Alla ämnen
Bio-CCS

Den makalösa manicken – ett steg närmare verklighet

Den makalösa manicken – ett steg närmare verklighet
Sedan 2019 har Stockholm Exergi drivit en forskningsanläggning för bio-CCS. Den är ansluten till Värtaverket och har i fem år gett värdefull information om tekniken, vilket nu fungerar som ett stöd inför det eventuella beslutet att investera i en storskalig anläggning. Foto: Jonas Collet/ Stockholm Exergi

Stockholm Exergi vill bygga en av Europas största anläggningar för infångning av koldioxid genom bio-CCS. I Värtahamnen bredvid deras biobränsleeldade kraftvärmeverk Värtaverket, planeras den nya anläggningen stå klar under början av 2028.

Ett fel inträffade

Du är inloggad som prenumerant på Bioenergitidningen, men nånting är fel.

På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till och mer information.

Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår support.

Var vänlig ladda om sidan

Vi kunde inte säkerställa om du är inloggad eller inte. Var vänlig ladda om denna sida.
Bioenergitidningen premium

Vill du läsa hela artikeln?

Endast inloggade prenumeranter och medlemmar i Svebio kan läsa allt innehåll på bioenergitidningen.se
Som prenumerant får du:
  • Premiumkonto med inloggning
  • Full tillgång till låsta artiklar
  • Full tillgång till kartor och översikter
  • Arkivet med E-tidningen Bioenergi sedan 2014
  • Välj månadsbetalning eller årsbetalning

Redan 2016, när deras nya biokraftvärmeverk i Värtan togs i drift, började Stockholm Exergi rikta fokus mot koldioxidinfångning.

Några år av globala teknikstudier följde och därefter byggdes en liten forskningsanläggning i en container 2019. Nu är projektet ett av bolagets största och viktigaste någonsin.

Viktiga milstolpar

I mars 2024 fick Stockholm Exergi ja från mark- och miljödomstolen att bygga anläggningen. Det var ett viktigt steg i rätt riktning för att kunna fatta ett investeringsbeslut.

Sedan dess har även fler ekonomiska bitar fallit på plats. I maj skrev Stockholm Exergi ett avtal med Microsoft om 3,33 miljoner ton permanenta minusutsläpp från 2028 och tio år framåt. Det innebär att bolaget köpt mer än en tredjedel av den framtida anläggningens 800 000 ton infångade koldioxid årligen.

Erik Dahlén, ansvarig för processteknisk forskning och utveckling på Stockholm Exergi. Foto: Johan Larsson/ Stockholm Exergi

I juni emitterade bolaget nya gröna obligationer till ett värde av en miljard kronor med sju års löptid. Obligationerna noterades på NASDAQ Stockholm. I samma veva offentliggjorde också Stockholm Exergi att de slutit ett avtal med Frontier, för permanenta minusutsläpp till ett värde av drygt 500 miljoner kronor för leverans 2028-2030. Medlemmarna i Frontier är bland annat Stripe, Alphabet, Shopify, Meta, JP Morgan Chase CO, H&M och McKinsey Sustainability.

– Vi har tre ben finansiellt kan man säga. Det ena är frivilligmarknaden – företag som köper minusutsläpp. Det andra är finansieringen via EU:s innovationsfond och det tredje är svenska statens omvända auktion. Över tid behöver frivilligmarknaden ta över för att vi inte ska belasta skattebetalarna, säger Erik Dahlén, ansvarig för processteknisk forskning och utveckling på Stockholm Exergi.

Fakta

Omvänd auktion

Energimyndigheten delar ut ett stöd genom omvänd auktion till de aktörer som kan erbjuda avskiljning, transport och lagring av biogen koldioxid till lägst ersättning per ton, samt som uppfyller övriga villkor.

Stödet är totalt 36 miljarder kronor och kommer delas ut mellan år 2026 och 2046. Den första utlysningen av stödet har öppnat och det kan både gå till drift och investeringar.

Vad händer just nu?

– Nu pågår en aktiv väntan av finansiering och kontrakt, för att vi ska kunna förstå investeringshöjden i anläggningsprojektet. Investeringsbeslut ska snart fattas. Vi har leverantörer kontrakterade för EPC, säger Erik Dahlén.

En makalös manick

Något som många uppmärksammat är Stockholm Exergis senaste reklam, där de med hjälp av låtklassikern ”en makalös manick” från 1985, pedagogiskt berättar för allmänheten om koldioxidinfångning och den nya BECCS-anläggningen, som en makalös manick. Huvudperson i reklamen är Erik Dahlén.

