E-metanoljätte planeras vid Hälsingekusten

Med ett strategiskt läge i den gamla industriorten Ljusne, planeras nu en stor e-metanolanläggning av det danska energiutvecklingsbolaget European Energy. De har tillsammans med svenska Svea Vind Offshore skrivit under en avsiktsförklaring för köp av en industritomt i Ljusne-Vallvik, utanför Söderhamn.

Planen är att bygga en stor e-metanolfabrik, något som både kommer öka mängden hållbart sjöfartsbränsle på marknaden och locka arbetskraft till regionen.

Anläggningen ska ha en produktionskapacitet på 100 000 ton e-metanol per år, ett bränsle som spås ha stor efterfrågan i framtiden på grund av sitt låga klimatavtryck.

Valet av plats

Att danska European Energy väljer att titta närmare på just området Ljusne-Vallvik beror på att det ligger nära havet, har en ledig detaljplanerad industrimark och en eventuell förnybar elförsörjning i form av en ny planerad vindkraftpark i trakten.

– Nästa steg blir att söka efter lämpliga biogena koldioxidkällor i området. Vi tittar på pappersbruk och kraftvärmebolag som vill satsa på koldioxidinfångning, berättar Jürgen Jacoby, senior projektutvecklare på European Energy.

Man fokuserar också på en nätanslutningsprocess med Ellevio och arbetet med att få de rätta miljötillstånden.

– Vi undersöker även var vi kan få vatten ifrån samt vilken lagrings- och fraktkapacitet som finns hos de offentliga hamnarna, säger Jürgen Jacoby, som samtidigt vill lyfta fram att Söderhamns kommun varit väldigt hjälpsamma i processen.

– Vi har ett väldigt gott samarbete med kommunen. De är snabbfotade och vi har hittills fått mycket hjälp. Regionen har ett tungt historiskt förflutet inom teknik- och tillverkandeindustri, så det finns en grundläggande positiv inställning till industriella satsningar i området. Dessutom sätts orten på kartan där den gröna omställningen faktiskt sker. Det finns gott om planer överallt – men vi vill bygga någonting.

Bygger fler metanolanläggningar

European Energy har flera e-metanolprojekt på gång i Danmark. Just nu bygger de en anläggning i Aabenraa kommun, med en produktionskapacitet upp till 42 000 ton e-metanol per år, som kommer tas i drift 2024.

– Vi håller även på att designa nästa generations Power-to-X-anläggning i Danmark, som ska ha en produktionskapacitet på 100 000 ton årligen, där vi just nu förbereder ett investeringsbeslut. Tanken är sedan att vi ska utgå från den anläggningsdesignen och kopiera den i största möjliga mån för projektet i Söderhamn. Vi vet till 80 till 85 procent hur anläggningen ska se ut i Sverige, säger Jürgen Jacoby.

På frågan om när anläggningen i Sverige kan vara klar, svarar Jürgen Jacoby lite osäkert; runt år 2030.

– Den avgörande biten är hur snabbt vi kan få tillgång till biogen koldioxid och förnybar el. Att bygga själva anläggningen går snabbt – någonstans mellan 12 och 18 månader, säger han.

Vad är det som tar längst tid?

– Vi har identifierat tillgången på grön el som den största flaskhalsen just nu. Elnätet behöver också förstärkas i regionen.

Omstridda vindkraftparker

Vid tillverkning av e-metanol krävs stora mängder el för framställning av vätgas. För att bränslet ska räknas som förnybart behöver elen också klassas som grön.

Det gör att framtida e-metanoltillverkare överväger att bygga eller samarbeta med sol- och vindkraftsbolag som kan förse de framtida anläggningarna med grön sol- och vindel. I Ljusne-Vallvik är det svenska Svea Vind Offshore som är en av initiativtagarna till projektet.

Men om Svea Vind Offshore kommer kunna förse den planerade anläggningen med el, är ännu oklart. Bolaget började under 2020 processen att ansöka om miljötillstånd för planerade vindkraftparker. Något som mötts av motstånd från en del politiker och boenden i kommunerna. Processerna för vindkraftparkerna är långa och i dagsläget har ingen park alla de tillstånd som krävs för att byggas.

– Svea Vind Offshore vill bidra till omställningen med målet att bygga offshoreparker och de ser oss som en möjlighet att säkra sin elförsäljning under en längre tidsperiod och på så sätt optimera sin verksamhet. De vill genom samarbetsavtalet med oss öka sina chanser att få bygga vindkraftparker, säger Jürgen Jacoby och berättar vidare:

– Vi räknar med att vårt elbehov kommer uppgå till 1,2 terawattimmar årligen, vilket Svea Vinds planerade vindkraftparker kan leverera. Det är väldigt mycket el som går åt när man ska tillverka e-metanol, men man får heller inte glömma att vi vill bygga en ganska stor anläggning för tillverkning av e-metanol.

Kan ni bygga anläggningen även om Svea Vind Offshores vindkraftparker inte blir av?

– Ja, det tror jag. Vi är inte beroende av varandra. Men givetvis underlättar det för oss om vi vet var elen kommer ifrån i ett tidigt skede. Hela Sverige lider ju egentligen av brist på elkapacitet, så det är en oro var man än befinner sig. Men offshore-parkerna ska inte vara en showstopper för oss, säger Jürgen Jacoby och tillägger samtidigt att han hoppas att deras e-metanolsatsning kan hjälpa vindkraftsbolaget med sina projekt.

Den biogena koldioxiden

För att framställa e-metanol krävs både vätgas producerad med förnybar el och infångad biogen koldioxid. I jakten på den rätta koldioxiden kommer European Energy leta i närområdet.

– Ju närmare koldioxidkällan är belägen, desto enklare blir processen. Vi kan minimera både transporter och miljöpåverkan. Vi kommer bland annat prata med Rottneros som bara ligger en kilometer från oss, berättar Jürgen Jacoby. Rottneros tillverkar pappersmassa och formpressad fiber.

Prislappen för bränslet

Hur bränslet ska prissättas eller vilka kunder som ska köpa e-metanolen är inte klart än.

– I dagsläget tillverkas omkring 100 miljoner ton metanol om året, globalt. Så det finns en global marknad där vi kan sälja vår gröna e-metanol. Prisbilden varierar otroligt mycket beroende på var på jorden man befinner sig, ofta görs b2b-affärer. Vi har inte börjat kommunicera med potentiella kunder på den svenska marknaden än, men det ligger på mitt bord framöver, säger Jürgen Jacoby.