Underlagsrapporten angående de ekonomiska förutsättningarna för skilda kraftslag som Sweco tagit fram åt Energikommissionen kan man utläsa en del intressant information. Bland annat anges att elpriset förväntas vara lågt till 2020 för att sedan stiga som en konsekvens av att utbyggnadstakten av förnybar elproduktion kommer att avta samt att fler kablar byggs till bland annat England.
Man har också gjort beräkningar av vilket elpris de kvarvarande sex reaktorerna behöver för att kunna bära kostnader för effektskatt och tillkommande investeringar. Nivån varierar något mellan de kvarvarande reaktorer men landar som lägst på 35,1 öre per kilowattimme och som högst på 40,8 öre per kilowattimme. Eftersom Vattenfall med flera säger att med bibehållen effektskatt är det inte lönsamt att göra de investeringar som krävs, vilket innebär att de gör bedömningen att framtida elpris under reaktorernas återstående livslängd ligger under denna nivå. Frågan är dock om det räcker med att ta bort effektskatten, som varierar mellan 5,0 och 7,5 öre per kilowattimme, för att uppnå lönsamhet.
Swecos beräkningar bygger på att utbyggnaden av förnybar elproduktion minskar efter 2020. Så det är en kombination av borttagande av effektskatt och minskade ambitioner för utbyggnad av förnybart och fler kablar till England och kontinenten som kan göra det lönsamt att investera i alla de kvarvarande reaktorerna. Vi i Sverige kan fatta beslut om att stoppa utbyggnaden av förnybart i Sverige för att göra det lönsamt med fortsatt drift av kärnkraft, men vad som händer i länderna runt omkring har vi ingen rådighet över och det kan mycket väl bli så att dessa kommer att satsa ännu mer än i dag på förnybart, något som driver ner elpriserna i Sverige. Sweco gör också beräkningar av hur mycket elpriset ökar om vi tar bort två eller fyra av de kvarvarande reaktorerna. Svaret är att priset ökar med cirka fem respektive nio öre per kilowattimme.
Om vi antar att vid ett borttagande av effektskatt och fastighetskatt på vattenkraft kommer staten att öka skatten för alla konsumenter exklusive industrin så att statens skatteintäkter är oförändrade. Vi kan uppskatta att elskatten då ökar med minst tio öre per kilowattimme.
För konsumenter blir det ingen större skillnad om effektskatten blir kvar eller inte. Antingen ökar elpriset eller så ökar skatten. För industrin blir det lägre elkostnader under en längre tid om effektskatten tas bort och kraftindustrin kan eventuellt få avkastning på det kapital den har investerat i kärnkraft om länderna i norra Europa drar ner på utbyggnadstakten av förnybar elproduktion. Det troliga är dock att många länder fortsätter att bygga förnybar elproduktion som hittills eller kanske mer. Då kommer elpriset att fortsätta på dagens låga nivå långt efter 2020 och därmed kommer kärnkraft och även förnybar elproduktion att få lönsamhetsproblem när elcertifikaten fasas ut.
Text: Bengt-Göran Dalman
Publicerad i Bioenergi nr 3-2016.