– Det är vår kommunikationsavdelning som tillsammans med byrån Jung Relations utvecklat reklamen. Tanken är att det ska kännas genuint, och därför valde de att ha med mig och mina kollegor som jobbar med anläggningen, istället för att använda modeller eller statister. Jag hoppas att folk upplever det positivt – för det vi håller på med här är genuint – vi gör allt på riktigt och det är ingen glättig fasad, säger Erik Dahlén.

bio-CCS anläggningen
Den nya bio-CCS anläggningen ska vara sammankopplad med Stockholm Exergis kraftvärmeverk. Värtaverket har en lång historia som sträcker sig 120 år tillbaka i tiden. Foto: Martin Lidell/ Stockholm Exergi

Gammal teknik med nytt syfte

Tillsammans med Kungliga tekniska högskolan driver Stockholm Exergi ett forskningsprogram, där huvudsyftet är proof of concept. Hittills skrivs sju examensarbeten om anläggningen och två doktorander deltar i forskningsprogrammet.

– Vi testar hur tekniken fungerar med våra rökgaser. Tekniken i sig har funnits sedan 1950-talet, men nu ska vi hantera föroreningar såsom kväve- och svaveloxider – tidigare tvättade man främst andra industrigaser. Vi utvärderar också olika recept på solventen som absorberar koldioxid, säger Erik Dahlén.

Efter att ha testat tekniken, byggs en modell i datormiljö, där forskarna simulerar processen.

Fakta

Vad menas med minusutsläpp?

Träden i skogen fångar in koldioxid genom fotosyntesen. När man förbränner rester från skogsindustrin för att skapa el och värme, frigörs samma koldioxid vid förbränningen.

För att skapa minusutsläpp suger man in koldioxiden innan den hinner komma ut ur skorstenen, och lagrar den sedan permanent, för att minska mängden koldioxid i atmosfären. Då skapas minusutsläpp.

– Vi ställer in fysiken och kemin mot varandra, så att anläggningen ska dra så lite el som möjligt. Den kommer dra betydligt mindre el än vad kraftvärmeverket producerar, säger Erik Dahlén och berättar att anläggningen har två reaktorer, varav den ena är trycksatt och den andra inte. Mellan dessa sätts en expander, som ger tillbaka mycket el. Överskottet av elen skickas tillbaka till kompressorn som står i början av processen.

– Vi har valt tekniken HPC, där vi får varma flöden av spillvärme som vi kan mata primärsidan på fjärrvärmenätet med. Vi kommer behandla upp till 450 000 kubikmeter rökgaser per timme. Energin i dessa nyttogörs också i processen, vilka annars brukar gå till skorsten. Anläggningen är termodynamiskt designad, som en värmepump, vilket möjliggörs av att vi har ett fint fjärrvärmenät i Stockholm och en stor avsättning av spillvärme, menar Erik Dahlén.

Energibolaget Stockholm Exergi förser 800 000 stockholmare, 400 sjukhus, datahallar och andra offentliga verksamheter med värme och kyla genom fjärrvärmenätet. Foto: Stockholm Exergi

Vill inte bygga en unik anläggning

Målet är inte att bygga en unik anläggning, utan tvärt om – en så standardiserad och modulbaserad anläggning som möjligt. En unik anläggning gör ingen större nytta, menar Erik Dahlén.

– Att bygga unika anläggningar blir alldeles för dyrt över tid. Vi vill att fler anläggningar ska byggas, och då behöver konceptet fungera på många platser.

Lagring av koldioxid

Det är ännu oklart var Stockholm Exergi ska lagra den infångade koldioxiden. I april 2024 tecknade Sverige ett samarbetsavtal med Norge och Danmark som gör permanent lagring av svensk infångad koldioxid i våra grannländer möjlig.

– Initialt kommer den definitivt lagras i andra länder än Sverige. Vi har dialoger med alla samverkansparter när det gäller tidsplan. Det är också en fråga om kostnad, teknik och den kvalité som koldioxiden måste ha. Men lagringen kommer ske i Östersjön, Nordsjön eller på land, säger Erik Dahlén och tillägger att den svenska myndigheten, Sveriges geologiska undersökning, (SGU), fortsatt har i uppdrag av regeringen att undersöka lagringsmöjligheter i Sverige på längre sikt.

Se Stockholm Exergis reklam En makalös manick nedan.

Bioenergis mest lästa

Få de senaste nyheterna inom bioenergiområdet.

Prenumerera gratis på Bioenergis nyhetsbrev.
Skickar begäran
Jag godkänner att Bioenergi lagrar mina personuppgifter.
Läs mer om vår integritetspolicy