Fler äldre träd, som kan vara över 200 år gamla, har tagit plats i den svenska skogen. Det visar en studie från SLU som bygger på Riksskogstaxeringens data från de senaste hundra åren.
Ända sedan 1923 har Riksskogstaxeringens fältinventerare räknat trädens ålder med hjälp av årsringar. Det gör att forskare kan se att fler äldre träd numera finns i de svenska skogarna.
Fram till mitten av 1950-talet skedde en kraftig minskning av gamla träd. Det berodde på att det ofta var grova träd som avverkades. Minskningen fortsatte fram till slutet av 1980-talet genom att gamla skogar blev till kalhyggen. Efter det har trenden vänt.
Stort värde även för den biologiska mångfalden
Nu kan en ny studie visa att det har blivit mer träd i åldersklassen 180-239 år sedan slutet av 1980-talet. Även träd över 240 år ökar utanför formellt skyddade områden, till exempel naturreservat.
Forskningsstudien bygger på data från över 380 000 träd. Bland dem undersöktes drygt 140 000 träd redan under 1920-talet.
— Redan för 100 år sedan tyckte man att det var viktigt att ta reda på hur gamla träden var, men då var syftet att ha koll på tillgången till virke och bränsle. Idag vet vi att gamla träd har ett stort värde även för den biologiska mångfalden i skogen, säger Jonas Fridman, forskningsledare för studien vid Sveriges lantbruksuniversitet.
Forskarna nämner en förändrad skogspolitik som en av förklaringarna bakom utvecklingen mot fler äldre träd, se faktaruta.
— Den tolkning vi landat i är att flera faktorer tillsammans förklarar ökningen av gamla träd, men främst en förändrad skogspolitik och skogscertifieringens regelverk, säger Per Milberg, adjungerad professor i ekologi vid Linköpings universitet som varit med och gjort studien.
Skogspolitik och certifieringar
Den skogspolitik som genomfördes under 1990-talet brukar karaktäriseras som ”frihet under ansvar” för skogsägarna. Produktion och miljöhänsyn sågs som jämställda mål. Under samma tidsperiod började även skogscertifieringar, som FSC och PEFC, att få genomslag.
Där skogslagstiftningen lämnade frihet åt skogsägarna att fatta beslut om hur skogen skulle skötas, stod den frivilliga certifieringen för detaljerade mål och regler. Det handlade bland annat om att lämna naturvärdesträd och skydda äldre skogar.
Kan gynna biologisk mångfald
Forskarna påpekar att gamla träd i sig inte behöver vara en värdefull livsmiljö. Men med åldern utvecklar de egenskaper, till exempel rötade och ihåliga träd eller högstubbar, som är gynnsamma för många arter i skogen.
— Ju fler gamla träd vi har, desto fler träd utvecklar strukturer gynnsamma för den biologiska mångfalden, säger Per Milberg.
Studien har gått att genomföra eftersom uppgifter om åldersbestämda träd från 1920-talet nyligen har digitaliserats. Det omfattande historiska materialet från den första Riksskogstaxeringen 1923-1929 upptar 38 hyllmeter i Riksarkivets lokaler i Arninge.
Texten är hämtad från forskning.se
Forskning.se drivs av en oberoende redaktion och finansieras av fem statliga myndigheter: Vinnova, Forte, Naturvårdsverket, Rymdstyrelsen och Vetenskapsrådet. Därför omfattas också forskning.se av offentlighetsprincipen