäddpanna kan vi enkelt byta bränsle, ställa om några parametrar i styrningen och fortsätta. Det känns väldigt tillfredsställande att ha den möjligheten, men vi har inte för avsikt att på kort sikt gå över till något annat bränsle än avfall.

Kommer ni att göra förändringar i bränslemottagningen?

– Lidköping Energi har två mottagningslinjer med kvarnar som maler avfallet innan det går in i pannan. Systemet har funnits i många år och kommer att fortsätta användas för att bereda bränslet även till den nya pannan.

Lidköping

Under 2020 har Lidköping Energi börjat förbereda för bytet av panna. I början av 2021 kommer pannan med en effekt på 20 MW att levereras och lyftas på plats i en befintlig byggnad. Foto: Per Bergenheim

Varför valde ni att bygga en större ångturbin till den nya anläggningen?

– En stor del av förklaringen är att vi använder avfall som bränsle. Redan från början blir kalkylen lite bättre jämfört med om vi skulle betala för bränslet. Vi har grundat våra kalkyler på en relativt god betalningsförmåga för el. Den nya turbinen får dessutom mycket bättre tillgänglighet jämfört med den befintliga som är mindre och har lägre tillgänglighet. Den nya turbinen är inte lika känslig för störningar, det blir en mer robust maskin som kommer att ingå i ett mer renodlat system.

Verkningsgraden på den nya turbinen är bättre. Det gör sammantaget att vi kan få ut mer el på varje kWh bränsle vi stoppar in i pannan. Ångturbinen levereras av M+M Turbinentechnik.

Vilka företag levererar utrustningtill rökgasreningen?

– Filtersupport levererar rökgasfilter för den torra reningen. Rökgaskondenseringen kommer att köpas upp i delad entreprenad, del för del. Scrubbern handlas upp separat, fläkten från Koja, inredningen i scrubbern levereras av Hansa Engineering och hela rörentreprenaden handlas upp separat.

Hur löser ni rening av rökgaskondensatet?

– Vi kommer att bygga en anläggning som bygger på filtrering istället för en traditionell fällning och flockningsanläggning. Det gör att vi uppfyller stränga krav för utsläpp av ammonium i vattenfas. Samtidigt har vi möjlighet att rena rökgaskondensaten till spädvattenkvalitet, vilket innebär att vi kan återanvända vattnet till ångsystemet. Det gör att vi kan minska inköp av färskvatten.

Har ni några lokala leverantörer?

– Ja, flera, vi anlitar ett lokalt företag som heter Grimab som gör det mesta av rörinstallationerna. Sedan har vi upphandlat lokala leverantörer för till exempel ställningsbygge, elarbeten, ventilation och plåt. Många lokala företag har lyckats att få entreprenader vilket är tacksamt, avslutar Bengt Olof Andersson.


Läs även ”Ny kraftvärmeanläggning i Lidköping ger mer lokalproducerad el” där Stina Bergenheim, vd för Lidköping Energi, ger sin bild av projektet.


Denna artikel publicerades först i Bioenergi nr 5-2020 som finns att läsa här.


Vi använder oss av cookies. Läs mer