En kall januari har satt Malmös energisystem på högvarv och visat på fjärr- och kraftvärmens betydelse. Det ökade värmebehovet har inneburit att omkring 60 gigawattimmar mer värme har levererats till Malmös fjärrvärmekunder i januari i år jämfört med januari förra året. Samtidigt har kraftvärmen på en enda månad producerat 26 gigawattimmar el – mer än under hela 2025.
I Malmö baseras fjärrvärmen på förnybara och återvunna energikällor, vilket stärker både beredskapen och klimatomställningen. Köldknäppen visade fjärrvärmens betydelse: 60 GWh extra värme levererades i Malmö, samtidigt som kraftvärmen producerade 26 GWh el och stärkte energisystemets robusthet.
De 60 gigawattimmarna motsvarar uppvärmningen av omkring 2 000 till 3 000 normalstora villor under ett helt år. Samtidigt motsvarar de 26 gigawattimmar el som producerats ungefär hushållselen för upp till 4 000 till 5 000 villor, eller 8 000 till 10 000 lägenheter, under ett år.
Fjärrvärmen gör stor skillnad
– När det är som kallast prövas hela energisystemet. Fjärrvärmen gör då stor skillnad genom att leverera stora mängder värme utan att belasta elnätet, samtidigt som kraftvärmen producerar el när den behövs som mest, säger Maria Lindroth, citychef på E.ON.
I dag står fjärrvärmen för uppvärmningen av 90 procent av Malmös flerfamiljshus. Men fjärrvärmens roll sträcker sig långt bortom själva värmeleveransen. Ett normalt år minskar fjärrvärmen belastningen på Malmös elsystem med cirka 345 megawatt, vilket motsvarar elförbrukningen för 69 000 eluppvärmda villor under en kall vinterdag.
– Det är en mycket stor avlastning av elsystemet. Alternativet hade varit omfattande investeringar i elnätsförstärkningar, kostnader som i slutänden hade belastat elkonsumenterna, säger Maria Lindroth.
Ökad elproduktion
Det stora värmebehovet har också inneburit ökad drift i kraftvärmeproduktionen vid Heleneholmsverket. Hittills i år har anläggningen producerat mer el än under hela föregående år, vilket bidrar till att stärka elsystemet i södra Skåne under perioder med hög belastning.
Nationellt bidrar kraftvärmen med upp till 3 gigawatt planerbar elproduktion per år, motsvarande cirka tre kärnkraftsreaktorer. Samtidigt minskar fjärrvärmen belastningen på elsystemet med upp till 7 gigawatt under kalla perioder.
Dämpar effekttoppar, tillför el och minskar kostnader
– Den här kombinationen är avgörande. Fjärrvärmen dämpar effekttopparna och kraftvärmen tillför el precis när behovet är som störst, säger Maria Lindroth.
En rapport från Energimyndigheten visar att uteblivna investeringar i fjärrvärme och kraftvärme skulle leda till ett kraftigt ökat elbehov, med ökad risk för överbelastning och strömavbrott. Att ersätta fjärrvärme med värmepumpar bedöms innebära elsystemkostnader på mellan 100 och 150 miljarder kronor.
– Fjärrvärmens styrka är att den bygger på återvinning av spillvärme och restenergi från till exempel avfallsbehandling, industrier, avloppsvatten och datahallar. I Malmö baseras fjärrvärmen på förnybara och återvunna energikällor, vilket stärker både beredskapen och klimatomställningen, säger Maria Lindroth.
