Alla ämnen
Biokraft

Debatt: Igelstaverket är en utmärkt plats – minusutsläpp bör ge pluspoäng

Sverige ska nå nettonollutsläpp år 2045. Detta är möjligt, även om några branscher inte lyckas få ner sina fossila utsläpp helt till noll. Lösningen är negativa utsläpp, som bland annat kan nås genom infångning och lagring av koldioxid från förbränning av biobränsle, bio-CCS.

Igelstaverket i Södertälje. Bild: Roger Stigell
Igelstaverket i Södertälje.
Bild: Roger Stigell Igelstaverket i Södertälje. Bild: Roger Stigell

Sverige ska nå nettonollutsläpp år 2045. Detta är möjligt, även om några branscher inte lyckas få ner sina fossila utsläpp helt till noll. Lösningen är negativa utsläpp, som bland annat kan nås genom infångning och lagring av koldioxid från förbränning av biobränsle, bio-CCS.

Här har fjärrvärmesektorn en viktig roll. Om regeringen tar de första besluten i år kan en storskalig anläggning för bio-CCS vara på plats redan år 2025. Igelstaverket är en utmärkt plats för bio-CCS, och en anläggning skulle kunna bidra både till kommunens och näringslivets långsiktiga klimatmål.

Med bidrag från Energimyndigheten studerar Söderenergi nu förutsättningarna. I betänkandet från den klimatpolitiska vägvalsutredningen, Vägen till en klimatpositiv framtid, lyfts bio-CCS, infångning och lagring av koldioxid från förbränning av biobränsle, som en möjlighet att kompensera för de sektorer som har svårt att få bort utsläppen helt.

Utredningen konstaterade att det i dag saknas tillräckliga ekonomiska incitament men att ett auktionsförfarande för negativa utsläpp kan vara en lösning. Vi håller med om förslagen i utredningen.

Det som måste till för att skala upp verksamheten är att det är möjligt att få lönsamhet. Det kräver i sin tur politiska beslut i närtid.

Vad krävs då för att bio-CCS ska bli verklighet? Vem behöver göra vad, och när, och hur hänger besluten ihop? Det har Energiföretagen analyserat och sammanställt i en tidslinje. Bland Energiföretagens fjärrvärmemedlemmar finns redan testanläggningar som visar att det är möjligt att fånga in och lagra koldioxid från bioanläggningar. Det som måste till för att skala upp verksamheten är att det är möjligt att få lönsamhet. Det kräver i sin tur politiska beslut i närtid.

Tidslinjen för bio-CCS är en del av en större tidslinje som Energiföretagen tar fram i bred samverkan med de aktörer som ser fossilfri energi som en viktig pusselbit för sin omställning. Med den som grund kan regering och riksdag ta de rätta besluten, i rätt ordning, för att på kort sikt ge Sverige en fossilfri omstart efter pandemin och på längre sikt bromsa klimatförändringarna.

Potentialen för negativa utsläpp är stor. Enligt det klimatpolitiska ramverket kan Sverige kompensera 1,8 miljoner ton koldioxidutsläpp med negativa utsläpp till år 2030 och 10,8 miljoner ton till 2045.

Bara i Igelstaverket uppgår potentialen till 650 000 ton per år. Nu uppmanar vi regeringen att skyndsamt fatta de nödvändiga besluten:

  • Ge redan i år Energimyndigheten i uppdrag att utreda hur ett auktionsförfarande skulle kunna se ut i praktiken.
  • Tillsätt medel i statsbudgeten för 2022, för auktion av bio-CCS.
  • Identifiera och röj juridiska hinder för infångning, lagring och transport av koldioxid från bio-CCS.
  • Agera på EU-nivå för att utreda möjligheten att ta fram ett EU-gemensamt styrmedel.

Företagen som ska göra de stora investeringar som krävs står redo. Söderenergi har – med stöd från Energimyndigheten – påbörjat en förstudie för att bland annat se över de tekniska, fysiska och ekonomiska förutsättningarna vid Igelstaverket för att bygga en bio-CCS-anläggning.

Vi är förberedda. Nu väntar vi bara på att styrmedlen införs.

Pernilla Winnhed

vd, Energiföretagen Sverige

Per Holm

ansvarig klimatpolitik, Energiföretagen Sverige

Karin Medin

vd Söderenergi

Bioenergis mest lästa

Få de senaste nyheterna inom bioenergiområdet.

Prenumerera gratis på Bioenergis nyhetsbrev.
Skickar begäran
Jag godkänner att Bioenergi lagrar mina personuppgifter.
Läs mer om vår integritetspolicy