Redan efter första sommaren med grotanpassning kunde den första flisen från Holmens skogar läggas på hög hos Umeå Energi.
Var vänlig ladda om sidan
Vill du läsa hela artikeln?
- Magasinet Bioenergi med sex nummer per år
- Full tillgång till allt digitalt material
- E-tidningen Bioenergi med sex nummer per år
- Mycket mer ...
Nästan 20 år efter starten av förra satsningen på bioenergi från grenar och toppar gör Holmen tillsammans med energibolagen ett försök att få fart på verksamheten igen.
Sedan toppen i Norra Norrland, med drygt 28 000 anmälda hektar 2010, har uttaget minskat till 2 000 hektar avverkningsanmälningar med grotuttag, enligt Skogsstyrelsens statistik över alla avverkningsanmälningar, inte bara från Holmen. Nedgången beror på att konkurrensen från biprodukterna från sågverken och avfall som returträ blev för stor.
– Sammantaget så blev det helt enkelt så att groten inte fick plats längre. Den försvann nästan helt på grund av att efterfrågan försvann.
Då går det inte att bedriva grotverksamhet heller, säger virkeschef Johan Karlsson på Holmen skog.
Groten startas upp igen
Men ett skärpt världsläge, energikris och ett ökat intresse för biobränsle har förändrat marknadssituationen och nu har verksamheten startats upp igen. Holmen skrev i juni 2023 avtal med Umeå energi om att leverera in torr grotflis.
– Det är en rätt stor förändring som krävs för att det här ska fungera. Och jag tycker väl att vi har gjort det hyggligt bra under det här året, säger Johan Karlsson.
– Vi har påbörjat och planerat trakter för grot. Vi har grotanpassat avverkningar och vi har skotat och vi har gjort vissa mindre leveranser. Det gäller att vara noga med att välja rätt objekt så att det inte orsakar körskador.
Groten torkar på hygget
Holmens system bygger på att man på egen skog eller hos andra markägare grotanpassar verksamheten.
Grenar och toppar läggs i mindre högar som får torka. Sedan skotas groten till en välta vid bilväg. En del material kommer också från klippta vägkanter. Materialet flisas och körs in till Umeå. Att köra in träddelarna gröna och oflisade är inte Holmens modell.
– Vi vill gärna att groten ska barra av på hygget, så att näringsämnena blir kvar. Det blir också en mindre finfraktion som kommer in till pannan. Förhoppningsvis ska det också bli torrare bränsle.
”Vi kommer försöka rampa upp”
Än så längre kan den ökande grothanteringen bara anas i statistiken från Skogsstyrelsen som sträcker sig fram till och med 2022, där anmälda areal för uttag av skogsbränsle har ökat från 1 823 hektar till 2 390 hektar totalt från alla markägare.
– Vi kommer att försöka rampa upp där naturligtvis. Men exakt hur mycket volym som kommer att fångas, det är ju inte givet. Det kommer att visa sig allt eftersom hur mycket det kan handla om egentligen, säger Johan Karlsson.
Fakta
Uttag av grenar och toppar vid avverkning
Uttag av grenar och toppar (grot) för energiändamål på slutavverkad areal genomfördes i genomsnitt på 83 000 hektar per år under perioden 2017–2021. Detta motsvarar cirka 33 procent av den totala slutavverkade arealen. Slutavverkad areal med uttag av grot minskade fram till 2015 och har därefter återigen ökat.
Uttag av grot vid slutavverkning är betydligt vanligare i Götaland och Svealand än i Norrland. I Götaland togs under perioden 2017–2021 grot ut på 64 procent av den slutavverkade arealen och i Svealand på 43 procent av arealen. I Södra Norrland och Norra Norrland var motsvarande andelar 18 respektive 6 procent.