Alla ämnen
Biovärme

”Gör det själv”– närvärmecentral ger värme med flis i Sneby

Kjell Rickling är en händig entreprenör som driver Sneby Fastigheter i Sneby utanför Enköping. Här värms ett tiotal fastigheter med en närvärmecentral som Kjell Rickling till största delen har byggt med egna händer.

Stefan Nilsson, bioenergiansvarig på Veosol och Kjell Rickling, vd för Sneby Fastigheter. Foto: Anders Haaker Stefan Nilsson, bioenergiansvarig på Veosol och Kjell Rickling, vd för Sneby Fastigheter. Foto: Anders Haaker

Fastighetsverksamheten har Kjell Rickling byggt upp med utgångspunkt i gården där han växt upp. Föräldrarna bor fortfarande kvar och själv bor han i ett hus som han har byggt bredvid. Kohagar och svinhus har ersatts av grusplaner och lokaler som Kjell Rickling har byggt i egen regi.

I dag består fastighetsbolaget av en yta på cirka 110 000 kvadratmeter med lokaler på cirka 5 000 kvadratmeter. Här finns ett tiotal hyresgäster. Störst är Adaptio som tidigare hette Cramo. De hyr ut modulbyggnader som bland annat används av kommuner för att tillfälligt bygga ut skolor och förskolor. Adaptio har plats att lagra 1 300 moduler på Sneby Fastigheter. I en lokal anpassar Adaptio modulerna efter kundernas behov innan de levereras.

Byggt egen värmecentral

Alla fastigheter på området värms med en fliseldad närvärmecentral som Kjell Rickling har byggt upp i två steg. I dag består värmecentralen av två HDG-pannor på vardera 200 kW. Den första pannan kom på plats 2013 och den andra 2017.

Hela installationen har jag gjort själv förutom det elektriska. Jag har byggt flislada, flisförråd, pannhus och skorstenen. Även installationen av pannorna med svetsning och rörmokeri har jag gjort själv. Det tog ett år att få klart hela projektet. Då var anläggningen förberedd för ytterligare en panna. Den andra pannan kopplade jag in på bara en vecka, berättar Kjell Rickling.

Service i första hand

– Det är bra gjort och du har gjort det rätt, helt enligt skolboken, säger Stefan Nilsson, bioenergiansvarig på Veosol som säljer HDG-pannor och sköter service och underhåll på denna panna och ett stort antal andra biobränslepannor.

– Vi har tre anställda servicetekniker på Veosol. Vi är i första hand ett servicebolag som även säljer och installerar pannor. Jag tycker att det viktigaste för kunderna som köper en panna är att leverantören har service som första prioritet och försäljning som prioritet två. Det är därför kunderna ska köpa av oss, vi lämnar dem inte i sticket, säger Stefan Nilsson.

flisförrådet
Kjell Rickling har det mesta till panncentralen. Här syns flisförrådet vid pannan. Förrådet rymmer 30 kubikmeter flis och räcker tio dagar på vintern. I en större flislada finns ett helt års behov av flis lagrat.

Valde trygg leverantör

Det var Lantmännen Bygglant som sålde och levererade den första pannan till Kjell Rickling.

Jag valde panna beroende på att det var en stor aktör som stod bakom. Att pannan var så pass bra förstod jag inte då. Nu vet jag att det är en riktigt bra panna och då ser jag till hur lite som går sönder. Det är inte struligt alls. Flispannan är stor och grov och den dunkar och går. Det är bra kvalitet, säger Kjell Rickling.

När Lantmännen avvecklade sin verksamhet med värmecentraler tog Veosol över serviceavtalen för HDG-pannorna. I dag är det samma servicetekniker som sköter service för Kjell Ricklings anläggning som det var då.

Panncentralen

Pannorna har en rörlig trapprost med automatisk rengöring av stående tuber och automatisk uraskning. En multicyklon används för avskiljning av partiklar i rökgaserna. Pannorna klarar Ecodesignkraven, det gjorde de redan innan de kraven fanns. I panncentralen finns två ackumulatortankar med totalt tio kubikmeter vatten.

Bränsleförsörjning

Kjell Rickling köper in bränsleved och lagrar under två somrar innan en flisentreprenör kommer och flisar upp säsongens behov på en dag.

För ett års behov behöver jag ta emot fyra lastbilar med släp med bränsleved. Det motsvarar ungefär 600 kubikmeter flis i stjälpt mått. Det räcker för att värma 5 000 kvadratmeter lokalyta. Jag låter bränsleveden ligga över två somrar för att torka och sedan låter jag en entreprenör flisa upp säsongens behov i september och fyller upp flisladan. Om jag skulle köpt färdig kan jag få väldigt olika fukthalt, men nu vet jag att jag alltid har torrt bränsle.

– Från flisladan flyttas flisen med en hjullastare med en skopa som rymmer tio kubikmeter. Bränsleförrådet vid pannan rymmer 30 kubikmeter. På vintern räcker det i tio dagar. På sommaren kan det räcka i sex veckor.

Kjell Rickling
Kjell Rickling har spikat upp de större träbitar som har följt med flisen och fastnat på väg in till pannan.
Det har bara blivit cirka fem stopp per år sedan 2013.

Fåtal stopp

Kjell Rickling har gjort en tavla längst in i pannrummet där han har spikat upp varje bränslebit som har orsakat ett stopp i bränslematningen.

– Jag tyckte att det var en kul grej. Folk kan fråga hur många stopp jag har på ett år. Här kan jag konstatera att det var fyra stopp förra året 2020. I snitt har det varit fem stopp per år sedan 2013. Stoppen beror på att långa bränslebitar fastnar i cellmataren på väg från förrådet in till pannan, ibland kan det vara en sticka som sätter sig i fallröret och hindrar flisen att falla ner. Flisens kvalitet beror på hur flisen produceras och levereras. När flisentreprenören kommer då sätter jag upp fingret och säger till dem att det är nya stål i flishuggen som gäller. Då får de ta tiden och byta till helt nya stål. Om stålen i flishuggen är slitna ökar risken för att det uppstår stickor och långa bitar som orsakar stopp, förklarar Kjell Rickling.

Större cellmatare

Stefan Nilsson berättar snabbt om den senaste HDG-modellen som har ett uppdaterat system för bränslehantering.

– Vi har uppdaterat den nya pannmodellen M200 med en cellmataren som är större och har lösa knivblad som kan skära av klenare stickor. Den nya modellen gör att risken för stopp minskar, säger Stefan Nilsson, på Veosol.


Denna artikel publicerades först i Bioenergi nr 3-2021 som går att läsa som e-tidning här

Bioenergis mest lästa

Få de senaste nyheterna inom bioenergiområdet.

Prenumerera gratis på Bioenergis nyhetsbrev.
Skickar begäran
Jag godkänner att Bioenergi lagrar mina personuppgifter.
Läs mer om vår integritetspolicy