Förhandlingarna avslutade om RED III – skogsbränslen är räddade

För det svenska ordförandeskapet var det en framgång att lyckas ena de stridiga viljorna, särskilt i fråga om biobränslen. Dessutom blev utgången på de flesta punkter positiv för Sverige.

Slutresultatet blev däremot ett svidande nederlag för de aktivister och politiker som ville införa förbud mot att använda primära skogsbränslen. Deras förslag, som fått stöd av hela EU-parlamentet vid en omröstning 14 september, ströks helt och hållet.

Det var inte minst ett resultat av att en lång rad EU-länder protesterat i form av ett inofficiellt brev, som först fick stöd av tio länder, därefter av tolv länder, som bildade en blockerande minoritet. Även ytterligare länder gav sitt stöd och det var uppenbart att det inte fanns några möjligheter att driva igenom förslaget. Istället får vi en del skrivningar kring kaskadanvändning och att inte använda ”industriduglig rundved”. Men det finns formuleringar som gör att medlemsländerna kan göra egna avvägningar. Ursprungsförslaget att EU-kommissionen skulle få makt att reglera har tagits bort, och medlemsländerna tillåts göra undantag kopplat till skogsskötsel och marknad.

Här är de viktigaste punkterna som berör skogsbränslen:

• EU-parlamentets förslag om att begränsa användningen av primära skogsbränslen, inkluderat avverkningsrester som grot och gallringsved, avvisas.
• Däremot införs en begränsning när det gäller stöd till användning av industriduglig rundved (industrial grade roundwood). Avgränsningen av vad som ska räknas som industriduglig rundved ska göras av medlemsländerna ”utifrån relevanta skogsbruks- och marknadsförhållanden”.
• Biomassan ska användas enligt kaskadprincipen, vilket innebär att den i fösta hand ska användas för produkter, sedan återanvändas eller återvinnas och först därefter utnyttjas för energi och i sista hand deponeras. Principen skrivs fast i direktivet, vilket innebär att regleringen inte lämnas över till EU-kommissionen, som var det ursprungliga förslaget. Medlemsländerna får stort utrymme att göra undantag, t ex om det inte finns industrier som efterfrågar virket. Också gallringsved och avverkning för att motverka brand och sjukdomsangrepp kan undantas.
• Rapportering enligt hållbarhetskriterierna utsträcks till att omfatta alla anläggningar över 7,5 MW. Idag är gränsen 20 MW.
• Stöd ska inte kunna ges för bioenergianläggningar som bara kan producera el, men även här finns en del undantag.
• Hållbarhetskriterierna skärps på en del punkter för biobränslen från skog. Det gäller t ex uttag av ved från gammelskogar (old growth forest). Men även här är det medlemsländerna själva som ska ange vilka skogar som avses. När det gäller ved från kalhyggen är det också de begränsningar som finns i nationell lagstiftning som ska gälla. Stubbar och rötter får inte användas.

Sämre utfall för biodrivmedel

Revideringen av förnybartdirektivet handlar inte bara om skogsbränslen. Revideringen har framför allt gällt ökade ambitioner på en rad områden och ett högre mål. Det tidigare målet för 2030 var att andelen förnybar energi skulle öka till 32 procent , men den siffran har nu höjts till 42,5 procent.

Men precis som i det nu gällande direktivet finns en negativ syn på biodrivmedel från grödor. Målet för transportsektorn har satts till 14,5 procent i växthusgasreduktion 2030, alternativt 29 procent i volym. Detta inkluderar el, och taken för grödebaserade biodrivmedel kvarstår. Däremot åläggs EU-länderna att ha minst 5,5 procent ”avancerade biodrivmedel”, definierade som bränslen från avfall och cellulosa (råvaror enligt Annex IX i direktivet). Av detta ska 1 procent vara förnybara bränslen av icke-biologiskt ursprung, dvs e-bränslen eller vätgas.

Stor insats av Bioenergy Europe

För vår europeiska organisation Bioenergy Europe är utgången av förhandlingarna en stor framgång. Man har lyckats avvärja ett brett upplagt angrepp på användningen av skogsbränslen för energi. Bioenergy Europe har arbetat mycket intensivt med att påverka inblandade förhandlare och ledande politiker. Medlemsorganisationerna i de olika länderna har haft kontakter med sina regeringar och representanter i Bryssel. Från Svebios sida har vi redovisat konsekvenserna för den svenska energi- och klimatpolitiken och spritt fakta till berörda förhandlare, energiattachéer, EU-parlamentariker m fl. Insatserna har gett resultat. Det visar på betydelsen av att ha starka organisationer som kan företräda branschen och driva frågorna. Bioenergy Europe har också fått många nya medlemmar under de senaste åren och därmed också fått bättre resurser att bedriva påverkansarbetet.

Vi måste vara välorganiserade

Vi måste räkna med att de som motarbetar bioenergi inte har gett upp. Det kommer säkert nya förslag till begränsningar och opinionsbildningen mot biobränslen fortsätter. Vi kan andas ut för tillfället, men måste vara välorganiserade för framtida attacker.